VI VÄNTAR PÅ HJUL

***

*

*

***

BLÄNDARE 18 OCH 15 SEKUNDER - OCH VARFÖR LIVET ÄR VÄRT ATT LEVA

***

En oktoberkväll ute på Resö i Bohuslän. Klockan är 19:14 och det är över en timme sen solen gick ner. Jag har stått här en halvtimme och temperaturen sjunker ner mot nollan, jag fryser om händerna. Jag är ensam härute, inte en människa finns mer än jag. Ensam är jag också i huset, bara några hundra meter härifrån, ensam i dagarna tre. Kvällen är magisk, ljuset är magiskt, vinden har mojnat och fåglarna tystnat. På kameran sitter Sonys 70-200/2,8 G och jag har valt bl 18 för att få skärpedjup och ISO 80 för att undvika brus så det blir 15 sekunder men stativet  funkar bra.  Bilden är croppad till ungefär halva storleken. I övrigt har jag inte rört vare sig exponering, kontrast, vita, färgmättnad eller något annat, bilden är obehandlad. Det såg ut så här, mot väster.

*

Det är en bild som påminner mig om varför livet är värt att leva, varför jag gärna fortsätter några år till om jag får den nåden. För en nåd är det. Det behöver inte se ut så här varenda kväll. Det är helt ok att det är just så grått och vått som jag visade med mina bilder i går på väg till Stockholm dom flesta dagarna.

*

Och om ni möjligtvis tänker att det är inte alla som kan ta sig till Bohuslän för att njuta av solnedgångarna över havet så är det helt ok att stå hemma i köket i Finspång och titta ut genom fönstret när solen bryter fram efter ett majregn - ljuset är magiskt också där

***

DOM TANKEFRIA STUNDERNA

***

Liksom fåglar flyger mina tankar i olika riktningar. Liksom moln på himlen kommer dom och går, bildas och löses upp igen. Lätta sommarmoln ibland, och regnskyar som förmörkar hela dagar ibland. Men jag har lärt mig - dom består inte. Om jag väntar en timme eller en dag driver dom förbi. Och dom tankefria dagarna och dom tankefria stunderna är dom bästa. När jag är så helt absorberad av det jag gör att omgivningen inte finns. Omgivningen finns inte, och inte tiden. Inga jämförelser och inga etiketter, inget bra eller dåligt. Bara görandet. Flow kallas det av somliga. Att vara total. Att vara odelad. Att vara hel, inte delvis för och delvis emot. Att inte överväga. Inte försöka bli något. Att inte minnas och inte hoppas. Bara vara, här och nu. 

*

Ekbacken Risinge

*

***

HÄLLESTAD

***

Dagens tvåtimmars promenad gick på fälten öster om Hällestad. Hällstad socken är en lantbruksbygd med drygt 300 invånare och ligger drygt en mil nordväst om Finspång. Idag är lantbruket helt dominerande men långt tillbaka fanns här gruvor och Hällestad tillsammans med Godegård och Vånga  är kanske några av landets allra äldsta bergslag, ända tillbaka till 1300-talet ska den verksamheten kunna spåras. Nu var meningen med min promenad inte att leta efter spår från den tiden utan  bara att få lite frisk luft och variation av kameramotiv.

*

*

*

*

*

*

Hällestads nuvarande kyrka är byggd 1893-95 efter att den tidigare brunnit ned. Den tidigare kyrkan ersatte en ännu äldre kyrka, sannolikr från 1300-talet.

*

Prästgården

*

*

***

SETT OCH HÖRT I RISINGE ELLER LJUSET VI ALLA LÄNGTAR EFTER

***

Det är bara om vi absolut är tvungna som vi promenerar inne i Finspång, det blir i stort sett alltid så att vi tar oss ut straxt utanför som Rising tex. Det är inte så mkt snö kvar men det ligger ofta is just där vi går så halkskydd och stavar är bra.

*

*

Gamla kyrkan fick ju ny takbeläggning på norra sidan förra året och till vår glädje ser vi att dom redan är i gång med att lägga nya takspån på södra sidan. Det luktar tjära lång väg och jag minns från skyltarna jag läste i fjol att spånen är gjorda av vinterhuggen furu som är minst 150 år gammal

*

Rätt var det är börjar det vissla där uppe i skyn och jag som jobbat över 20 år ute på Malmen (Malmslätt utanför Linköping) känner direkt igen ljudet från Saabs skolflyplan 105, eller SK 60 som det heter i svenska försvaret. Det är ett ganska litet flygplan men är utrustat med två små jetmotorer (RM9 från Turbomeca från början, senare  Williams FJ44 med lite högre dragkraft, drygt 8 kN per motor, och ännu senare variant med motorer från GE på drygt 12 kN). Ett behändigt, tvåsitsigt plan med en startvikt under 3 ton som gör i det närmaste 1000 km/h. Det stör inte nämnvärt, det är hästlängder från ljudet när tex RM12 i Gripen går för fullt md tänd EBK (efterbrännkammare). Här får färgen vara kvar - det är en blå fläck på himlen, hurra! Och ja, planet finns där också, men det blir inte så stort med 55 mm normaloptik.

*

Och fälten ser ut som dom brukar med den snart bortsmälta snön

*

Men titta, det finns fler öppningar! Och här kommer ljuset vi alla längtar efter.

*

***