GRANGÄRDE FINNMARK - SKATTLÖSBERG

***

Idag hade jag tänkt ta mig till Luossa-stugan  i Grangärde finnmark där Dan Andersson växte upp. Vägen från Grangärde upp mot Fredriksberg är vacker och myrarna låg vackra i eftermiddagssolen. 

*

* 

Så efter några mil upp mot Skattlösberg, så långt det går att åka. Här är jag så högt man kommer och det är skog och berg vart man ser, även om dagens teknik smyger sig närmare

*

Här är annars fattigt, stenigt och armt än idag, absoluta motsatsens till Östergötlands bördiga slätter, och hur det såg ut när Dan växte upp kan vi nog inte föreställa oss

Längre än så här kom jag inte, stugan ligger en knapp kilometer bort men stigen övergick snabbt till tjock svallis som jag inte klarar i nuläget. Istället bestämde jag mig för att åka tillbaka ner till stora vägen och fortsätta upp till Fredriksberg

*

Här fortsätter storskogarna och myrmarkerna, ödsligare och vackrare än någonsin när aftonrodnaden  ger färg åt både himmel och mark

*

Att mitt ute i den här ödemarken kunna skriva som Dan gjort är för mig ett mirakel. Han har ju inte bara skrivit sin  Helgdagskväll i timmerkojan eller Sista natten i Paiso. Här kommer Till smärtan

*

Jag vet ej om fullare fröjd står att nå

än när läpparna skälva av gråt,

om vi någonsin leva så gränslöst som då,

när pannan av ångest är våt.

Och ingen kom så hel och ren

till lyckans vardagssal,

som den som var med sig själv allen

en natt i skakande kval

*

*

*

Nåväl, jag svänger västerut på stora vägen, mot Fredriksberg. Men precis innan får jag syn på Säfsen och svänger in till skidcentret, jag är hungrig. Och efter dagen med Dan Andersson, myrarna, skogarna, bergen och de stora ödemarkerna smakar en älghamburgare med pommes och en lättöl alldeles förträffligt!

*

Suss gott, ni alla spelemän!

*

IGÅR OCH IDAG

***

***

***

MÄNNISKANS VILLKOR och grangärde finnmark

***

Under stjärnornas glans flyger nattens dis

som ett sus över barkhöljt tak,

och det tjuter i Lammeloms sprickande is,

där det stöper från öppen vak

*

Det är mil efter mil till lador och hus

där frosten går tjurig vid grind,

här är lustigt i stockeldens gula ljus,

som darrar i nattens vind 

*

Några av Dan Anderssons rader passar bra eftersom det blev en eftermiddagstur i hans trakter. Bilderna är från Grangärde och Nyhyttan, inte så långt från Grangärde finnmark och Luossa-stugan och dom sista två från Ludvika där både han och jag har bott.

*

Bilderna är tagna med 99:an och både 135/1,8 och vidvinkelzoomen 16-35/ 2,8 (och stativet så klart)

och behöver förstoras!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Önskar er en fin helgdagskväll i timmerkojorna, ur vilken jag citerade de första raderna!

JOBBET

*

Jag trivs ypperligt med livet som pensionär, jag har mycket jag vill och jag känner mig fortfarande nyfiken. Och som jag skrivit tidigare har helt andra saker blivit viktiga. Sånt som ÄR viktigt har till sist fått bli viktigt också för mig. Därför känns tiden alltmer värdefull. Men det här betyder ju inte att jag inte saknar Jobbet. Jag har haft glädjen att ha arbeten jag stortrivts med, hela livet. ( ja, förstås undantaget nån sommar där i början på 50-talet när jag skulle plocka spenat, typ 40 kg per dag. Om ni inte vet, spenat väger ingenting).  Men kanske är det inte jobben jag saknar, det är kompisarna, kontakterna. När man jobbar tillsammans, år efter år, kommer man varann ganska nära. Och det är alla små pausminuter, en här och en där, med några meningar om det senaste vad det nu är, som är det jag saknar mest.

*

*

COUNTRY ROAD

***

Förstoras!

***