Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

MAKT, PENGAR OCH KNARK KANSKE? ELLER KADAVERDiSCIPLIN ÅTMINSTONE?

***

Nej, nej, sånt höll vi inte på med i skolan på den tiden. Vi pluggade ju, för det mesta åtminstone, mobiler fanns ju inte, inga plattor och TV-apparater heller. Här, på hösten i trean i realskolan (ungefär nian idag) är det tyska som gäller. keiner står det åtminstone på tavlan. Lärare är Henry Ekdahl, han var förutom vår klassföreståndare lärare i tycka och franska, undrar om det inte var svenska också. Rak, kraftfull och rättvis, inga disciplinproblen alls vad jag minns. Uppskattad. Dessutom var han med i Ludvika Fotoklubb men det gav oss inga extra förmåner. Trots att det handlar om tyska på bilderna här kommer jag bäst ihåg ett franskt specialuttryck. Skolka heter på franska faire la bouche = göra busken. Alltså, sticka ut i naturen i stället för att läsa.....

*

Ja, vad handlar det om egentligen? Varken trivialbilder eller massbilder, ändå har bilderna redundans nog för åtminstone några alternativa tolkningar/tillämpningar, åtminstone med mina ögon.

*

Återigen min gamla Robot IIa med Xenar 37,5/2,8, bilderna tagna hösten 1955 i klassrummet. Filmen var en Adox KB 21. Jag fick ofta skärpan fel, tror inte jag insåg hur noga det var. Säkert var tiderna långa, 1/25 gissar jag,klassrummer var inte så ljust, men skärpa spelar mindre roll nuförtiden trots digitalkamera och ultraskarpaobjektiv. . Börjar hålla med om att alltför skarpa objektiv inte ger rätt känsla vid portätt 

*

*

*

***

Inlagt 2021-05-13 00:41 | Läst 775 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Fina tidsdokument
// Conny
Svar från Khalad 2021-05-15 14:03
Tack Conny! :-)
Hej,
Fina bilder som väcker minnen till enhetsskolan i Linköping i slutet av femtiotalet. Det mesta var så enkelt då. Kolla din svarta tavla. Några få ord på tyska som vi lärde oss. Tillräckligt bra för att kommunicera med tyskar vi mötte.
Jag var ordningsman i min klass i hela högstadiet. Fick lägga fram klassliggaren till varje lärare och rapportera frånvaron.
Disciplinproblem var i stort obefintliga. Vår klassföreståndare var sträng, men humoristisk. Som jag ser det idag en förebild för oss grabbar. Vi hade bara två tjejer i klassen.
Fortfarande år 1965 var disciplinproblemen obetydliga, då var jag e.o. Ämneslärare och klassföreståndare och kemiföreståndare på Viksängsskolan i Västerås. Eleverna var toppenbra å vi lärde oss dra roten ur vilket tal som helst för hand!
Tack för dina härliga bilder
Bob
Svar från Khalad 2021-05-15 14:06
Tack Bob, jag instämmer i din bild av både lärare och elever. :-)
Mycket intressant inlägg och fina bilder.
De väcker verkligen många tankar och tolkningar... även om min skola var väldigt annorlunda, nästan som i en annan verklighet...
Hälsningar Halina
Svar från Khalad 2021-05-15 14:08
Tack för det Halina! Det är mycket som hänt, det är 65 år sen ungefär.. Ocj såklart ör det inte bara skolan som ändrats, hela samhället är mycket förändrat, 65 år är en lång tid med tanke på hur snabbt allt ändra/utvecklas nuförtiden
Min skoltid var några år senare, men ändå så att jag känner igen mig väl. Kul bilder som väcker minnen.

