MED 135:AN PÅ VIKSÄNG
***
135:an är väl inte precis något självklart val när man sitter ett gäng runt ett fikabord, ändå var det ett medvetet val, omväxling förnöjer. I det här gänget är det annars vidvinkel som gäller har jag förstått, men viljan är fri. Jag lyssnade också mest idag. Mysigt och trevligt som vanligt, men jag håller ju inte riktigt med om allt. Ändå kände jag inte riktigt för att vara kärringen mot strömmen idag. Idag också. Jag upplever att det är mkt fokus på hur fotografin var under 40-, 50- och 60-talen och att det blivit rättesnöre för bedömning av dagens fotografi. Själv tror jag fotografin idag behöver bredare ramar, jag gillar ju färg, också. Bara som exempel. Dessutom har fotografi många olika syften. Mitt eget syfte med foto är inte att alltid prestera "bra bilder", ofta använder jag fotografin som terapi, som utlopp för behov att uttryck glädje med färg och lekfullhet eller mörkare känslor ibland, och vill gärna dela sånt också. Jag gillar också att på klassiskt (amatör?)vis dokumentera hemtrakterna, både i Östergötland och Dalarna. Uppskattat där men är såklart ingenting för storstadssalongerna. Uppfatta mig inte som att jag är besviken på dagens möte, det är jag inte. Däremot kan jag känna att begrepp som "bra bilder", "riktig fotografi" oftare skulle kopplas till syfte och publik än nu.
*
Några bilder från dagen....
*
*
*
*
*
*
*
*
*
Natti, natti!
***










/B
Ps. Vad gäller det vi bla. talade om i går, jag såg ett program om matematik på Kunskapskanalen senare på kvällen, där man berörde EPR-paradoxen! Och även Gödel! :)
Tack Bengt, detsamma! Och den optiken är rolig att ha. Ska kolla om jag hittar det programmet, verkar intressant!/ Björn T
Hälsn!
Tack för det Jan! Min gamla Zeiss-135:a är ju en klassiker, köpt begagnad för snart 10 år sen. Men en riktigt klump är det, den väger straxt över ett kilo men så är det ju en 1,8, det blir en stor öppning på en 135:a! Svårigheten på Viksäng är ljuset. Inte för att det är extremt mörkt men vi sitter långt in i rummet och allmänljuset kommer från taket så alla med eller utan hår får ljus på huvudet men har mörka ansikten och det är svårt att balansera ut på något enkelt sätt, det blir lite för kontrastlösa ansikten ofta. Hälsningar/ Björn T
Ha det gott/Stig
Tack för det Stig, roligt!/ Björn T
Texten först - du vet att jag helt håller med dig i din attityd och åsikt om fotograferingen.
Jag kommer ihåg att när jag köpte min första SLR-kamera var med en 50 mm lins. Det första jag köpte (när jag fick råd) var precis en 135 mm och då - långt efter och fortfarande när jag fick råd :-) var det 28 mm. Det var en mycket vanlig utveckling - åtminstone i DK.
Jag tycker att du har fått några väldigt fina s/v porträtt i "kassen" här.
Med många vänliga foto hälsningar från Erik.
Tack Erik, 135 var ju alltid första extra-objektivet, samma för mig, kommer väl ihåg! Vidvinkel hade jag inte förrän det blev digitalfoto :-) Hälsningar/ Björn T
Hälsningar, Bjarne
Hej Bjarne, tack för fin kommentar! Den här 135:an är en av superfin, tung men med härlig ljusstyrka :-) / Björn T
Du visar här vackra porträtt som även är sköna på män som är livserfarna.
Sov gott
Gun-Inger
135 är ett kort tele, betyder samma digitalt och analogt. Vi är ett gäng gamla nördar allihop (i positiv mening!), det är skönt för stämningen blir lugn och prestigelös :-), tack Gun-Inger!/ Björn T
Aha jag har hört att det är olika på digitala kameror som på analoga helt klart har jag fel för mig. När jag dokumenterade förr i tiden så hade jag alltid som Christer Strömholm 35 mm ..
det var när jag ägde min Nikonkamera analog.
Det är fina tider tänka tillbaka på.
Ha bra helg på dig
Hälsningar
Gun-Inger
Med vänlig hälsning/per-erik
Tack för det Per-Erik!/ Björn T