ÄLSKADE DALARNA

***

*

Förstora please!

*

***

NORNS BRUK

***

I går, en gnistrande klar och lite kylig oktoberdag, gjorde jag en tur till Norn. Det var något år, kanske två, sen jag var där sist. Som vanligt blir jag lika häpen. Här, mitt i storskogen, typ tre mil från Larsbo och nästan lika långt från Hedemora, ligger Norns Bruk. Sen drygt 100 år är hyttan nedlagd men för 150 år sen var det Hedemora stads största arbetsplats med över 250 anställda. Verksamheten startade i början av 1600-talet i liten skala men växte efterhand. Och som på så många andra ställen i Dalarna och Bergslagen fanns det som behövdes - skog, vatten och malm. Egentligen var det väl vattnet som styrde var bruken hamnade, det forsande vattnet som gav kraften, energin, som behövdes. Före elektricitetens tid var energi inte transporterbart, åtminstone inte över längre sträckor. Det var däremot både malm och skog. 

*

Här det tämjda vattnet, säkert ett mer senkommet arrangemang, antar det finns en turbin nånstans

*

Första kapellet byggdes redan 1640 men har byggts om och till flera gånger, så här ser det ut idag

*

Östra flygeln på gamla herrgården byggdes 1750 och blev så småningom brukskontor. Jag njuter av byggnadens proportioner och arkitektur som till mig signalerar trygghet och funktionalitet. Skönheten har liksom kommit på köpet.

*

Men här finns rester av den gamla hyttan, bostäder, skola, prästgård mm mm, mycket i trä. Vad detta är för en byggnad vet jag inte men jag gillade proportionerna också på den här. Gissar på ekonomibyggnad av något slag

*

***

DALARÖTTER OCH KORSHEDEN

***

Trots att det inte är här vi bor fast känner jag allt tydligare år från år hur mycket Korsheden faktiskt betyder för oss. Och jag tänker på orten och trakten inte just på vårt hus här även om vi trivs väldigt bra också med det. Det har ju också visat sig att jag har starkare rötter till Dalarna än jag trott. Att jag själv är från Falun är ju ingen nyhet, men också två och tre generationer tillbaka är kopplingarna till Dalarna många fler och starkare än jag vetat. Falun, Borlänge, Stora Tuna. Och som jag redan konstaterat i en tidigare blogg, St Tunna är inte mer än  5 mil bort från Korsheden.

*

Bilderna är från Korsheden som just nu är klätt i sina  vackraste höstkläder. Det är en helt annan färgskala än den som gäller sommartid men minst lika vacker. Ändå skiftar också färgskalan nu dag för dag beroende på väder och annat. Första bilden är vyn just när man rullar in på landsvägen från Söderbärke, där lövträden och en delvis klar himmel ger starka färger. Andra bilden är ängen med ladan nere vid oss en helmulen morgon som ger mycket mer dämpade färger.

Som vanligt vinner bilderna på att förstoras!

*

*

***

INDIANSOMMAR

***

Flödande höstsol, nästan vindstilla och 17-18 C nånstans. Kaffe och ostmacka utomhus. Långpromenad utefter Saxevägen. Och så ta in en ny uppsättning ringblommor för vasen på bordet. Helt ointresserad av andra paradis än det vi har framför ögonen. Och jag glädjer mig varje gång jag ser I vid resultaten av sin möda. Här i Korsheden har vi inga "riktiga" planteringar, men några pallkragar med frön har det blivit. Och dom lyser extra just nu på hösten.

*

*

***

SENSOMMARPROMENAD

***

Fortfarande njuter jag lika mycket av varenda promenad. Högsommaren har sen länge glidit över i sensommar och färgskalan har skiftat från grönt mot mer gult och brungult. Morgontemperaturen har varit nere i 5 C och det mörknar vid tio. Vemodigt? Nja, men vackert. Igår blev det Saxevägen på tu man hand. Visst är det konstigt, vi har tidvis varit i Korsheden i över 50 år och hur många gånger jag gått Saxevägen vet jag inte, men det är alltid lika skönt och jag hittar alltid mycket att fota.  Och jag förundrar mig hela tiden över naturen, över det mest elementära, som kretsloppen, årstiderna, rikedomen. Och skönheten som finns precis överallt. Lite känns det som jag fått ett andra liv. Upp till 60 ungefär var det utbildning, jobb, familj, pengar som var viktigt. Kunskap och kompetens, uppgifter och ansvar, mål och mening var ledord. Och prestation, och förnuft. Och logik. 

*

Nu litar jag mycket mer på mina känslor. Och tror mer på det som är roligt än förnuftigt. Och kostar på mig att tycka olika olika dagar. Vem har sagt att jag måste vara konsekvent? Och jag söker hela tiden efter det vackra, och hittar det överallt. Följ med på promenaden. Det är inget häftigt eller storslaget men fint!

Förstora!

Liten blåklocka och timotej

*

Hundkäx

*

Tistlarna har börjat släppa i från sig sina frön

*

Nässelstånden får inslag av gult och brunt

*

Våtmarken nere vid träbron ändrar också färg

*

Mjölken börjar också fröa

*

Vad är det, blåklint eller cikoria eller ngt ditåt? Humlor och annat drar dom till sig

*

Vid gränsen till våtmarken växer dom här i täta stånd

*

Barnen i björkdungen

*

Och en annan av björkdungarna

*

Ängen är slagen

*

Och där framme, en nyponros i gräset

*

***