Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

NÄRGÅNGET

***

Ska det bli något ska man nog välja - en genre, en stil, en teknik eller en kamera. Själv har det blivit så att jag inte valt. Inte medvetet, i alla fall inte från början. Så här i efterhand tänker jag att kameran har följt mig sen jag var tio och ambitionen har nog inte varit större än att fota min värld, ospännande som den är. Nu tänker jag lite mer medvetet - varför ska jag hålla mig till en genre, ett perspektiv, en teknik? Livet är större än så. Och all konst, foto inkluderat, handlar väl om livet? 

*

Gatufoto blir det inte så ofta, oftare fotar jag okända människor lite mer närgånget, kanske kan jag kalla det för gatuporträtt? Här en serie där jag satt på ett fik på Karlavägen med 99:an och Sonys 70-200/2,8 med A-fattning

*

 Kvällsmusik    Marianne Faithful - The Hawk/ Make your own rules child (här

*

Mannen stod bakom disken...

*

....här i diskussion med tjejen som också stod bakom disken.....

*

...och är bara tjejen (fortfarande bakom disken)

*

En kund

*

***

Inlagt 2021-12-08 23:18 | Läst 1056 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Jag vet inte om jag skulle kunna fotografera okända människor så närgånget. Det känns som att man är väldigt långt innanför deras personliga sfär.
Hälsningar Lena
Svar från Khalad 2021-12-09 22:39
Hej Lena, det är kanske sant. Kanske är det för lätt gjort, jag satt ju på typ 5-10 meters avstånd med 200:an, det kändes inte närgånget. Men det är klart 200 mm och så har jag croppat lite, det blir nära. Hälsningar/ Björn