MASKROSKVÄLL - BÖNNERN

***

I går kväll när barnen just lagt sig behövde jag en nypa friska luft innan jag själv skulle hoppa i säng. Som vanligt tog jag med kameran och gick ner till badstranden vid Bönnern alldeles här bredvid. Eftersom jag tagit lite bilder inomhus på barnen satt Minolta-85:an på. Väl därnere såg jag att maskrosorna, i stort sett överblommade alla, stod fint mot den ljusa himlen där efterljuset efter solnedgången låg. Men tänkte jag, det är visserligen ingen makro men skarp och bra, kanske fungerar det med lite längre avstånd också. Här kommer en serie från halvtimmen i går kväll där fö också ett midsommarblomster smugit sig med. Läser Sven-Erik får han väl kolla att det verkligen är midsommarblomster - min blåeldsbild för några veckor sen visade sig ju vara oxtunga, inte blåeld.....

Maskrosorna känner jag mig ändå rätt säker på, även om det finns många hundra underarter bara i Sverige!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

MENINGEN MED FOTO eller FOTO MED MENING

***

Ibland blir jag lite trött på alla uttolkningar av foto som finns, mina egna och andras. Alltså tolkningar av fotografi som sådant. Alla har vi vår egen uppfattning om foto. Och inte ens det räcker, jag har ensam många tolkningar av foto, alldeles beroende på humör och vilken bild som för tillfället är aktuell....

*

Ändå finns det bilder som aldrig behöver diskuteras om det är Fotografi eller inte. Dit hör bilder av nära och kära. Jag lovar, ända sedan fotografins riktiga barndom nån gång där i slutet av 1820-talet har varenda fotograf, varenda amatör, varenda mobilknäppare ett antal med bilder på nära och kära. På barnen, på föräldrarna, på partnern, på bästisarna, på killen i klassen ovanför, på mormor eller farmor eller på kusinerna i USA. Och min tro är att vi - var och en av oss - tittar mer på dom bilderna än på blombilderna, fågelbilderna, solnedgångarna och utställningsbilderna och dom prisbelönade bilderna. Ändå läser jag gång på gång nedlåtande kommentarer om detta amatörknäppande både här och på andra "proffsställen". Ibland lite inlindat så där, man skiljer bara på "riktig" fotografi och "riktiga" fotografer och andra. Och även om det är inlindat är det väldigt tydligt till vilken grupp man själv tycker sig höra.  

*

I helgen hade först Göteborgsfamiljen med tre barnbarn bestämt sig för att hälsa på. Och då tyckte yngsta dottern i Stockholm att det var läge att haka på med sina två eftersom avståndet Stockholm - Göteborg gör att dom träffarna inte blir ofta nog. Och eftersom äldsta dottern - som tidvis varit mkt längre bort (Italien, Indien) - redan var hemma var alla våra barn och barnbarn hemma under helgen plus Stefans sambo Hanna. 11 personer (varav 5 barn) är det som sovit här i natt - golvet i vardagsrummet hade plats för tre! 

*

Och medan vi drack ett glas vitt före middagen lånade Hanna min  kamera och tog ett klassiskt familjekort på "ursprungsfamiljen". Kanske är det 15 år sen förra gången på just oss fem? Här är det i alla fall Ingemor, Katarina, Stefan och stående Annika och jag. Och jag kommer inte skicka det till Masters och inte försöka få med det på någon utställning men det kommer hänga på våran vägg och vi kommer titta på det mer än på någon av bilderna som finns här på FS.

Och detta skulle alltså inte var riktig fotografi?

*

***

KVÄLLSBRIS

***

*

*

***

Mysteriet med dom fem, förlåt två, försvunna bloggdelarna

***

För några dagar sedan försvann svaren på bloggkommentarerna ut  cyberrymden. Klockan är nu straxt 21.30 och senaste blogginlägget klockades 17.37. Sedan dess inget nytt, får se vart detta tar vägen?

***

SLOTTSVÄGEN FÖR 200 ÅR SEN?

***

Kanske var det så här den såg ut? Bilden tog jag en höstväll för snart 3 år sen. Tyckte om grundkänslan och tog bort alla direkta lampor vid bildbehandlingen och behöll den ganska mörk och lite brusig. Jag har nog visat den nån gång förut, men så dök den upp i minnet idag.

*

*

***