EKBACKEN MED STATIV

***

Efter att I och jag gått där på förmiddagen åkte jag dit igen på eftermiddagen. Stativet ligger alltid i bilen fastän jag sällan använder det. Jag vet ju att jag borde.......På kameran satt 100-400, bländaren fick stå på 14. Hyfsat ljus men mulet. Och visst blir det annorlunda., får nog fortsätta med stativet ett tag tror jag!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

VADDÅ, TELE? - DET GÅR LIKA BRA MED MOBILEN

***

Först av allt - det är inte min bild. Tyvärr. Men jag återkommer till det. Hade som så ofta lagt ut några bilder från Ekön  för någon månad sen och hade en bild på havsörn, fotad på ganska långt håll med 135:an på kameran. Jovisst, man kunde se att det var en havsörn men inte så mkt mer.  Den bloggen delade jag på Finspångssidan i FB. Fick bla en kommentar om att visst, det finns häckande havsörn inte så långt därifrån, på nordvästra stranden av Glan, kanske ett par km från Ekön fågelvägen. Häromdagen fick jag en kommentar till den bloggen i FB och med bilden nedan bifogad. Gunilla, som tagit bilden, bor tydligen på norra/nordvästra Glanstranden. Så häromdagen kom den susande över henne och gården och hon knäppte bilden med sin mobil. Vingbredden fyller bilddiagonalen helt. Jaja, undrar vad man får för en begagnd A7RIII:a och 100-400-telet? Mobil har jag ändå......... 

*

Bilden är bättre än min här, jag fotade av datorskärmen bara. Och jag har såklart stämt av med Gunilla att jag får visa bilden så här. 

Mobilfotad havsörn, Skäftesfall

*

***

NÄR INTE SOLEN LYSER.......

***

.....får man promenera ändå. Gå för livet liksom. Dessutom vet man inte när den tittar fram solen. Det kom en glimt den här promenaden också. Lite får man gå även om det tar emot. Likadant med fotograferingen, man får ju fota lite då och då även om det inte blir så mycket sevärt, rätt var det är är man där i fåran igen och det blir ungefär som jag vill.

*

*

***

CLEOPATRAS ÄLSKARE eller ALEXANDRA LEAVING

***

Under snart 20 år har jag lärt mig älska Leonard Cohens musik. Jag hade hört honom tidigare då och då men det är framförallt hans musik efter många år i buddhistiskt kloster jag tycker om, både texter och musik har djupnat. Efter dom här åren  tror jag mig också börja förstå hans texter som har många bottnar. Det betyder  inte att jag förstår allt. Rubriken är titeln på en av hans låtar från albumet Ten New Songs. Inte så svår att förstå på ytan, ändå har jag känt på mig att jag inte riktigt förstått hans tankar. Som så ofta när jag lyssnar på musik med vettig text googlar jag på musikens titel och lyrics och vips får man hela texten, i kväll sökte jag just på Alexandra Leaving (här). Det har jag gjort tidigare, men nu hittade jag en länk som gav mig bakgrunden. Det visar sig att Cohen här har utgått från ett poem - The God Abandons Antony - skrivet av den grekisk-egyptiska poeten Cavafy 1911. Och det visar sig att Antony här är Marcus Antonius, Cleopatras älskare, och staden Alexandria har i Cohens version blivit kvinnan Alexandra (här). En pusselbit till.....

*

*

***

GATUFOTO FRÅN STAN - NORRKÖPING

***

Än så länge sitter jag där på min bänk bredvid parkeringen, med kameran diskret i knäet. Lite feg känner jag mig, inte ens Norrköping känns stort nog för att öppet fota fritt.  Det är inte så många som medvetet klär sig just för att få visa upp sig känns det som. Det är flera år sen men i Ludvika höll jag på att åka på en smäll när jag fotade på  ett kringresande tivoli, allt som hände vid stånden var man nog inte så pigg på att visa.  I Norrköping för ett år sen kom en ung man med sin kvinna som såg att jag satt och fotade inne i en galleria. Han klev med bestämda steg fram till mig och frågade om jag fotade därinne. När jag svarade ja krävde han få se bilderna och att jag raderade.  Ungefär sådär som en tupp som bröstar upp sig för hönan. Det gjorde jag förstås inte, trots att han försökte se hotfull ut, trots allt var han 40 år yngre. Han försökte titta ut mig men fick gå med oförrättat ärende, hos mig i alla fall...... 

*

Nu är det trots allt inte hotet utifrån jag tvekar inför, det är helt enkelt respekten för dom andra. Jag ska säga på en gång, jag har inga synpunkter på alla ni som ofta fotar gatufoto, jag vet att ni som jag läser tänker efter vad ni fotar och vad ni visar. Men när jag fotar väldigt vanliga människor i sannolikt väldigt vanliga ärenden känner jag mig en smula nyfiken. Nåväl, den här serien från idag tyckte jag blev ganska bra, tillräckligt för att vara nöjd själv. Jag valde fö mellan svartvitt och färg, dom flesta bilderna har jag svartvita kopior av men jag stannade för att bilderna inte är "djuplodande" nog för att passa i svartvitt, i stället glädjer jag mig åt färgerna en här gången.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***