Världen förändras - men frågan är om det alltid är till det bättre? Naturligtvis inte!
I Finland har skolan förändrats betydlig minder sedan dina bilder togs. Där får man även utmärkta resultat på PISA-mätningarna. Man behöver inte fuska som här!
Myndigheter som fuskar för att dölja den pinsamma verklighet som dom har ställ till med. Det hade varit en otänkbarhet vid tiden för dina bilder.
Svar från Khalad 2021-05-15 14:16
Tack Peter, allt förändras inte till det bättre, det är då säkert. Det är heller inte bara skolan som förändrats utan samhället i stort, ja världen i stort och där finns väl både plus och minus. PISA-fusket är ju avslöjande eftersom det indikerar något ännu allvarligare, svenska skolan har fortfarande sämre resultat än många andra jämförbara länder.Och det sitter långt inne för regeringen/staten att erkänna misstag oavsett det gäller PISA, SR och reporterskandalen eller hanteringen av Coronapandemin
Märkligt detta att skärpan inte behövs! Det kanske stämmer att skärpa är ett borgerligt påfund. Blicken under "keine" räcker så långt! Med de här 2 bilderna i minnet skulle man känt igen Henry Ekdahl på stan om man varit med då.

(Skolka heter också "le quattre cent coups", de fyrahundra slagen. Filmtiteln borde ha översatts till "Skolka skolan" men filmen hade väl i så fall inte kommit till filmhistorien.)

Min skola i Stockholm var på många sätt likadan. Där fanns dock ibland disciplinproblem, väldigt olika för olika lärare. I de flestas var det lugnt, kemiläraren var vi lite rädda för, en t f mattelärare hade hemska problem med oss. Klasstidningen som vi hektograferade ut hette "Vrålet från 3-5 a".

Vid nåt tillfälle hade alltför många stannat inne på rasten, rektor Martens gick med utbredda armar och föste ut oss, UT UNGAR NI MÅSTE FÅ LUFT röt han och det funkade. (Jag var bokbärare, d v s kånkade upp kamraternas böcker till kemisalen högst upp och hade dispens.)
Svar från Khalad 2021-05-15 14:23
Hej Måns, tack för intressant kommentar! Och jovisst, det fanns en del ordningsproblem för vissa lärare, visst var det så. Men det handlade mest om att det blev för mkt prat för länge, lite obstinata frågor ibland och så. Inte som så ofta nuförtiden att öppet bryta med skolan regler, medvetet obstruera mot lärares anvisningar, använda våld inne på skolan, handla med knark och allt vad som nu förekommer........
Fina bilder från en svunnen tid, vem är damen i förgrunden...
😁
Svar från Khalad 2021-05-15 14:24
Tack Hans-Åke, damen är nog en av mina klasskamrater, utan att vara hundra skulle jag säga att hon heter Lilian Giljiusson :-)
Ja, dina för all del ofullkomliga bilder vad gäller teknik är alldeles fantastiska vittnesbörd om en tid som var annorlunda både skola, i mindre orter, om ett fotograferande som ligger i en annan tid. Det här är nog bilder som i sitt uppsåt varken är trivialbild eller massbild utan en ung människas uppriktiga försök och mening att skapa någon slags dokumentär bild där ljus och bildutsnitt ska förstärka det. Och har uppenbart lyckats väl. Och är då bilderna redundanta? För att reda ut det bör man först läsa bildernas denotationer, sedan försöka hitta fotografens uppsåt. Och där kan man nog bara lyckas om man är något så när bekant med situationen. Läsning först, sedan tolkning. Två fina bilder som sätter i gång många tankar runt bildläsningens process. Tack för det.
/Gunnar S
PS. Vad gäller debaclet runt PISA är det nog en storm i ett vattenglas. Populismen kräver huvud på ett fat men är förmodligen besvärande okunniga om vad PISA och liknande undersökningar går ut på och vad de egentligen vill visa. Och hur de fungerar.
syntax 2021-05-13 23:15
Riksrevisionsverket är den myndighet som har att kontrollera den verksamhet som bedrivs av staten.
Riksrevisionen har underkänt den svenska hanteringen av PISA på ett sätt som innebär mycket alvarlig kritik.
Om man översätter riksrevisionens kritik till vardagssvenska, så handlar det om fusk.
mombasa 2021-05-14 10:39
Hej Björn. Om det är ok att ”låna” din tråd ett inlägg till så tycker jag att den här artikeln kastar en hel del ljus över PISA. Och den är skriven av tredjepart, nämligen lärarsidan.
https://www.lararforbundet.se/bloggar/lararforbundets-utredarblogg/vi-kan-lita-paa-pisa
Trevlig helg
/Gunnar S
syntax 2021-05-14 11:25
Jag föredrar att lita på Riksrevisionen framför en mångordig partsinlaga (lärarförbundet är en direktpart med egenintresse). Riksrevisionen har kunniga specialister och ett officiellt uppdrag att göra det man gör. Riksrevisionens slutkläm:

"Skolverket rekommenderas att förbättra arbetet med att säkerställa ett korrekt deltagande i kommande Pisa-undersökningar."

