BLÖTBERGET - DET RÖR PÅ SIG

***

Ja, inte själva Blötberget förstås, men den nya gruvverksamheten som planeras. Det är svårt att låta bli och fota den imponerande gruvlaven i Blötberget. Gruvan lades ner 1979 men sedan länge planeras för återstart av NIO, Nordic Iron Ore. Ursprungligen talade NIO mycket om att starta brytning av de fyndigheter som prospekterats under sjön Väsman, men de fyndigheter som nu ska brytas nås från från samma schakt i Blötberget som tidigare använts. Dock kommer man nu inrikta sig på 420-metersnivån, tidigare bröt man mest ovanför 240-metersnivån. I sommar har nu ett offtake-avtal slutits med det amerikanska företaget Cargill Metals. Avtalet innebär att Cargill ska köpa 25 miljoner ton höggradigt järnmalmskoncentrat från NIO:s Blötbergsgruva. Järnhalterna kommer ligga på ca 60 % och är den typ av råvara som de nya koldioxidfria (vätgasbaserade) järnframställningsprocesserna behöver. Avtalet bedöms inbringa 35 mrd kronor under en bedömd produktionsperiod på minst 15 år. Kommer jag ihåg rätt talar man om produktionsstart 2024. På sikt har man inte heller släppt tankarna på järnmalmsbrytning under Väsman och i Håksbergsgruvan som ligger öst om Väsman (Blötberget ligger väst om sjön). Den som lever får se, men jag hoppas  allt går i lås. Det vore roligt om gruvverksamheten åter kommer på den ekonomiska kartan i Sverige, traditionerna är omfattande. När  jag gick i plugget i Ludvika var gruvan i Grängesberg stor och med Erland Waldenström i spetsen, i Blötberget pågick brytningen för fullt med med Halvar Enermalm som chef och likaså i Håksberg (kommer inte ihåg chefen där). Såg förresten nånstans att man räknar med att Sverige har omkring 3 000 gruvor, de flesta i Bergslagen! 

*

*

***

VINDKRAFT

***

Idag tog jag mig tid och åkte upptill Ljungåsen/ Fjällberget/ Saxberget, Ludvikas suveränt vackra skidområde  på ungefär 450 m höh. Det är nästan fjällnatur däruppe med fjällbjörk och vidsträckt utsikt och stora myrmarker. Både I och jag har åkt långskidor däruppe i mer än 50 år innan vi lade av för kanske tio år sen. Nu så här på höstkanten var förstås syftet ett helt annat, jag ville ha lite bilder på vindkraftsparken däruppe. Den invigdes redan 2007 och var då Sveriges största vindkraftspark. Det blev 17 verk då i första vändan. Med dagens mått ganska små verk med totalhöjderna 125 resp 150 m. För några år sen, 2019 tror jag, tillkom ytterligare tre verk, nu med totalhöjden 180 m och effekten ökad från 2 MW till nästan 3,5 MW (per timme som det stod i en artikel.....:-)). Maximal effekt nås när det blåser 12 M/s. Innan de senaste tre verken kom till sa ägaren Stena Renewable att anläggningen förväntades producera 100 GWh el motsvarande hushållselen för ca 20 000 villor. Som gammal ingenjör gör jag alltid överslagsberäkningar på alla sifferuppgifter för att grovkolla och jag inser att detta verkligen är hushållsel, inte uppvärmning som utgör den stora delen i de flesta hushåll. Det må vara en detalj, men ändå.

*

Jag har varit ganska positiv till vindkraft i rimlig omfattning men utvecklingen de senaste åren har fått mig alltmer tveksam. Det beror inte i första hand på att de enskilda vindkraftstornen redan nu oftast ligger på en totalhöjd på 300 m utan på den av (s) och (mp) nedlagda kärnkraften vilket innebär att orimliga mängder vindkraftsverk måste till för att få resultat av nedlagd kärnkraftsel och omfattande satsning på ny extremt elkrävande teknik för vätgasframställning och stålframställning och därtill ett antal batterifabriker vilka också kräver mkt el. De senaste tre åren har dessutom visat att det knappt finns ett vindkraftsföretag som går med vinst. Inte särskilt förvånande, som de flesta siffror från "de gröna" är allmänt optimistiska vad gällergrön teknik, gäller det också vindkraft. Huvudorsaken är uppenbar. När omfattningen av vindkraftssatsningen blir verklighet blir den ojämna tillgången på el tydlig och får stark effekt på pris och därmed intäkter för vindkraftsföretagen. Oftare än man trott är stora delar av Sverige utan vind och blåser det inte blir det ingen el från vindkraftverken, oavsett vilken märkeffekt generatorerna har. Om det sen blåser rejält går alla vindkraft verk för fullt och tillgången på el blir så stor att elpriset blir lågt, tom noll ibland.

