ÅRÄNGEN OCH ÖSTSVETEN - LANDSKAP I SÖDRA DALARNA

***

Södra Dalarna och Bergslagen har många vackra landskap. Inte fullt så storslaget som i norr, inte lika många blånande höjder i fjärran, men desto fler intima och nära utblickar. Det här är fortfarande Söderbärke men på andra sidan centrum mot var vi brukar promenera, I och jag. Sjön heter Östsveten och området Årängen.

*

*

*

*

*

***

RASBERGET BARTJÄRN - KORSHEDEN

***

*

Trots att det milt uttryckt är ostadigt väder har vi hittills nästan varje dag haft fina solstunder. Idag morgon dopp i strålande sol, vid lunchtid sol  tillräckligt länge för att kunna fika med hembakt bröd på hembygdsgården i Söderbärke.  Likadant i går, förutom morgonsol klarnade det upp efter regnväder och regnbågar och kvällssolen gav det där vackra ljuset över skogen och rasberget på andra sidan av Bartjärn

*

*

*

***

SVARTVITT LANDSKAP

***

*

*

***

REFLEKTIONER UTEFTER SAXEVÄGEN

***

Att vandra utefter Saxevägen är inte bara att röra sig i landskapet, det är också att vandra i tiden. Den här bilden hade lika gärna kunnat vara tagen för 150 eller 200 år sedan. Gärsgården, ladan med takteglet och slaggstenarna under putsen, landskapet, inget påminner om nutid. (Nästan inget, det är nog en fårstängselpinne i vit plast i nedre vänstra hörnet, kanske kan jag klona bort den.) Jag tänker ofta att 150 - 200 år inte är särskilt långt tillbaka. 150 år tillbaka blir 1870, min morfar var född 1872 och jag kommer ihåg honom väl , minns när han berättade. Längre tillbaka betydde 150 -200 år ingen större skillnad i levnadssätt eller utvecklingsnivå, men just dom senaste 150 åren har inneburit en revolution avseende nästan allt. Jag känner det ofta som att många av dagens unga är rotlösa, dom har ingen koppling bakåt i tiden. Och rotlöshet är en slags hemlöshet. Men jag tänker också att samtidigt är fattigdomen och svälten nästan borta, här hemma i alla fall.

*

*

***

ÄLSKLINGSVÄGEN - SAXE

***

Vi går våra dagliga promenader, I och jag. Nästan alltid blir det Saxevägen. Vår räckvidd är begränsad och underlaget måste vara skapligt. Stunderna jag kan vara ute själv krymper också, därmed minskar friheten i motiv en smula. Men med Saxevägen känns det inte som någon stor begränsning, vackrare promenadväg tror jag är få förunnat. Bilderna är från i går (på promenaden i dag slog jag mig lös och gick utan kamera!) . Vädret är fortfarande förvånansvärt fint, även om det är växlande molnighet med en och annan regnskur. Badar gör vi, för det mesta två eller tre gånger per dag även om det idag bara blev en gång. Fortfarande behagligt skönt i vattnet, dessutom är vi oftast ensamma vid badet, det känns lyxigt och fridfullt. Här kommer ett tiotal bilder från gårdagspromenaden, håll till godo!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***