SAXEVÄGEN

***

Vackrare promenadväg än Saxevägen (för mig = Nohrstedtsvägen och Saxeviksvägen) är svår att hitta, jag tröttnar aldrig. Och allt efter årstidsväxlingarna o h dygnsrytmen ändrar sig ju utseendet, ljuset och känslan .  

Bilderna här är från gårdagens eftermiddagspromenad

*

*

*

*

*

*

Den här fina träbron är det som kallas Spången, gissningsvis var det väl bara en spång en gång i tiden

*

*

*

*

*

***

SAXEVIKSVÄGEN IDAG

***

*

*

***

ULFSHYTTAN - SLAGGSTEN OCH INDUSTRIHISTORIA

***

Nån gång somras började jag intressera mig för alla vackra slaggstensbyggnader som finns här runtomkring i Bergslagen. Min tanke är framförallt att samla lite eget bildmaterial på vackra byggnader, ruiner och detaljer med slaggsten som utgångspunkt eller bas, inte att skriva någon slags industrihistoria. Ändå är det roligt att skriva något om dom platser jag besöker. Det här är bilder från Ulfshyttan, kanske 3-4 mil från Korsheden. Jag har tidigare skrivit om besök i Starbo och Schisshyttan (här) och Grangärde resp Norhyttan (här2)

*

Masugnen längst bort lite till vänster, rostugnen i mitten  och sintringsverket till höger

*

Kolhusruinerna

*

De bärande pelarna i kolhusen är helt gjorda av slaggflis

*

Eftersom den här järnplåten sitter på en av pelarna antar jag att den visar byggnadsåret för just detta kolhus

*

Roligt att titta efter vackra slaggstenar i murverket - grått

*

Blågrått

*

Grönt

*

Rest av ingjuten träbalk

*

Bara för att repetera, sintringsverket till höger är det jag tittar på i de närmaste bilderna

*

Sintringsverket är gjord i murad slaggsten med dekorränder i tegel

*

Teglet finns också runt fönsterramarna

*

Närbild på inmurat dekortegel

*

Rostugnen (jag har lämnat sintringsverket) ser däremot alldeles nygjord ut, jag vet att man gjorde en hel del renoveringar här för bara något år sen, och är i tegel. Ändå tyckte jag pipans spännband i järn är tillräckligt dekorativa för att ta med en bild

*

En byggnad som däremot också är gjord i murad slaggtegel är denna.Kunde inte se att den fanns någon skylt som visar vad det varit, men läget och utseendet tyder på att det är det gamla kraftverket, industriaktivitet pågick ju här i Ulfshyttan fram till 1968.

*

Detalj av kraftsverksbyggnasden i murar slaggsten med tegel runt fönstren

*

Samma som ovan

*

Anslagstavlans info säger att bruket startades under 1640-talet. Hyttan var i gång ända tills 1939 då den blåstes för sista gången i maj. Industriverksamheten fortsatte dock ytterligare i nästan 30 år, den lades definitivt ner 1968

*

Intressant info - redan i början av 1700-talet rådde strid om skogstillgångarna

*

Intressant kuriosa om tillverkningskapacitet och produktivitet av råjärn

*

Vacker och tidsenlig vägsten, uppenbarligen rest 1790 under Gustaf den tredjes tid. 1790 - alltså tre år kvar till den ödesdigra balen....

*

Ulfshyttan ligger i ett vackert och mycket typiskt Bergslagslandskap

*

Sådär på eftersommaren, när jag var där, är ju mjölken den mest karakteristiska blomman i landskapet

*

***

DEN SISTA ROSEN........

***

.....åtminstone i vår rabatt. Ensam står den där, stolt och orädd, säkert en och en halv meter hög. Åldern börjar ta ut sin rätt, det finns både missfärgningar och veck av lösa flikar, men stoltheten finns där ändå, den står med ryggen rak. Döden kommer med första frosten men den är inte här, än. Kanske i morgon, eller i övermorgon. Vad vet jag? Men att den kommer vet jag. Egentligen är det det enda jag vet om resten av mitt liv. Och så har det varit i vartenda ögonblick jag levat. Också för 60 år sen när jag träffade I. I varje ögonblick har döden varit det enda givna, det enda på förhand som varit känt. Men så mycket mer jag varit med om, så otroligt mycket mer  jag fått glädjas åt. Varför skulle jag misströsta nu?

*

Sista rosen, nedanför rabatten utanför sovrumsfönstret i Finspång

*

***

SKÄRBLACKA

***

I går kväll passerade jag Skärblacka i skymningen och bruket är på något sätt bildmässigt. Alltså ett kort stopp och en kortare serie bilder. Jag har för det mesta både A7:an med vidvinkeln och 99:an med Zeiss-135:an liggande i bilen, jag provade båda. Det slår mig att bruket en sån här kväll med klar himmel förtjänar en egen liten fotoutflykt. Det vore inte fel att ta motsvarande serie på stativ och därmed slippa brus och få riktigt skärpa. Ändå tycker jag inte dom här bilderna är bortkastade, trots frihand, höga ISO och kraftig efterföljande brusreducering. Alla bilderna utom den sista är sammansatta av flera. Lite bilduppgifter under bilderna.

*

135 mm, 1/160 s  bl 1,8  ISO 2 500   Två liggande bilder

*

135 mm, 1/160 s   bl 1,8   ISO 2 000      Två liggande bilder

*

135 mm  1/160 s  bl 1,8  ISO 6 400     Sex stående bilder

*

24 mm,  1/160 s  bl 3,2  ISO 20 000       En bild

*

***