SVERIGE
***
Javisst, det är ju det här som är Sverige, det egentliga Sverige. I alla fall det ursprungliga Sverige. Inga flådiga 10-15 MSEK-villor, inga superkulturella museer, inga köpcenter, inga designade städer, inga takvåningar, inga bussar var 15:e minut, inga arenor, inga boxningslokaler, inga TV-reportage, inga turisthorder, inga stylade människor, inga avenyer att styla på, inga innefik, inga parker, inga......You name it. Men det finns kor och grisar, rätt mkt får också. Och lagårdar och uthus. Och en del skog, liksom kalhyggen, rätt mycket ängar och en och annan åker. Bara vanlig landsbygd helt enkelt. För övrigt har kiosken i Söderbärke slagit igen, men ICA-affären är kvar.
*
Överdrift? Nja, egentligen inte. Gapet mellan stan och landet tycker jag växer hela tiden. Och det här skriver jag därför att 90 % av SAMTALET handlar om stan, vare sig vi pratar media, politik, miljö, ekonomi eller kultur. Eller fotografi för den delen. Vaddå gatufotografi, det finns inga gator, däremot en landsväg. En. Det är stan som gäller. För typ 100 år sen var det tvärtom. Om jag är emot utvecklingen, bakåtsträvare? Nej, inte alls. Men jag tycker ointresset för landsbygden och fortfarande kanske 20 % av befolkningen är påfallande. Och jag anar ju några av skälen till varför Sverigedemokraterna ligger på nästan 20% och tidvis är näst största parti. Dom får dock inte min röst.
*
Svensk landsbygd, fotad på måfå och utan någon särskild koppling till det jag skriver om.
*
***


Ingen buss var 15 minut är en sak, ingen buss alls en annan. Nu klipper Telia ner kopparnätet. Där mobilmottagningen är usel, t ex vid vårt hus på Gotland, blir situationen prekär. Telia har ställt i utsikt att leverera nån surrogatlösning men hittills inte levererat.
Måfåbilden är inte stajlat supersnygg men desto mer representativ,
Hej Måns, visst är det så. Ändå är inte huvudsaken med mitt inlägg att klaga över hur dåligt det är på landsbygden, mer att peka på hur storstadsorienterat det publika och i många stycken det privata samtalet är. Och med samtal menar jag all slags dialog, all slags debatt. Landsbygden är i stark slagskugga. Och bilden är ett medvetet försök på just det du säger, tack. Att jag skriver att den är tagen på måfå betyder här inte att jag tagit den på måfå men jag vill inte någon i trakten ska känna sig utpekad, jag delar bloggen på Söderbärkes FB-sida.....Hälsningar/ Björn
Nu ska man ju ha klart för sig att en villa för 10-15 miljoner inte nödvändigtvis är så fasligt flådig, utan i Stockholm räcker det med att den ligger på rätt ställe. Även riktiga rishögar kan gå för rätt rejäla belopp eftersom marken i sig är så pass värdefull.
Kruxet med landsbygden är ju delvis att det som gör att folk gillar att bo där är dess stora fiende när det gäller all form av service. Samtidigt så finns den splittrade bilden, där det samtidigt finns ett större utbud än någonsin på landsbygden, om det finns ett utlämningsställe för paket inom rimligt avstånd... Så gäller det förstås att lyckas koppla upp sig för att beställa, vilket ju på sina håll kan vara nog så svårt.
Hej Martin. Jo, jag vet. Det är bara det att kiosken varit det enda stället jag kan köpa en rikstidning inom tre mils radie, finns varken i Smedjebacken eller Fagersta. Det är också enda stället man kan sätta sig och äta en glass eller dricka en kaffe utomhus i Söderbärke, plus mkt mer. Försvinner en kiosk i Sthlm finns mängder av andra alternativ inom räckhåll. Ändå är inte huvudsaken med mitt inlägg att klaga över hur dåligt det är på landsbygden, mer att peka på hur storstadsorienterat det publika och i många stycken det privata samtalet är. Och med samtal menar jag all slags dialog, all slags debatt. Landsbygden är i stark slagskugga. Både allmänna och privata samtal tenderar att utgå från stan. Men jag har ju själv valt att vara här, så självklart finns det många plus som jag personligen skattar högre än nackdelarna :-) Hälsningar/ Björn T
Rationaliseringen (= industrialiseringen/mekaniseringen) av jord- och skogsbruk gör att allt färre har jobb i dylika primärnäringar. Och allt fler upptäcker att många gamla bondbyar (åtminstone i Finland) förlorar sin attraktionskraft när de idag mera liknar industribakgårdar, samtidigt som skogarna ser luggslitna ut, dessutom ekologiskt utarmade.
- hawk
Hej Håkan, så kanske man kan säga, även om jag tycker det är lika naturligt att skogsägarna tar hand om sina skogar för att få ekonomisk avkastning som att bönderna tar hand om sina åkrar med den avsikten.. Och jag har själv valt att vara på landsbygden, av det enkla skälet att jag uppskattar fördelarna mer än nackdelarna. Huvudsaken med mitt inlägg är inte att klaga över hur dåligt det är på landsbygden, mer att peka på hur storstadsorienterat det publika och i många stycken det privata samtalet är. Och med samtal menar jag all slags dialog, all slags debatt. Landsbygden är i stark slagskugga kanske man kan säga. Hälsningar/ Björn T
Hej Bengt, visst är det så. Och tur är väl det, svenska kolchoser vore inget bra alternativ. Och jag har själv valt att vara på landsbygden, av det enkla skälet att jag uppskattar fördelarna mer än nackdelarna. Huvudsaken med mitt inlägg är inte att klaga över hur dåligt det är på landsbygden, mer att peka på hur storstadsorienterat det publika och i många stycken det privata samtalet är. Och med samtal menar jag all slags dialog, all slags debatt. Landsbygden är i stark slagskugga. Och jag upplever att väldigt många storstadsbor liksom utgår från att alla bor i "stan", eller åtminstone har tillgång till allt som finns i "stan", det var min tanke fastän kanske otydligt uttryckt :-) / Björn T