Björn - jag kommer ihåg att du har visat bilder på din pappa. Han var från den gamla tiden, den tid som skapade de miljöer och de människor du visar i bild - och jag är alldeles säker på att han visste precis vad ordet oväld betyder.
Svar från Khalad 2021-05-15 14:38
Hej Gunnar, tack för intressant kommentar! Som du kanske såg betraktade jag själv bilderna varken som trivial- eller massbilder :-) Jag anser också de har en viss redundans, men för mig är redundans ett begrepp som kan ha många "nivåer". Hög redundans skulle då innebära bilder som känns allmänmänskliga, tex med uttryck för sorg, glädje, förtvivlan, kärlek som alla kan känna igen sig i. Avsevärt mer begränsad redundans, som här, betyder för mig i detta fall att alla som gått i läroverk eller motsvarande nivå på den tiden disciplin och pondus fortfarande var relevanta begrepp skulle kunna känna igen sig i bilderna, man behöver inte ha gått i just den här skolan eller haft Henry Ekdahl som lärare för att förstå.
Betr PISA är väl det besvärande att det nu finns fog för att tro att de svenska resultaten fortfarande ligger under andra jämförbara länder, det är ju allvarligare än fusket i sig. Allvarligt är också att man fått signaler om att resultaten inte är relevanta men inte reagerat, det ger åtminstone mig känslan att fusket just haft syftet att lyfta resultaten.
Svar från Khalad 2021-05-15 14:50
Hej igen Gunnar, det är ok att använda tråden, kör på du. Betr Johan Ernestams inlägg får man se det som ett partsinlägg, lärarförbundet är ju i högsta grad inblandade i detta och vill såklart visa så bra PISA-resultat som möjligt. Det är ju också så att många av de andra ingående länderna har ju samma läge med stora invandrargrupper och kanske dessutom större inrikespolitiska typ England, Spanien, Frankrike
mombasa 2021-05-15 19:56
Hej Björn och tack för ditt tillmötesgående. En sak bara, lärarkollegiet är nog åtminstone om man ser det till egenintresset mer intresserade av låga resultat i PISA eftersom det är argument för en större resurstilldelning. Detta efter ett par decenniers överhörningar i kollegierum och personalrum.
Om man läser Riksrevisionen, departementet och skolverket parallellt och därtill resonemangen ute i skolorna så kan man konstatera att alla berörda nog gör sitt bästa för att ställa saker till sin rätt. Låt vara sett i efterhand kanske i fel ordning. Jag tycker att den här frågan mer handlar om att delar av oppositionen letat efter lågt hängande frukter och hittat en fråga där väljarnas kunskaper sannolikt är ganska låga, (hur många väljare vet hur pisa-undersökningen går till och vad den är tänkt att visa?)
Ha det gott
/Gunnar S
Intressant!
Jag gillar din sista mening: "Börjar hålla med om att alltför skarpa objektiv inte ger rätt känsla vid porträtt."

Jag anser att det också gäller en hel del andra motiv, också ex. tjäderspel. Dagens extrema digitala skärpa tar faktiskt död på stämning och känsla.

Min favoritbok om tjäderspel är fortfarnade "Storfågelslek"med Gösta Tysk som fotograf, med Hasselblad. Text: Nils Parling. En fotobok med känsla.
- hawk
Svar från Khalad 2021-05-15 14:54
Tack Håkan! Just för porträtt är det väl ofta så att aningen oskärpa, eller rättare sagt brist på skärpa, är en fördel då det mänskliga och mjukare kan få större genomslag. Och visst finns det naturbilder där detta passar också.