FACIT

***

Det är så många som vet, och det slutar aldrig att förvåna mig. I skolan fanns det facit med alla dom rätta svaren. Rätt svar gav ett rött R, fel svar gav en bock, också röd. Oftast hade skrivningarna åtta uppgifter, i alla fall i matte och fysik. Fyra var godkänt, åtta gav A.

*

Nu för tiden vet jag aldrig om jag har rätt eller fel. Alla andra tycks veta det mesta, jag menar om gud finns och om mänskligheten är god eller ond eller om det går åt helvete med jorden. Alla vet, det är bara jag som inte vet. Själv är jag inte ens säker på vem jag är. Egentligen. Eller vem det är som är jag. Jag vet vad jag heter och vad det står i passet. Men det är ju inte jag, det är ju bara skalet, skinnet liksom. Och namn är lätt att byta, jag har lagt till Khalad, hjärta, för det känns som det viktigaste. Dessutom har jag fått det under vad ni antagligen skulle kalla skumma omständigheter. 

*

Eftersom det inte finns några bra ledtrådar, bara rappakalja som andra människor hittat på, går jag efter ljuset och glädjen. Och jag glädjer mig åt att jag är gjord av stjärnstoft. Och blir det igen, alldeles oavsett hur det ser ut runtomkring mig just nu..

*

Bilden är från Blötberget om ni undrar

*

***

GÖTEBORG - EKARNA I KROKÄNGSPARKEN

***
Under helgen har vi varit i Göteborg, närmare bestämt i Bräcke hos barn och barnbarn. Det blåste rejält, under natten till lördagen var det över 30  m/s i byarna ute vid kusten. På lördag förmiddag hade det mojnat en del så sonen passade på att vindsurfa nere vid Åsa, med 16-18 m/s var minsta seglet, 3,7 m2, lagom . Vi följde dock inte med utan promenerade i Krokängsparken mellan Bräcke och Eriksberg. Det var som att gå i en kraftig hagelskur, det smattrade av ekollon som föll mot löven..... Krokängsparken är full av vackra gamla ekar och det gäller att passa på nu, den kommer naggas i kanten när nya tunneln för ytterligare ett järnvägsspår ut till hamnen skall grävas. Som framgår av bilderna är jag fascinerad av dom vackra grenverken, men också av de gamla knäckta och multnande stammarna

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

MAKAI

***

I somras blev barnbarnen (och föräldrarna förstås) i Göteborg med hund, en tollare som vi säger på svenska. Det är ju en retriever precis som labrador, golden och flat, men med ett långt krångligt namn på engelska - Nova scotia duck tolling retriever. Det är nu drygt två månader sen dom fick hem den, och ungefär lika länge sen jag visade en bild. Han har vuxit en bra bit, är nu fem månader och väldigt mysig. I och jag har ju haft både golden och flat tidigare så både vi och barnen är lite förtrogna med retrievers och har trivts väldigt fint med dom. 

*

Gissa om barnen älskar honom!  I stort sett rumsren, även om det blir en pöl av pur glädje ibland när någon av husse, matte eller barnen kommer hem. Supemysig tycker I och jag förstås! Och Makai heter den, efter en annan hund familjen träffat tidigare.

*

Makai, tollare, det är jag det!

*

***

STUDIO 58

***

Obs inte att förväxla med Studio 54, den kända nattklubben i NYC. Det här är precis vad det står, min fotostudio på Carlavägen i Ludvika. Först ett par porträtt på storasyster Sigbrit. Hon är nu borta sen drygt två år och därmed är hon den människa jag känt längst i mitt liv - 76 år. Det kan lillebror Dag slå om det vill sig, men eftersom han är tre och ett halvt år yngre än jag har vi till dags dato känt varandra i 74,5 år.  Men nu var det porträtten först, tagna när hon var 21 och jag 18 år.

*

Stora syster Sigbrit, 21 år (1958)

*

Storasyster Sigbrit 21 år (1958)

*

Och så var det studion ja. Hemma i pappas kombinerade arbets- och sovrum. Jag ser att jag häftat upp en filt/bordduk/lakan på pappas arbetsbokhylla och skrivbordslampan gav vinklingsbar spot. Kameran var min älskade Yashica Mat, en tvåögd spegelreflex med Rolleiflex som förebild. Alltså 120 film med 12 bilder 6x6. Mellanformat alltså, med dagens nomenklatur. Just den här rullen har nr 47 i min negativpärm och ordentliga anteckningar visar att det är en Kodak Panatomic X -rulle, framkallad 18 minuter i Rodinal 1:100 21 C 

Uppställning 1

*

Uppställning 2

*

Av uppställning 3 med lillbrorsan framgår att spotljuset var pappas gröna skrivbordlampa. Allmänljuset var nog ljusinsläppen från fönstren, det var ett hörnrum med bra ljus. Att det är pappas arbetsrum är uppenbart, högst upp i bokhyllan står Svensk Författningssamling, ett av grundverken han ofta behövde referera till i olika beslut i arbetet som skolinspektör

Lillebror Dag fick jag ingen lyckad bild av här, visar bara Svensk författningssamling däruppe till höger och skrivbordslampan där framför

*

***

LÖV

***

Än har inte höstfärgerna kommit på allvar. Ändå är löv ett fascinerande tema - ljus och skuggor, 40 nyanser av grönt-gult-brunt-rött och ständig rörelse

*

Lönn

*

Lönnblad

*

Gräs

*

Asp

*

Hallon

*

Asplöv med besökare. Bärfis kanske?

*

Detalj av grässtrå

*

Ytterligare en detalj av grässtrå

*

***