STILL

***

Normalt är självporträtt svartvita, skarpa närbilder av, får jag kallade det slitna ansikten som varit med om mycket utan att någon tar illa vid sig? Dom här är i färg och precis som mina fågelbilder nyss lite oskarpa och dessutom helfigur, allt för att göra tvärtom........Också rätt förvånad (och tacksam) över att jag är så pigg som jag är, dessutom konstant otålig på morgondagen. Men självporträtt måste ju varje fotograf ta nå´n gång då och då

*

Still moving (on)

*

Still standing (upright)

*

***

ALLT FÖR ATT SE BÄTTRE (UT?)

***

*

*

***

LUDVIKA CENTRUM

***

Ludvika centrum gör mig mer och mer nedstämd för varje gång jag kommer dit. Jag växte upp där i en sömnig men vacker liten småstad mellan åren  1947 0ch 1960. Idag börjar centrum likna en nedgången amerikansk småstad med rader av nedgångna fastigheter och många tomma affärslokaler. Jag har alltid gärna åkt in till Ludvika från Söderbärke, tex när jag ska göra större inköp, men det är inte roligt längre. Trots att Fagersta och Smedjebacken har haft mkt större nergångar i befolkningen än Ludvika ger dom kommunerna i mitt tycke inte lika trist intryck. Ändå har Ludvikas befolkning inte minskat alls sen år 2000, det är fortf mellan 26´ och 27´ tusen invånare och med en livskraftig, framgångsrik storindustri (ABB) som största arbetsgivare.  

*

Naturligtvis råder inte kommunen över enskilda fastighetsägare och affärsinnehavare. Ändå är det min fasta övertygelse att kommunledningen har ett avgörande inflytande på hur en kommun utvecklas.  Massor av nya stora huskomplex (bostäder, affärsfastigheter och fastigheter för institutioner) har tillkommit sen jag flyttade därifrån men dom verkar utspridda på måfå, nya och nergångna fastigheter  har blandats i kvarter efter kvarter istället för att koncentrera det nya i vissa kvarter eller områden och mer systematiskt bevara det gamla i andra. McDonalds har fått bygga nytt ett stenkast från det gamla vackra stadshuset i stället för att antingen låta dom vara i befintliga affärshus i centrum eller nybyggt i ett ytterområde, stadsparken är parkeringsplats, badhuset ska vi inte tala om. Ursäkta klarspråk,men hela centrum känns som ett stort sammelsurium. Och rivningstomter övergår till mer eller mindre planerade parkeringsplatser. Trist!

*

Ludvika kommun har fantastiskt vacker natur och det finns större och mindre sjöar nästan överallt, och det gör det bara mera trist. Självklart finns fortfarande en del vackra byggnader i centrum och många natursköna bostadsområden utanför centrum, men centrum.....Jag är helt övertygad om att ett så trist centrum påverkar människors vilja att flytta hit och alltså påverkar kommunens utvecklingsmöjligheter. Självklart är inte centrumbilden orsak till att stan är lite av fäste för nazism och NMR, jag vet att dom är mkt i Sunnansjö tex, men samtidigt tror jag risken är stor att dom hittar bättre livsrum i ett nedgånget centrum än i ett välhållet centrum.  

*

Här kommer ett axplock av bilder från en promenad på Storgatan, den centrala affärsgatan,  från Stadshuset till viadukten, dvs mitt i centrum

Förr ingången till Vickbergs konditori med dom stora, välvda fönstren

*

Gårdshuset intill, fasad mot Storgatan

*

Kort modernt parti vid korsningen med Carlavägen

*

Ser inte heller särskilt snyggt ut längre, tidigare Rahléns bokhandel

*

Diagonalt mitt emot, tidigare Hendebergs. Är parkering på trottoaren i själva hörnan ok nu för tiden i Ludvika?

*

Mitt emot gamla polishuset

*

Ganska ny byggnad med lika tomma lokaler lite längre ner mot viadukten

*

Storgatan rakt fram, hela genomfartstrafiken straxt intill, heter den stationsvägen kanske?

*

Stadsplanering vid badhusert och Kyrkskolan

*

I rättvisans namn , det finns fortfarande några vackra byggnader,här gamla tingshuset....

*

......och här stadshuset

*

***

ÄLSKADE DALARNA

***

*

Förstora please!

*

***

TÄNK ATT DET GÅR UTAN FUJI.......

***

Av okänd anledning har jag invaggats i tron att för att ta svartvita bilder måste man antingen köra analogt och typ Tri-X eller ha en Fuji. Så paff jag blev då det visade sig att nå´tt så udda som bilder från en Sony  med ett 25 år gammalt Minolta-objektiv (85/1,4) också  kan ge svartvita bilder, om än jag tog bort den förhatliga färgen i datorn, färgen som förvandlar alla latent duktiga fotografer  till amatörnollor med Gallerixbilder. Inte hade jag så mkt ljus från läslampan heller, men ISO 2000, största bländare och en handhållen sextiondel funkade riktig bra, även om det är ett mkt subjektivt utlåtande. Men det är klart, på egna barnbarn blir det ju alltid bra, hur suddigt och oskarpt och hur mkt färg den än är :-)

*

PS Förstora gärna, det håller bra!

*

Sonyhälsningar!

***