EXAMENSDAGS I LUDVIKA PÅ 50-TALET
***
Allting var så märkvärdigt då, på 50-talet. Jag tror det är svårt att förstå idag när vi alla kontinuerligt blir formligen översköljda av information, nyheter, reklam, underhållning, mobilsamtal, sms, FB-kontakter. Nu gäller det att hitta luckor, få vara i fred ibland. Då gällde det att ta vara på det som fanns. Och examen var märkvärdigt. Och spännande. Studentexamen olidligt spänannde, mest för abiturienten själv, men också släkt och vänner. Trots godkända skrivningar kunde man kuggas på examensdagen, eller dagen innan. I muntan, alltså den muntliga examen. Jag hade en kompis som råkade ut för det, familjen stod på skolgården med blommor men fick återvända hem med oförrättat ärende. Bittert. Alltså var det på riktigt. Och spännande.
Här är det examensdags på Ludvika HAL - Ludvika Högre Allmänna Läroverk. Det är gamla läroverket i Vasalunden . Vänstra delen hade lektionssalarna. I övre våningen i högra vinkeln låg aulan, under den hade rektor Hilmer Ström sitt rum (vä fönster). Sex år har jag gått i den byggnaden. Vi var dock dom första som tog studenten i den nya Högbergsskolan, där gick vi sista året.
*
Examensdags vid Ludvika HAL
*
Examensdags för en familj i vår bekantskapskrets, dvs i mammas och pappas vänkrets. Spännande, högtidligt, festligt, betydelsefullt och roligt
*
Inger G på den lövade vagnen efter sin realexamen
*
Rolf S och jag var klasskamrater i folkskolan. Här har han tagit sin realexamen och hans farmor och farfar ser ganska stolta och belåtna ut - såklart!
*
***





Tack för utomordentligt fin kommentar LO,uppskattas såklart mkt. Jag har sett att du kommit tillbaka och det glädjer mig och kommentarer kommer men jag ligger lite efter med det just nu/ Björn T
Hej Stefan, det var både festligt och spännande. Och plötsligt, vid examensdags, fanns tt annat liv som jag inte visste ett smack om, bortanför skolan, bortanför Ludvika
Stort tack Terje! Den här boken blir, till att börja med åtminstone, bara ett par tre nätbeställda exemplar, jag brukar använda Fotoklok för det. Gav ju ut en annan, större bok för ett och ett halvt år sen på eget förlag, mer tänkebok än fotobok (Hjärtats Röst), och där har jag sålt ca 50 av de tvåhundra jag behöver för att gå runt så den är ett ekonomiskt minusprojekt. Den här kan jag tänka mig att ge ut om jag hittar ett förlag som vill eller om jag kan få någon form av stöd från Ludvika Kommun, Hembygdsförening eller liknande. Här finns en mkt tydligare och mer lättidentiefierbar primärmarknad, Ludvika med omgivningar.
Den nätbeställda boken blir klar under mars, jag ska ha med mig ett par ex när jag strålar samman med mina två bästisar från skoltiden de första dagarna i april. Den ska jag sen också ha som "dummy" när jag söker Ludvika kommun
Hälsningar/ Björn T
Stort tack Stefan!/ Björn T
/Gunnar S
Tack Gunnar för din fina kommentar/ Björn T
Det jag kommer ihåg från studentfinalen var att lärarna bytte sida. Det var nu dom som tillsammans med oss elever skulle stå till svars inför Skolöverstyrelsens censorer. Dåliga elevresultat = dålig skola, det fick inte ske. Och skolan var så pass progressiv att det där med föräldrar på skolgården, eleven ut bakvägen inte praktiserades.
Men vid vårens studentjubileum berättade en man som tog studenten 1936 (ja, 1936) att det var väldigt nära för hans del. Men en lärare hade lyckats övertala censorn att släppa igenom honom mot löfte att eleven skulle bättra sig. Han blev själv lärare och återgäldade detta någon gång.
Tack Måns, det stämmer med min erfarenhet också att lärarna bytte sida. Inger G och jag träffades lite vid den tiden,kanske bidrar det till en lyckad bild?/ Björn T
Tack Dan, har alltid varit nöjd med bildkvalitén hos min YashicaMat!/ Björn T