FS-BLOGGEN, FB ELLER NORDISKA FOTOKLUBBEN?

***

Det är ju lätt att se att antalet bloggare här på FS minskat det senaste året eller så. Om bloggaktiviteten generellt gått ned vet jag inte men vi är definitivt färre som bloggar någorlunda regelbundet. Många av dom som tidigare varit regelbundna här hittar jag ganska ofta på FB eller Nordiska Fotoklubben men inte alls eller ytterst sporadiskt här.  Självklart har jag inga synpunkter på det, var och en är där hen trivs bäst.

*

Själv fortsätter jag med att ha FS-bloggen som bas, det passar mig bäst. Varför? Framförallt just därför att det är en blogg, en fotoblogg, där det naturliga är att ha både bild och text (obs - inget tvång att ha både och). Och jag tycker det är roligt att skriva, i princip lika roligt som att fota eller visa bilder. Jag har nån gång kallat bloggen klotterplank, det är en beskrivning. Eller dagbok, det är en annan funktion. För mig framstår alternativet Nordiska Fotoklubben som kanal för att visa sina bästa bilder, hur långt man kommit. Det är lite tävling, man kan få pris och komma med i årsboken. Det är inget fel med det, jag försöker också efter bästa förmåga att utveckla mitt fotande. Men till "vardags"  vill jag mest berätta om vad som händer  mitt liv, dela reflektioner om det som händer ute i stora världen eller funderingar kring livet, tillvaron och så.  Ungefär som jag har som ledord i min bloggrubrik Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar.

*

FB då? Jovisst, numera delar jag många av mina bloggar dels på min egen FB-sida, dels på Finspångssidan Finspång i mitt hjärta. Men det mesta på FB handlar ju om att tala om vilka fantastiska semestrar man är på, vilka restauranger och pubar man checkat in på och generallt hur oerhört lyckad man är. Den delen gillar jag inte. Tycker heller inte det är naturligt att skriva längre texter direkt i FB-inlägg. Att dela en blogg där är däremot perfekt. Rubriken och första bilden syns, vill någon så läsa eller se mer klickar man och hamnar då på bloggen.

Men nog snackat nu, dags för en bild. Åkte förbi Roxen på norra sidan idag och jag gillar solljuset, glittret, rymden, vårkänslan och friheten

*

*

***

ODJURET OCH SKÖNHETEN

***

*

*

***

DET VAR GOTT DET HÄR, JAG TAR MED MIG LITE.....

***

Om ni förstorar ser ni nektardropparna på vingens bakkant!

*

*

***

STEN

***

Så hårda och ändå så mjuka, nästan lena. Oerhört behagliga att hålla i handen och utstrålande trygghet som känns i hela kroppen.. Så är det också gammal sten som varit med  länge och slipats av och slipats ner.

*

När jag skriver om stenarna här kommer jag att tänka på Stone, stenarnas moder i Den förtrollade skogen. Ni har väl lyssnat på Stefan Sauk när han läser om riddarna Sid och Nott när de letar genom Den förtrollade skogen i Lita inte på turen av spanjoren Fernando Trias de Bes? Just att höra den läsas av Stefan Sauk är en upplevelse

*

Dom här stenarna ligger dock inte långt borta i den förtrollade skogen, dom ligger på hemmaplan.

I den förtrollade trädgården

*

Passade på att googla på sten också. "Sten är en partikel av en bergart i olika storlekar. Den är mindre än ett block men större än grus.  Efter 2004 definieras sten enl SS-EN ISO 14688-1 (2002) och har en storlek mellan 63 och 200 mm."  Så det är inte vad som helst som får kallas sten minsann!

***

BLÅSIPPA

***

Borta vid Glan, nära Mo Gård, hittade jag dom den här gången. Lika roligt som vanligt att ligga på magen och  stå på knäna och leta efter dom finaste exemplaren. Rygg och knän säger ifrån när jag ska upp igen men det går inte att låta bli. Jo, jag vet, jag tog bilder på blåsipporna i fjol också, men inte på dom här.....

*

*

*

Och bara blå är dom inte heller, den här mer lila varianten är ju också vanlig

*

***