MIRACLE OF LIGHT

***

“And answers are dangerous, they kill your wonder. They are dangerous because they give you the feeling that you know, although you know not. They give you this misconception about yourself that now questions have been solved. “I know what The Bible says, I know what the Koran says, I know what the Gita says. I have arrived.” You will become a parrot; you will repeat things but you will not know anything. This is not the way to know—knowledge is not the way to know. Then what is the way to know? Wonder. Let your heart dance with wonder. Be full of wonder: throb with it, breathe it in, breathe it out. Why be in such a hurry for the answer? Can’t you allow a mystery to remain a mystery? I know there is a great temptation not to allow it to remain a mystery, to reduce it to knowledge.”
― Osho, Book of Wisdom

*

*

***

99:AN, 135:AN OCH BILDERNA

***

Härförleden frågade mig Sven B vad 99:an är för nå´nting. Så här ser den ut, favoritkombon. Modiga 1835 gram med batteri. Så tillkommer motljusskyddet förstås. 160 gram. Helt i metall, gedigen känsla. Det räddade objektivet häromdagen. Med kameran i ena handen trampade jag på en sten och högerfoten vek sig, som vanligt. Det går inte att undvika och jag föll som en fura och slog  kamera med objektiv, och bakvänt motljusskydd, i backen. Den rullade ett par meter i från mig, motljusskyddet ramlade av och gick i två bitar. Vi var nästan tillbaka vid bilen så jag samlade ihop grejerna och satte mig i bilen. Det visade sig att själva motljusskyddet lossnat från ringen med bajonettfattningen, bara att snäppa i och sätta tillbaks den på objektivet. Man ser på bilderna att den blev rätt repig runt fronten.

*

Kameran, 99:an, är min första fullformatskamera, köpt 2012 (den kom ut samma år). Sony A99, eller SLT-A99V. Det var före de spegellösa systemkamerornas tid, men Sony hade börjat med fast, semitransparent spegel för att komma ifrån den rörliga spegeln (och därmed minska slutarvibrationer och problem vid serietagning. Nästa steg blev ju att ta bort spegeln helt). För mig har det funkat utmärkt fast många förståsigpåare påpekade att man tappade ett halvt steg i ljus pga av semitransparensen. 

*

135:an är en Zeiss Sonnar 1,8/135 ZA med A-fattning, gjord för Sony. Skärpedjupet på 1,8 är kort, jag lovar! Skärpan är i mitt tycke suverän, skarpt utan den där digitalskarpa känslan som tex min fasta 24 mm vidvinkel har. Outstanding för porträtt men utmärkt också för många landskap. Köpte objektivet, som så mkt annat, begagnat för halva priset, ska jag gissa för åtta år sen.

*

På kamerabilderna har jag tagit med min gamla Olympus OM-2N som jämförelse. Noterar att jag glömde ta av motljusskyddet, därför ser den extra maffig ut. På sista kamerabilden är dock motljusskyddet av. För övrigt tycket jag det var roligt att snabbt plocka fram lite av det jag tagit med just den här kombinationen. Porträtt i lågt ljus, landskap och en del annat, håll till godo.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

SEPTEMBER

***

Septemberluften klarnar

fjärran  så nära 

tiden utmätt

bara nu 

*

Musik i septemberkvällen (här)

*

***

LANTISAR ÄR SMARTARE ÄN STOCKHOLMARE

***
Redan dagarna efter valet tittade jag på valutfallet i dom kommuner jag har anknytning till - Finspång, Ludvika, Smedjebacken, Fagersta och några till. Det dröjde inte länge innan jag hittade mönster. Det tydligaste av alla var hur mycket SD gått fram i landsortskommunerna, ännu mer än på riksplanet. Det omvända gällde s och V, också mp. För att förstå hur varför riksplanet inte blev en sammanvägning av orterna ute i landet kollade jag också Stockholm, Göteborg och Malmö. Och det var rätt uppenbart, storstäderna och landsorten går åt olika håll. 

*

Det förvånade mig inte, jag har länge skrivit om avståndet mellan Stockholmscity och landsorten här på bloggen. Det avståndet tror jag är större än vad cityfolket insett. Ute på landet har det i stället varit desto tydligare för envar. Det man säger och skriver om i media i Stockholm rimmar liksom inte med den verklighet man ser ute på vischan. Önskedrömmarna om flera gröna jobb och nya industrier i bergslagen lyser med sin frånvaro samtidigt som dieseln stadigt ligger kring 25-kronorsstrecket och elen nu hotar att göra dom eluppvärmda husen på landet svindyra att bo i.

*

Att just SD seglat upp som ett stort parti här beror inte på att rasismen är större än på andra håll, jag tror huvudskälet är vindkraften och energifrågorna. Den slutsatsen drar jag eftersom jag är verksam i tre fb-sidor, en vardera i Finspång, Ludvika och Smedjebacken (där Söderbärke och Korsheden ingår) .  Både i Smedjebacken och Finspång finns planer på vindkraftsparker, i Ludvika finns redan en. Och motståndet i Finspång och Smedjebacken är omfattande, minst sagt. På fb-sidorna jag talar om upprepas det obegripliga i att medvetet lägga ned den fungerande kärnkraften och i stället bygga oönskade vindkraftverk som sänker omgivande fastigheters värden.

*

Jag har sagt många gånger förut att jag inte någonsin röstat på SD, det gjorde jag inte i år heller. Men jag förstår upprördheten. Och i många frågor är dom konkreta och raka på ett sätt inte så många andra partier är. Jag ser fö att Peter Wennblads valanalys i SvD i dag överensstämmer med min analys här, därifrån lånade jag bloggrubriken.

*

På vischan utefter Saxevägen i somras

*

***

MED 135:AN I VIKSÄNG

***

Med kommunstöd på hemmaplan var jag på fototräff i Viksäng idag.  Fujis APS-C-kameror är egentligen obligatoriska men jag har dispens. Min A99 från 2012 med Zeiss-135:an vägde ungefär som de andras sammantagna.  Visst hade jag A7RIII:an med vidvinkel också men här har jag bara bilder med 135:an. Dom två sista tog Ronny. Tack för en fin träff, det är roligare irl!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***