I HJÄRTAT AV DALARNA IDAG

***

Det finns så många skäl att fotografera. Kanske vanligast av alla är att skaffa minnen, dokumentera händelser och personer. Att minnas helt enkelt. Och det behövs inte så många bilder för att minnas ett helt liv. I sin enklaste form kan det bli en dopbild, en bröllopsbild eller kanske ett  porträtt. Idag har vi varit på gravsättning i Dala Husby, det jag kallar hjärtat av Dalarna. Precis vid stranden av Dalälven ligger kyrkan, Dala Husby kyrka, och mitt emot ligger den gamla kungsgården, den ni ser på första bilden härnere. Och den bilden kommer för mig vara nog för att minnas, I:s kusin.

*

Kungsgården är gammal, åtminstone från 1200-talet. Här skrevs nämligen Dalalagen på 1200-talet, och 1347 skrevs här privilegiebrevet för Falu gruva. Nuvarande byggnad fick sin form i början av 1700-talet.

*

Bilden är också en landskapsbild från ett Dalarna där det första gröna precis börjar visa sig på träden. Tagen mitt på dagen - fotograferingen var liksom inte det viktiga idag -  var utmaningen att få liv i bilden, så lite efterarbete i LR och Color Efex gick åt.

*

Husby kungsgård

*

Dala Husby kyrka

*

På kyrkogården ligger också I:s morfar och mormor. Morfar var smed och mormor mejerska och dom levde en strävsamt och kärvt liv. I och jag gifte oss 1965 så henne, mormor Engla, hann jag träffa, däremot inte morfar

Här ligger också I:s mormor och morfar begravda

*

***

BÖNNERN-KVÄLL - AFTONSTJÄRNAN

***

I kväll var det dags att gå ner till Bönnern, hemmasjön. Som Bengan påpekade kan man ju betvivla det långsiktiga värdet av solnedgångsbilder, men det är roligt ändå, precis som med blåsippor. Och fö finast efter solnedgången tycker jag. Det här var för en halvtimme sen. Majkväll är ett bra namn. Och aftonstjärnan ser ni om ni förstorar :-)

*

*

*

***

DOGMA OCH KAMERASNACK? - NEJ, WEBLOG ÄPPELPLOCKNING - MYCKET ROLIGARE

***

För mig är ju bloggen som ett klotterplank. Vi har alla olika syften med det vi skriver och visar, själv har jag också olika syften från gång till gång. Häromdagen, i går, slog jag upp ordet blog, var inte  säker på vad det egentligen betydde. Enkelt, förkortning av weblog (till skillnad mot serverlog), alltså en slags webdagbok helt enkelt.

*

Så klart bloggar jag för att dela. Dela bilder, dela tankar och funderingar, dela glädjeämnen och i någon mån sorger och besvikelser. Och jag berättar hur min värld ser ut, dvs hur den ser ut för mig. Och eftersom vi alla bär färgade glasögon hela tiden ser den helt olika ut för mig och för dig

*

En av finesserna med bloggen är ju att jag väljer det jag läser och tittar på, väljer det jag vill kommentera. Eftersom vi inte kan göra oss fria från våra färgade glasögon (uppfostran, historia, erfarenheter, yrke....) är det ju bra att vi kan välja, vi måste inte tycka om allt, läsa allt eller kommentera allt. Men det betyder ju inte att jag är bättre eller duktigare än dom jag inte riktigt uppskattar, bara annorlunda. Alltså finns ingen anledning att kritisera det jag inte gillar, varför skulle jag göra det? Däremot är det roligt att få kommentera det jag gillar, oavsett det gäller bilderna, texten eller tonen i bloggen (obs, det finns en tidsfaktor också, det finns många bloggar och det är bara ett gäng jag brukar kommentera)

*

Häromdagen skrev jag att jag inte gillar att välja, att sätta etiketter på saker och ting och  se mig som representant för ismer eller andra avgränsningar. Typiska exempel på sån´t är i min värld dogman, pictorialism, gatufoto,.......(Observera att jag har ingenting alls mot gatufoto, jag tycker det är roligt att prova det också. Men jag skulle aldrig beskriva mig med etiketten gatufotograf)

*

Så finns det sån´t jag inte förstår och därför nästan aldrig kommenterar men undrar över. Tex varför regelbundet i bloggarna klaga över bristen på fokus på bilden i stället för på teknik, kamera och optik men själv i stort sett inte behandla någonting utanför teknik, kameror och optik?

*

Här kommer nu något mycket lättsammare, en (för mig) typisk weblog. Bilderna är från hösten 2014 då jag var lite ivrig att testa min första spegellösa kamera (Sony A7S) så det blev rätt många bilder när ett par av barnbarnen var hemma och plockade äpplen och firade halloween. Och jag blir glad över att se bilderna igen, jag har varit låg ett par månader och har svårt med fotandet just nu.

*

Bilderna talar för sig själva tror jag. Och krattor är utmärkta plockredskap när man är liten och inte når upp, fast på slutet blev det nästan lite krattkrig så mormor I fick ingripa....

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

TORSTORP - MYCKET VATTEN I MÄSELNSPÅRET

***

Det var ett tag sen jag gick i motionsspåren och på ängarna ute vid Torstorp, det området hör till mina favoritområden i Finspång, vackert alla årstider. Att det skulle vara vått förstod jag, men det var ännu våtare. Motionsslingorna var inte framkomliga över huvud taget, i varje fall utan rejäla gummistövlar, och på flera ställen hade det bildats små sjöar ute på ängarna. I sommar tror jag inte det blir några problem med låga grundvattennivåer......Här kommer några bilder från dagens promenad på seneftermiddagen. Det snöade hela tiden och blev allt tätare under promenaden, dessutom föll skymningen. Dagens kamera blev A7S:en som passar extra bra i dåligt ljus, dessutom är den liten och lätt.

*

*

*

*

*

*

*

*

***

FINSPÅNGS STÖRSTA EK?

***

Alldeles innan man kommer till bron över till Ekön växer en riktig bamse till ek. Vi mätte omkretsen lite snabbt med en tumstock jag hade liggande i bilen och fick ganska precis 7 meter i brösthöjd. Inte störst i Sverige vet jag, det är Ekebyhovseken på Ekerö med 10,5 m i omkrets men gissningsvis störst i Finspång? Eken på Ekerö anses vara 500 år så kanske det här trädet är 400 år? Det skulle betyda från början av 1600-talet.....

*

*

***