OK MEN INTE ROLIGT......

***

Det finns inga självklara porträtt, åtminstone tror inte jag det. Eller, annorlunda uttryckt, inte för mig. Varje gång jag försöker mig på porträtt blir jag tveksam. Hur  vill jag ha det? Medveten eller inte medveten? Stå eller sitta? Titta in i kameran eller inte? Ska jag instruera eller inte? Ni har kanske svaren, det har inte jag. Men så småningom tror jag mig ana att det beror ju på vad jag vill se, i det här fallet hos Hilda. Vi människor är komplexa, vi har många sidor, olika från dag till dag och olika beroende på vilka som är runt omkring oss för stunden.

*

Nu var det väldigt länge sen jag tog något som liknar porträtt på Hilda, gissningsvis kanske    1 1/2 år sen. Igår var det OK, det är det inte alltid. Såklart, vem vill bli fotad jämt i tid och otid? Det var ok, men heller inte mer. Den här gången satte vi oss utomhus, i skugga men med solljus himmel. Naturligtvis borde jag haft en skärm för att få en smula riktat reflexljus från och kanske ett parasoll eller något för att minska himmelsljuset en smula, nu hade jag inte det, jag försökte ändå. Kanske blev det 50 bilder på en kvart och det var ganska uppenbart att hon inte tyckte det var direkt roligt. Ok, men inte roligt. Men jag gav inte upp, vi fortsatte medan jag pratade lite. Och mellan dom besvärade minerna glimtade det till och jag tyckte mig hitta den där Hilda jag själv hade i tankarna. Vilken bild jag hade i tankarna? Tja, det tror jag inte jag berättar, det som syns syns och det som inte syns syns inte. Men om drygt ett dygn fyller hon sexton och läppstiftet hade inget med min lilla fotosession att göra, hon hade redan gjort sig fin till påskmiddagen vi strax skulle äta

*

Bra eller inte? Inte vet jag men Hilda tyckte dom var OK och jag gillar dom, glad över att jag tog en serie igen. Och såklart har jag frågat om det är ok att använda dom så här.

*

Förstora helst!

*

*

***