TITTA, EN HUGGORM!

***

Helt autentisk bild, det är gott om dom på Resö. Tur att dom för det mesta håller sig i skrevorna, barnen springer barfota hela tiden. Såklart. Och fridlysta är dom (ja, ormarna alltså) så dom får finnas. 

*

*

En och annan huggorm ser jag också Finspång och dom är lika fridlysta där!

***

PÅ EGEN HAND

***

Så är V och L nu återbördade till Stockholm igen. Sista dagen, idag, blev lika bra som dom andra dagarna.  När jag gjorde morgonturen in till Söderbärke för att köpa dagens tidning gjorde jag en avstickare till affären också och hittade hemtraktsjordgubbar så det blev två liter härligt söta Hedemoragubbar. Och till lunch gjorde mormor ugnspannkaka som blivit favorit. Ugnspannkaka med färska jordgubbar och blåbär, mums, det gick åt alltihopa! Hemresan gick sen perfekt, undra på det.....

*

Men är man 6 år och sover utan mamma för första, eller om det var andra gången, så längtar man efter henne, särskilt när det är dags att krypa till kojs. Här är ett par bilder får första kvällen när mamma just ringer. Då blir L glad när hon hör mammas röst.........

*

.....åtminstone ända tills det är dags att lägga på då tårarna kommer en stund

*

Men sen sov dom gott båda två!

***

ATT FÅ PROVA SJÄLV

***

*

*

***

VAD GÖR MAN NÄR DET REGNAR?

***

När barnbarnen är på besök gäller det att ha idéer om sysselsättningar, särskilt när det regnar. Just nu är Vilma och Lovisa från Täby här tillsammans med mamma A. Och sö-ti har vi dom själva då mamma o pappa jobbar. I är fena på att ha sysselsättningar på förslag - idag kom fingerfärgerna fram

*

Uterummet med vaxduk på passar bra för såna aktiviteter och kläder, ja det har man så lite som möjligt såklart.

Här har vi Vilma som just doppar fingrarna i färgen

*

Lovisa med pensel och papper

*

Och det här, det är ju själva grejen med fingerfärg!

*

Det är lätt att falla i trance bara av känslan...

*

Mera kommer efter hand

***

SAGAN OM DOM FÖRSVUNNA FINSPÅNGSTÅGEN

***

Finspång har en liten järnvägsstation, faktiskt en väldigt liten station

Där går tåg ibland, det kan vara ett om dagen, åtminstone vissa dagar

Vilken sorts tåg? Det har jag också undrat

Och vart tar dom vägen? Det har jag undrat ännu mer

Häromdagen försökte jag kolla 

*

Det såg fint ut, längst fram stod en tjej, utkik eller förare, vet ej

*

Ett kort tåg var det, lok och fyra täckta, mörka vagnar, längst bak en kille, okänd last

*

Lite längre bort stod några andra vagnar, glömda av både stinsen och världen, dom stod där i fjol också

Av någon konstig anledning fick dom mig att tänka på Den illustrerade mannen av min älsklingsförfattare inom sf, Ray Bradbury

*

Där finns så många fina detaljer att se alltmedan gräset fortsätter växa

*

Omkring vagnarna växer skogen och slyn allt närmare

*

Och dom sneglar längtansfullt mot dom rena spåren, dom som dom inte står på utan dom som leder ut från ingenstans till någonstans

*

Men dom står övergivna där dom står och när eftermiddag övergår i skymning ändrar dom sakta färg

Tydligast syns det därnere där  dom fortfarande har kontakt med marken

*

Och medan skymningen faller fortsätter skogen och slyn att växa, tätare och tätare, fortare och fortare

*

Och snart har ytterligare ett tåg försvunnit från den väldigt lilla järnvägsstationen i Finspång

*

***