VISST HADE HAN FEL, LINNE´, OM SVALORNA

***

Linne´ hade ju för sig att svalorna övervintrade i sjöbottnarna, dom försvann ju bara så där. Och det var ju fel, men nu vet åtminstone jag var det är dom övervintrar, närmare än man kan tro. I snön på Ekön förstås, bildbeviset ser ni här nedan. Bara förstora så ser ni dom....

*

*

***

DOVERSUND FRÅN EKÖN

***

Det gäller att passa på. Också i eftermiddag klarnade det nästan en stund. Inte solsken direkt men en vacker himmel som gjorde sig extra fint med utsikten söderut mot Doversund och Glan från den lilla bron över till Ekön. Det är sydspetsen av Ekön ni ser till vänster i bild.

*

Utsikt söderut mot Doversund och Glan från bron över till Ekön

*

***

PERSPEKTIV

***

Allt oftare slår det mig hur oförändrade livets väsentligheter är jämfört med tidigare  generationer. Alldeles uppenbart beror det på att jag blir äldre. Oavsett om det är vad jag vill eller inte känner jag ju hur jag mer och mer är vid sidan om den där rytmen, drivet att hela tiden göra saker och åstadkomma resultat, nödvändigheten att välja och välja rätt.  Hetsjakten, på bättre jobb, bättre sex, bättre jul eller vad det nu är, har tonat bort. I stället är känslan av att vara i nuet starkare och jag finner mycket större glädje att vara i naturen än jag tidigare känt. Alla relationer har också blivit viktigare. Och jag menar just alla, inte bara med familjen, utan med alla jag möter på min väg. Och jag pratar hellre om kärlek och längtan än om  än om regeringsalternativ och objektiv med dom jag möter.

*

Ekar på Ekön, Finspång

*

***

ÄNTLIGEN EN SOLGLIMT! RISINGE

***

Lite tur skadar inte.  Dagens enda solglimt kom när när vi tog dagens promenad  - ja, ni vet ju var, Risingefälten därute. Det var inte längesen jag gjorde en blogg från just den promenaden, men här kommer den efter nattens snöfall. Och som sagt, med några solglimtar. Det är inte mycket vi begär för att känna oss lyckligt lottade......

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

TRÄD - VÄRLDSTRÄD OCH ANNAT

***

Träd - alldeles oavsett det är ett enskilt träd eller en hel skog - är alltid lika fascinerande. Så tror jag det har varit i alla tider. Inte för inte var det ett träd, asken Yggdrasil, som bar upp världen i den gamla asatron. Och Buddha, visst blev han upplyst när han satt och mediterade under ett träd? Begrepp som heliga världsträd tycks leva kvar också i våra dagar, ni har väl sett filmen Avatar? Om inte, har ni en upplevelse kvar. Och världsträdet där är precis så mäktigt som jag tror våra förfäder trodde Yggdrasil var. Träd är också unika som symboler, symboler för det heliga, symboler för det fristående, symboler för det växande, symboler för att förena det jordbundna och materiella (rötterna)  med det andliga och fria (kronorna).

*

Vi köper inte längre julklappar till varandra I och jag, men efter att ha läst dagens tidning ser jag att historikern Gunnar Westerberg skrivit en bok om trädens historia i Sverige - den kommer jag nog köpa, juklapp eller inte.

Utsikt med björk vid Ålsjön, Finspång, tagen häromdagen

*

***