Khalad Photography Blog

Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

JÄMFÖR INTE!

***

Alla bilder är personliga. All bilduppfattning är personlig. Vi lever olika liv, har olika referensramar och vi har olika historier. Dessutom är vi glada ibland, ledsna ibland, förbannade ibland. Åtminstone är det så för mig. En del låtsas som de inte är det, det brukar poppa upp senare när man minst anar det. Och det har en dj-a betydelse för hur jag ser på olika bilder, jag menar om jag är lätt och glad i sinnet eller om jag är nere och har suttit och ugglat för mig själv nånstans. Såklart. Jag vet om jag tycker om en bild som jag ser, när jag ser den. Imorgon, eller om tio år, kanske jag inte alls tycker om den, fastän det är samma bild.

*

Då och då kommer det bloggar där författaren vill att vi läsare ska säga vilken bild som (vi tycker) är bäst, den svartvita eller färgvarianten., den naturliga eller  den något manipulerade. Det är bortkastad möda tycker jag, och jag ska förklara varför jag tycker så.

Jag tror inte på jämförelser överhuvudtaget och absolut inte på det här sättet.  Att visa två bilder gjorda på lite olika sätt bredvid (eller under) varandra är bortkastat, dom olika varianterna neutraliserar varandra. Det gäller om man jämför en svartvit variant bredvid en färgvariant och det gäller om man jämför en helt naturtrogen och en något manipulerad bild. För att uppskatta en bild till fulla, vilken som helst, måste betraktaren leva sig in i bilden och det går inte att leva sig in i två verkligheter samtidigt, man måste välja den ena eller den andra "verkligheten". Just landskapsbilder försöker jag gärna ge lite drömmande uttryck eller känsla.  Det betyder inte att det är en bättre väg eller ett bättre sätt att göra landskapsbilder på, bara att man som fotograf måste bestämma sig för vad man vill visa. Jag upplever hela tillvaron som ett enda stort mirakel, alltså är det väldigt logiskt för mig att inte vara torrt saklig i min bildkaraktär utan just lite drömsk. Men den är varken bättre eller sämre, bara annorlunda än den första bilden. Att fråga andra vilket dom tycker bäst är en återvändsgränd. Allra tydligast är det för mig när en svartvit bild jämförs med en färgbild i samma blogg. Färgen i färgbilden får den svartvita bilden att se grå och tråkig ut tycker jag, oavsett vilka kvaliteter den har i sig själv. Och en svartvit bild mitt i en serie färgbilder tar för mig helt bort känslan i färgbilderna. Det händer såklart också mig att jag inte är säker på hur jag vill visa en bild. Men det säger mig bara att jag inte vet vad jag vill med min bild eller med min blog och då får jag vackert vänta med att visa den tills jag vet det.Och vad jag vill med en bild eller en blogg kan ingen annan tala om för mig.

*

*

***

Postat 2017-09-22 22:29 | Läst 2413 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

PÅ SVAMPTUR I VÅRAN SKOG, KORSHEDEN

***

Ja, våran är den ju inte, men den skog vi oftast går i, alldeles där vi har huset. En helmulen förmiddag som idag passade perfekt för att långsamt strosa fram och tillbaka i skogen med kameran, mjukt och fint ljus.  Helmulet och inne i skogen som det var, var dock ljuset dåligt , därför fick det bli A7S:en med ISO 800-2000. På kameran satt makrot, 90 mm.

*

Mjuk, grön mossa och raka granstammar

*

*

En riktigt liten svamp

*

Gissningsvis en toppig spindelskivling?

*

*

*

*

Några av granarna har haft mycket kottar och många ekorrbesök

*

Vissa svampar bryts ner av andra, mycket mindre svampar

*

Den gamla utladan

*

Fallen kämpe

*

*

*

Rotvältan har fått ge plats för svampar

*

*

*

Kott- och ekorrgranar igen.....

*

*'

*

Den gamla smedjan med denstora myrstacken utanför

*

Gott om rådjursstigar finns i skogen

*

Spår av andra aktiviteter

*

En gammal stengärdsgård finns mitt inne skogen. Hur gammal kan den vara 100 - 150 - 200 år?

*

Liten svamp med svampbakgrund

*

*

Komplexa former

*

De egna ladan dyker upp, nästan hemma alltså....

*

....liksom ängen och den trestammiga björken

*

Mest grönt i björkarna men det gula är på väg

*

***

Postat 2017-09-22 19:53 | Läst 2635 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

JOMENVISST, DET BLEV LITE KRASSEBLOMMOR OCKSÅ!

