SÄTERDALEN IDAG - BLANDAT GODIS

***

Har tillbringat dagen i Säterdalen idag, och vädrets makter var nådiga ända fram till fyra då jag vände hemåt. Allra roligast - att träffa gamla och nya bekannta! Här kommer lite smågodis

I centrum Peter förstås 

Ett fantastiskt arbete som ger fint resultat

*

Allra mest i centrum var förstås bilderna. Det är dom vi är här för - att visa eller att se eller bådadera.

*

Här blandar jag både  bilder och publik helt som det faller sig, även om bilderna såklart är några av dem jag stannat extra för. Först ut är dom här svartvita av Elisabeth Landberger, härligt suggestiva bilder 

*

Någon jag inte känner

*

Heléne Alklids klassiskt vackra landskapsbilder

*

En och annan besökare hade inte största kollen just på bilderna

*

Och någon stilade kanske lite

*

Lena Holm hade fina undervattensbilder, allra mest gillade jag dom lite non-figurativa fiskmåsbilderna, kommer inte ihåg om dom var tagna underifrån vattnet

*

Claes Wåhlin visade en avspänd och harmonisk svartvit serie från Grängshammar

*

Margareta Cortéz hade öken som tema....

*

...medan Torbjörn Ohlssons fina bilder inte hade ett tydligt tema

*

Claes och jag gjorde sällskap till lunchen och inte minst i kön till lunchbeställningen

*

Så förstås ett gäng föredrag med bildvisning

*

Och jag gillar ju fota lite av varje så sista bilden får bli den här, också från en av föreläsningarna

*

Själv köpte jag en av Lahalls böcker innan jag drog vidare hem till Korsheden, alltid roligt när det går att handla med fotografen själv!

*

Tack Peter och alla andra  för en fin dag! 

***

LYSANDE NATTMOLN

***

Månne inte detta är sk lysande nattmoln? Fotat 00.20 i natt

*

Förstorar ni ser ni stjärnan till höger!

*

***

TALLEN

***

Måste förstoras!

***

ETT ANNAT SVERIGE

***

På landet är det mycket som är annorlunda. Jag har jobbat hela mitt liv i industrin och det är lönsamhet, effektivitet och resultat som räknas där. Men ingen där har frågat efter vad resultat egentligen är, vad som är bestående, vad som är viktigt - egentligen. Nu lever jag närmare landet, särskilt när jag är uppe i Dalarana, i Korsheden. Jag blir mer och mer fascinerad  av det livet - det enkla, det jordnära, det som är närmare naturen, närmare människorna, närmare döden. Det går mycket långsammare, ingen frågar efter vad som är inne, man bryr sig mindre om hur man ser ut, eller vad andra tycker. Jag har mycket att lära. Och det finns en hjälpsamhet som jag känner ända in till mitt hjärta.

*

Och detta landet, i Dalarna, har så mycket vackert. Det är inte dom andlöst vackra vyerna, den orörda naturen. Istället är det just skärningspunkten mellan människorna och naturen som fascinerar mig. Det finns hela tiden spår av människor, av människors arbete, av människors svett och möda. Och där finns också inslag av modern teknik - självklart. Också där behövs elektricitet, vägar och internet. Om det inte skall dö, landet. Och det vill jag inte. Där finns vår historia, där finns vår själ, där finns vårt ursprung.

   *

Alltså åker jag kring på småvägarna, ju mindre, desto bättre. Och jag hittar hela tiden spåren, spåren av dom som var före oss. Och som gjort att vi kan vara där vi är nu. Med datorer, mobiltelefoner och nya jobb

*

Exakt var dom här bilderna kommer från har ingen betydelse. Södra dalarna, några mil från Korsheden. Men det ser likadant ut överallt i Sverige, i princip. Utanför storstäderna.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

SOMMAR, SOMMAR, SOMMAR!

***

*

*

*

***