FÖRDRÖJNINGEN

***

*

*

***

NÄMEN......

***

Saxat ur SvD häromveckan

"Finns det någon miljö som är så idealiserad som den akademiska? Bilden av en värld full av fritänkande människor som söker svar på människans stora frågor, från virus och planeter till fred och frihet. De flesta vet förstås att verkligheten är mer nyanserad, men likväl: i princip ligger den här tilltron till forskningen och dess förmåga fast.

En som problematiserat den bilden är vetenskapshistorikern och fysikern Thomas Kuhn (1922–1996). Han hävdade att forskare inte är så självständiga som de själva (och samhället omkring dem) ofta tror. I detaljer kan de visserligen ha en kritisk blick, men när det handlar om mer grundläggande antaganden som rör vetenskaplig metod och teoribildning är det mindre bevänt med det kritiska förhållningssättet. Tillsammans bildar dessa föreställningar det mönster som styr det vetenskapliga tänkandet, paradigmet – och bland paradigmskaparna finner vi Aristoteles, Newton, Marx och Freud, för att ta några av de mer storslagna exemplen.

Ett paradigm är exceptionellt hållfast – inte ens när obestridliga fakta talar mot rådande paradigm, kan man räkna med att forskarna börjar ifrågasätta det. I stället ägnar de stor möda åt att få observationerna att passa in i paradigmet. Forskare är inte alls så vidsynta som idealbilden. Det är inte bara ”argumentets primat”, som präglar forskarvärlden, utan också ”argumentets primater”, som en forskarkollega en gång behagade skämta.

Visst har forskaren vissa metoder för att mota enögdheten. Men i slutändan är det människor som ställer frågorna och tolkar svaren, vilka i sin tur blir granskade av andra människor. Dessa människor präglas av paradigmet, liksom av rådande värderingar i samhället i stort. Ingen disciplin går fri, men särskilt känslig blir samhällsvetenskap och humaniora, eftersom dessa discipliner i större utsträckning präglas av den egna blicken.

Det är lätt att påminnas om Kuhn när man läser en artikel i tidskriften Kvartal nu i veckan. I den kritiserar statsvetarna Peter Esaiasson, Carina Gunnarson och Bo Rothstein den samhällsvetenskapliga forskningen för att blunda för akuta samhällsproblem, så som klanvälden, eskalerande grov kriminalitet, och plundring av offentliga välfärdssystem. I stället är det journalister och myndigheter som åtar sig att undersöka olika ”normativt svårhanterade problem”. I grunden handlar deras artikel om forskningens frihet, inte minst hur forskare förvaltar den frihet de faktiskt har.

Frågan om forskningens frihet diskuteras allt mer intensivt. Hoten kommer från olika håll: i form av politisk styrning och regelverk, men också som social bestraffning och cancelkultur. Kanske är den hårdnande debatten ett tecken på att paradigmet håller på att rubbas, rentav skifta? För hur starka paradigmen än må vara så är de inte odödliga. Till sist faller de. Det kan bero på att fakta sparkar så hårt att det inte längre räcker att sparka tillbaka. Eller att maktrelationerna i forskarvärlden skiftar. Paradigmet faller, för att ersättas av ett nytt, med nya försvarsmurar. Och forskarna kommer att fråga sig hur i hela fridens namn man kunde tänka som man gjorde – om man nu alls minns det."

*

*

***

VY MOT KYRKUDDEN, SÖDERBÄRKE

***

Ungefär så står det på gamla vykort så det kan passa också här. Bilden är inte så gammal, tio år, eftersom det är jan 2013. Jag börjar få lite abstinensproblem, det är snart ett halvår sen jag var där uppe så jag plockar fram lite bilder från förråden ibland. Få kyrkor ligger så vackert som Söderbärkes, inte minst om man går längst ut på kyrkudden som sträcker sig ut mot Norra Barken. Kyrkan började byggas 1729 men innehåller rester från äldre gråstenkyrka, sannolikt från 1300-talet. I kyrkan finns också en 1200-talsdopfunt i gotländsk kalksten som troligen stått i den gamla kyrkan. Längst ut på kyrkudden säger sägnerna att det funnits en tingsplats under vikingatiden men hur stor sanningshalten i detta är känner jag inte till, vad jag vet finns inga fynd som stärker sägnerna. Däremot är udden säkert en plats som passar alldeles utmärkt för sådant, människor i gamla tider hade stor känsla för välja platser för sina viktigaste förrättningar.  

*

*

***

RELIGION OCH KORANBRÄNNINGAR

***

Måns får ursäkta men jag gör min kommentar till hans blogg (här ) till en egen blogg - ämnet är både intressant och viktigt 

*

Få frågor i världen är så känsliga som dom religiösa. Krig har förts under århundranden i Europa pga religion, konflikter som Palestina - Israel, Irland, mellanöstern Irak - Saudiarabien med associerade terrorgrupper, Afghanistan mfl synes aldrig ta slut. I Indien är Modis nationella hinduism på randen att starta indiska terrorgrupper mm mm. Sverige har länge varit förskonat från inrikes religiösa konflikter (jag räknar inte kvinnoprästfrågan med utvidgningar) men inte så längre när andelen muslimer närmar sig 10 % av befolkningen. Paludans koranbränningar orsakade som bekant upplopp i flera svenska städer med ett stort antal skadade poliser som följd, för att inte tala om förstörda bilar och annat. Min slutsats är att Sverige bör bidra till att inte i onödan utmana religiösa krafter, det leder i större eller mindre utsträckning till hat och död. Jag har tex svårt att tänka mig att israelerna skulle tycka det klokt att tillåta koranbränningar i Jerusalem. Det skulle vara mänskligt, religiöst och politiskt olämpligt.

*
Ska jag vara ärlig förstår jag inte riktigt skillnaden mellan att tala illa om judar och bränna koraner. Det är tydligt utpekade folkgrupper i båda fallen. Syftet är uppenbart att smäda i båda fallen. Vi har redan en lag (16 kap. 8 par brottsbalken) om hets mot folkgrupp som innebär att i uttalande eller i annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning (jag har gjort textspärrningarna). Behöver vi mer? Såvitt jag förstår behövs ingen ny lag, bara använda sunda förnuftet och inse att tänket med lagen mots hets av folkgrupp just är att förhindra avsiktliga smädningar av folkgrupper. Att därför icke tillåta koranbränningar är varken att inskränka tryckfriheten eller att vika sig för Erdogan men att tolka lagen på ett sätt som stödjer dom svenska demokratiskt tagna besluten.

*

Bilden är tagen i Lourdes, Frankrike 1956

*

***

SKYMNINGSBLÄNK

***

Det står vatten lite överallt ute i naturen nu. Kanske ökar grundvattnet en smula igen. I går kväll var nästan som en marskväll, temperaturen på nollan, himlen dunkelblå där enstaka stjärnor kunde ses. Och så blänket från vattnet då. 

*

*

***