***

Vi sådde krassefröna här i Korsheden sent i år, det var andra halvan av juli. Och eftersom vi var sent ute använde vi gödslad jord, plantjord. Och dom har växt som sjutton, decimeter efter decimer har dom skjutits höjden , men några blommor har vi inte sett till. Så för några veckor sen när vi var här förra gången läste vi på den sparade fröpåsen och si, fröna skulle ner i mager jord, annars blev det bara blad och inga blommor. Jo, det hade vi liksom märkt, krasseplantorna var vid det här laget klart över halvmetern i höjd, men inte en blomma

Förrän vi kom hit igår, då ar det fullfart på krasseblommorna, ringblommorna också för den delen. Men här kommer en ringblomma, indiskret nästan....

*

*

***

Postat 2017-09-21 23:29 | Läst 2008 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

BRA SVAMPÅR I ÅR. OCH ETT BRA ENERGIÅR OCKSÅ!

***

Skogarna dignar av svamp, jag vet mig knappt ha sett så mycket något år. Det allra mesta är skräpsvamp, för att inte säga livsfarlig svamp. Sålunda är det mer toppig spindelskivling än det brukar vara . Men visst finns det matsvamp också, en kort tur på en timme gav skaplig skörd av kantareller, trattkantareller och blek taggsvamp i morse här i Korsheden. Trattkantarellerna är fina men just när man plockar dom gäller det se upp så man inte får med sig en spindelskivling också av bara farten. Dom är inte ett dugg svåra att skilja åt men dom växer ofta nära varann.

*

I eftermiddags tog jag med mig kameran, det gjorde jag inte i morse. Och trots att jag brukar betrakta svamp som höstens färggranna skogsblommor blev dom färdiga bilderna i svartvitt.  Svamparna har ju form också!

*

Vilka svampar bilderna visar vet jag inte, det är inte vanlig matsvamp och inte spindelskivling heller. Inte lär det vara lätt för er att säga heller, eftersom bilderna är svartvita. Vad det är struntar jag just nu i, jag gillade formerna

*

*

*

*

För övrigt blev jag glad när jag lyssnade på nyheterna i morse. Senaste statistiken visar att antalet nybyggda kärnkraftverk nu sjunker snabbt, senaste året hade det bara byggts 3 i hela världen, varav två i Indien/ Kina (kommer inte ihåg vilket). Jag hör visserligen  till dom som inte tyckt det varit fel  med kärnkraft - koleldning har skördat otroligt många fler offer, i gruvor såväl som till följd av luftföroreningar - men det fina är att varken kärnkraftsverken eller kolkraftsverken snart behövs - den förnyelsebara energin, läs solel, är helt enkelt billigare. Utan några bidrag från något håll!

***

Postat 2017-09-21 23:09 | Läst 2232 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

VAR DET DÅ DET SA KLICK KANSKE?

***

Det är något märkligt med gamla dokument, dom inte bara berättar en historia, dom är historia. Häromkvällen satt jag och bläddrade i pappas gamla almanackor, dom som jag skrivit några rader om förut. Just den här almanackan är från 1929, inte så långt från ett sekel gammal. Pappas handstil är sig lik, den såg ungefär likadan ut sextio år senare, när han närmade sig 90. Han skriver med blyerts stilen är liten och texten är kortfattad. Men här i juli månad får jag syn på några rader som intresserar mig. (Jag tog bilderna på kvällen i glödlampsljus utan minsta försök att göra snygga bilder, ren dokumentation bara, ber om ursäkt för det)

*

*

Jag visste ju att pappa (f 1902) träffade mamma (f 1909) en sommar när dom var i Arvika och här går att läsa från juliuppslaget i hans almanacka från 1929:

3-8: Ed - Årjäng - Arvika - Karlstad - Ed

3: Besök i Gammelgården, Bengtsfors samt å Kyrksund  ?????? Årjäng

4: Öppnades kyrkl ungdomskursen i Arvika

5: Utfärd till Ingesund. Alsterlind

8: Besök å utställn i Karlstad ???

*

Ett enda ord den 5 juli: Alsterlind. Så hette mamma i efternamn då och jag kommer nu ihåg att dom berättat att dom träffades i Arvika , på en kurs som dom båda var på. Ingen av dom var särskilt religiösa senare i livet men här var nog båda deltagare i den kyrkliga ungdomskursen. Så min slutsats blir

Det var här det sa klick, i Ingesund utanför Arvika, den 5 juli 1929

Det ändrar ingenting i min bild av mamma och pappa, det har ingen som helst betydelse för någon, men det känns lite speciellt att sitta och hålla i samma almanacka pappa skrev i för 88 år sen att han träffat Alsterlind. Maj Alsterlind. 

***

Postat 2017-09-21 00:15 | Läst 2347 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
Föregående 1 2 3 ... 8 Nästa