 *

Det här är inte bara tyckanden, en genomgång av ett 40-tal vindkraftsbolag här i Sverige publicerad för knappt ett år sen visade att nästan alla gått med förlust de flesta år undersökningen omfattade. Dagens TT-nyheter meddelar vidare att ingen vill bygga vindkraftverk utanför Storbritanniens kuster. Noll bud kom in när regeringen hade auktion på nya kontrakt. För dyrt och för dåliga subventioner är invändningen från energibolagen. Nyligen beslutade också den svenska energijättenVattenfall att avbryta ett större brittiskt vindkraftsprojekt till havs, till följd av skenande kostnader. Hemma i Finspång märks också effekter, Siemens Energy (gamla STAL och Ahlstrom) gick ner 40 % på börsen när det blev klart att ett antal Siemensgeneratorer i vindkraftverk brunnit och företaget räknar med miljardkostnader för att fixa felen (obs, dessa generatorer tillverkas i den tyska delen av Siemens Energy, inte i Finspång). Och kärnkraftens avfallsproblem verkar små när man börjar titta på hur avfallet från vindkraften ska hanteras. Medans kärnkraftsavfall visserligen är radioaktivt finns metoder redan klara och dom fysiska volymerna är små. Hur man ska fragmentera och destruera dom mängder vindkraftsblad som snart kommer finnas är det ingen som vet, dom består av glasfiberförstärkt plast och glasfiber är inte det roligaste. Dessutom beräknas vindkraftsverkens livslängd till ca 15 år, kärnkraftverken räknar med livslängder på 60 -80 år. Till sist, folk vill inte ha dom. Både i Finspång där jag bor och i Smedjebackens kommun där jag är nu är är protesterna massiva mot de planer som finns (funnits?). För att locka kommunerna och deras invånare föreslås viss delning av vindkraftsföretagens vinster till kommunerna. Vilka vinster?

*

Uppe på Ljungåsen idag

*

Gott om nyanlagda vägar ut till varje enskilt verk

*

Det här är små höjder jämfört med vad som nu byggs

*

*

*

Eftersom tornen inte är så höga är masttornen inte på lång väg så massiva som hos nyare verk

*

Man ser aldrig de tjugo tornen på samma gång men här ser jag fyra ändå!

*

***

ANNALKANDE HÖSTEN

***

Förra "lediga veckan" stannade jag i Finspång, det regnade i princip hela veckan. Den här veckan är det desto vackrare väder, bara att njuta. Även om temperaturen letar sig upp över 20-strecket mitt på dagen är det uppenbart att den egentliga sommaren är slut och hösten på väg.Framförallt är det färgerna i naturen som sakta ändras. Än är det inga gnistrande , klara höstfärger, men gula löv bland de gröna blir allt vanligare och vissa träd tappar redan sina. Det syns tydligt nere vid Spången, det glesnar i strandslyet. 

*

Efter promenaden var jag varm och jag doppet i Bartjärn blev som vanligt väldigt njutbart trots att badtermometern bara visade 15 C. Det blir inga långsimningar utan ut till flytbryggan och tillbaka. Mindre för att det skulle kännas kallt, mer därför att jag nu simmar ensam. Det här är första sommaren I inte varit här alls, det känns såklart lite vemodigt, vi har varit här varje år sen hennes pappa köpte tomten och byggde stugan 1965, dvs snart 60 år. Inget varar för evigt - this also ends.

*

*

*

*

*

***

VOIMA SJÖ

***

Sista natten i Paindalen är en av Dan Andersons dikter ur  Kolvaktarens visor. Det är en av hans långa dikter och för lång att ha med här i sin helhet men i några rader mot slutet av dikten skriver han

"Nu lider det - nu hör jag klockklang - - 

Nu börjar min sista musik -

nu ringer ett dödens helgsmål över Voimas isiga vik

*

Voima, det är Väsman det.  Bilden är tagen från Våghalsen norrut över sjön och bergen man ser är just Grangärde finnmark

*

**

*

***

DET GODA SAMTALET

***

OBS, det här objektivet är antireflexbehandlat!

....sker nog bäst i viss förtrolighet. Då man har tid att lyssna på varandra, vänta ut och fundera, innan nästa fråga eller nästa påstående kommer. Sämst är nog "samtalen" på Internet, de består mest av ensidiga påståenden. Ofta för att få ryggdunkningar eller likes från likasinnade, aldrig för att få en dialog, man vet redan, till skillnad mot dom andra. Men sällan kommer samma sak upp när man möts, ansikte mot ansikte..... 

*

*

***