RISINGE TISDAGEN DEN 20.12.2022

***

Vad jag vet, inget speciellt alls den här dagen. Grått och halvmörkt, en av alla mina drygt tvåtusen decemberdagar med kamera tillgänglig. 70 år multiplicerat med 30 borde bli 2100. Visst, december har 31 dagar, så 70 till då. Tänker ofta att det är det vanliga som är svårast att fota. Det speciella sticker alltid ut av sig själv, markerar sig själv. Det gör ju inte vanligheten, gjorde den det vore det inte det vanliga. Ändå har jag märkt att bland mina gamla bilder är det när det vanliga är med som dom blir intressanta. Kanske gäller det bara när det är människor med, inte när det är naturbilder. Dom är fö alltid nästan ointressanta efteråt. Ändå fortsätter jag gärna med naturbilderna. Det har nå´t med känslan att göra. Naturen låter sig inte beskrivas med enbart ord. Ord kan bara beskriva ytan, det direkt synliga, inte känslan som finns därunder. Kanske är det vad jag försöker få in i bilderna. Trots att jag vet att det är lika svårt att förmedla till någon annan även med bild. Men det går för mig själv, när jag ser bilder jag själv tagit kan jag locka fram samma känsla. Åtminstone nästan.

*

*

*

*

***

NOWHERE TO GO, NOTHING TO DO

***

Trots det sparsamma ljuset dom här gråmulna dagarna i slutet av november finns det där, ljuset och skiftningarna. Inget är inställsamt och lättköpt och är jag inte på humör ser allt mest grått och fuktigt ut. Låter jag däremot hjärtat finnas med är det lika vackert som vanligt därute. Ofta känner jag att jag behöver hösten. Den ställer inga krav, den låter mig vara som jag är och ta allt i mitt eget tempo. Under våren går allt så fort, tänk om jag inte hinner med att leva allt jag borde? Och sommaren, som ska ge oss allt vi saknat så länge? Hösten har inget av det där, allt är som det är. Vad var det hon sa, Premleena? All is OK, nowhere to go, nothing to do. Peace is there.

*

Alla bilder är från dagens promenad ute vid S:ta Maria Risinge

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

LANDSKAP

***

You never know

*

*

***

END OF SEASON

***

*

*

***

3-D VÄDER, ARTILLERISYSTEM ARCHER OCH STRIDSVAGN 122

***

SMHI lärde mig något nytt idag, 3-D väder. Det var precis sånt väder idag, Dis, Dimma och Duggregn. Men det gör inget, tvärtom, dimma har varit ovanligt här i höst och det ger möjlighet till andra bilder. Dimman låg hela förmiddagen och gav den där känslan av att världen stannat när vi tog vår promenad. Det är ju alltid vindstilla vid dimma och ofta alldeles tyst. Nåja, inte alldeles tyst idag, tvärtom, med jämna mellanrum hördes ett dovt muller, så låg frekvens att det mera kändes  i magen än hördes. Då och då skjuter man vid Prästtomta skjutfält (Kvarns skjutfält) som ligger ett par mil utanför Motala, åt vårt håll till. Ska jag gissa ca tre mil fågelvägen. En koll ikväll visade mycket riktigt att Försvarsmakten genomfört Arméns utbildningsdag och att man skjutit skarpt med artillerisystem Archer, stridsvagn 122 och andra vapensystem. Stridsvagn 122 är den svenska beteckningen på den tyska Leopard 2. Den har jag fö varit inbjuden att titta på vid en demonstrationsskjutning just i Kvarn för många år sen. Oerhört imponerande, den kom nerför en sluttning med sådär 50 km/h, kanonen låst på målet, passerade ett brett dike på kanske två meters djup och studsade upp (drygt 60 ton) på andra sidan och sköt omedelbart den tagit mark igen. Fullträff förstås. Och kanske provskjuter vi Archer för att se att pjäserna fungerar innan vi levererar till Ukraina?

*

Risingeskog idag

*

Fortfarande inne på klimatet ser jag att Karlstad haft det väldigt varmt senaste halvdygnet, kolla varmast i dom tre landsändarna här nedan. Det vore nå´t för SMHI att rapportera om, annat än dom nya rekord med en tiondels grad under kanske tio minuter som nu ger stora rubriker i alla tidningar och upprepade genomgångar i alla TV--program och SMHI-kommentarer om mänsklighetens snara undergång om vi inte omedelbart gör något. 

*

*

Fö noterade jag hur Per Bolund igår på 18-Rapporten  föraktfullt kommenterade den nya regeringens klimatpolitik och påpekade att vi som har högre CO2-utsläpp per capita än stora länder som Kina och Indien inte ge ska tro att vi är så duktiga. Att Sverige har högre CO2-utsläpp per capita än Kina har Bolund påstått tidigare. Det är lika fel nu som då, Kina har dubbelt så stora utsläpp per capita som Sverige. Indien däremot, som knappast kan betraktas som industriland, ligger däremot betydligt bättre till än Sverige.

***