Syskonträff

Vi åkte med dotterns valp för att hälsa på hans brorsa så att hundarna skulle få busa av sej lite.

Våran guldklimp, Torsten.

Fick träffa brorsan Ville på bortaplan.

Jag undrar om de kände igen varandra fortfarande efter att ha flyttat hemifrån valpkullen för en månad sedan.

Ganska snabbt började det gå väldigt hett till. Det märktes att de vuxit och nu tultar de inte längre, de rusar!

Vi fick ryta till lite när det började låta alltför intensivt, och skillnaden mellan lek och slagsmål började bli hårfin.

Men efter ett väldigt tumlande och jagande sällade de sej glatt intill varandra för att få smaka hundgodis.....

Dubbelolle 2018-08-25 20:36

Så mysiga o gulliga, där hade jag gärna varit med o lekt o busat o pussat dom lite! Härliga glada bilder, LO

Besvara

Svar från lersaker 2018-08-25 20:53

Tack så jättemycket LO, det här är två supercharmiga killar med mycket bus i kroppen!!

Svara

Dubbelolle 2018-08-25 21:07

Jag kommer ihåg när jag hade mina gulliga Softy tjej, det var sju stycken i kullen, vi hade flera såna återträffar där dom flesta infann sig, o alla valparna älskade det, dom var superlyckliga o busade i timmar, det var jättekul o visst kände dom igen varandra! Man blir glad av sånt! Ha det mys, LO

Svara

Svar från lersaker 2018-08-26 10:21

Kul att höra att de kommer ihåg varandra, valparna!
De är en positiv och lekfull sort dessutom och våran Torsten busar gärna med människor också!

Svara

Lena Holm 2018-08-26 08:42

De ser verkligen goa ut tillsammans. En fin och fartfylld bildserie.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från lersaker 2018-08-26 10:20

Tack så jättemycket Lena, de hade en intensiv träff och båda sov väldigt gott efteråt!!

Svara

aasaboe 2018-08-26 19:52

Härliga hundbusbilder! Nog känner de igen varandra efter att ha vuxit upp en bit tillsammans. Jag har sett många tecken på det genom "hundlivet". Och en hovawarttik vi hade uppskattade inte alls att komma till min frus föräldrahem, svärmor hade hovawartkennel och där fanns Sindris mor... När vi kom dit började den vuxna dottern Sindri alltid med att åla fram mot dörren innan mamma Linna kom och godkände visiten. Sedan gick det fint! Detta upprepades så länge Linna var i livet.

Besvara

Svar från lersaker 2018-08-26 22:54

Vilken underbar historia!! Mamman sätter nog sin prägel ordentligt i valparna misstänker jag!
När våra killar träffades hade Ville fördelen att vara på hemmaplan, men de lekte och busade intensivt efter ett kort tag. Vad jag förstår är det artigt att inte vara för burdus när man kommer som hund till någon annans revir.

Svara

aasaboe 2018-08-27 16:31

Stämmer bra med revirtänket! Det finns så många subtila uttryck i hundars språk, det är en upplevelse att få tränga in litet i det. De är mycket bättre på att tolka oss än vi dem. Om man tittar på hundars öron, svans, kroppsställningar osv när de umgås -även med människor- upptäcker man massvis med varianter. När vi träffar hundar ute, till exempel i veterinärmottagningens väntrum eller annars där man kan hålla på en stund, brukar jag alltid ha en ordlös konversation med någon jycke. ;-) Man kan säga mycket med ögon och huvudhållning.

Svara

Margareta Cortés 2018-08-26 22:15

Skön bildserie på hundarna, jag tror säkert att de kände igen varandra. Hundar har så bra minne.

Besvara

Svar från lersaker 2018-08-26 22:55

Tack Margareta, jag hoppas att de kommer fortsätta träffas ibland och busa på detta härliga sätt!!
Det hänger förstås på oss mattar.....

Svara