Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

SÅ OMÄRKLIGT.....

***

....det sker, växandet, mognandet. Det finns inga mätvärden eller hållpunkter som markerar det som sker, inga generella markörer, jag kan inte peka på något särskilt alls. Ändå är det plötsligt så uppenbart . En annan gestalt träder fram. En annan blick, en annan känsla, andra frågor och andra samtal. Och något annat tonar bort, får lämna plats. Så fortsätter det, hela livet. Mitt eget åldrande är för mig lika omärkligt i sina förändringsögonblick, ändå märker jag gång på gång hur något försvunnit och något annat kommit i stället. Men under alla nya lager skymtar jag honom fortfarande, pojken som är jag. 

*

Elias

*

***

Inlagt 2018-03-15 22:44 | Läst 1201 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Hej Björn.
Flot og smukt skrevet - og det er sådan man føler det. Jeg har det på samme måde, men har ikke et så fint og udtryksfuldt billede af mig selv.
Mange venlige hilsener fra Erik i Roskilde/DK.
Svar från Khalad 2018-03-15 23:02
Tack Erik, bilden tog jag av barnbarnet Elias i förrgår, men tankarna om växandet och åldrandet gjorde att jag också ville säga att trots att det gamla hela tiden försvinner så lagras allt inom oss på ngt sätt.
Pojken går aldrig ur dig.
Svar från Khalad 2018-03-16 23:22
Stämmer, tack Thomas!/ Björn T
Exakt så är det Björn – tack och lov för det. Den gradvisa, långsamma förändringen är både en glädje och en tröst för oss människor. Beroende på i vilket skede av livet man befinner sig. Mycket fint porträtt på ditt barnbarn och visst ser man en gnutta av sig själv hos dem.
Svar från Khalad 2018-03-16 23:26
Stort tack Torbjörn! Livet är förunderligt, allting ändrar sig hela tiden, ingenting är konstant. / Björn T