KVÄLLSLJUS ÖVER RISINGE

***

I och jag går våra promenader kring lunchtid, oftast närmast före lunch. Ljuset är då som hårdast och långt ifrån idealiskt för landskapsfoto och det är inte alltid kameran är med. Numera blir det oftast en promenad till för mig på eftermiddagen, med kamera och med lite bättre ljus. Jag behöver mer motion och har tränat upp den dåliga foten såpass att jag klarar ett par tre kilometer ganska bra om underlaget är ok. 

*

Det är ju lätt att låta tankarna gå dom här tiderna. Det talas ganska ofta om "....när det här är över....." Det är ju inte hundra man är med då, men morgondagen vet man aldrig något om, särskilt när man är 80, nästan i alla fall, så den tanken är inte ny precis. I alla fall blir det roligare att ta dagens bild därute i Risinge när eftermiddagssolen trollar med ljuset och färgen, med sinnet och humöret.

*

Promenadvägen som går in vid S:ta Maria i kvällsljus i går

*

***

RYMDTUNNELN

***

Många har spekulerat om dom, rymdtunnlarna, men ingen har sett dom. Hittills. Ni vet dom där rymdmaskarna som förbinder olika multiversa. Ekvationerna visar sig ha oändligt många lösningar. Vi lever alltså bara i ett av oändligt många tänkbara universa - enl Tegmark tex. Fast nu har han fått mothugg på allvar av Ulf Danielsson. Jag har bara hunnit en bit in i hans senaste bok Världen själv men han tror inte på alla dom där universa, så mycket är klart. Han menar att dom - Tegmark och kompani - blandat ihop matematiken med verkligheten. Så nu är frågan, har jag fotograferat en av dom många rymdtunnlarna eller har jag fått lite linsreflexer när jag med min 100-400 försökte få både nymånen och Venus på samma bild?

*

Rymdtunneln?

*

Det var hon Malin - ME-Photo ni vet - som häromdagen på fb  visade så fina bilder på nymånen med lite jordljus på skuggsidan och samtidigt Venus, det ville jag testa. Men så hittade jag rymdtunneln i stället då. Men ungefär så här var meningen.   

Nymånen med synlig skuggsida i jordljuset och Venus

*

***

KIMSTAD OCH NORSHOLM

***

Häromdagen passerade jag Kimstad och Norsholm. Under dom 23 år jag pendlade till Malmslätt från Finspång (2x72 km) passerade jag alltid Kimstad, innan vägen drogs förbi. Norsholm låg alldeles intill men jag åkte inte igenom själva samhället. Nu hade jag tid för stopp i Kimstad och en avstickare in till Norsholm. Kvällssolen gav fint ljus.

*

Stannade till helt kort utanför den "behändiga" kyrkan i Kimstad. Vet ingenting om den, har inte ens googlat, men det står 1733 däruppe. Exteriören ser välhållen ut, åtminstone vid en snabb blick.

*

I Norsholm blev det en kort promenad utefter kanalen (Göta Kanal)

*

*

Här ser man den öppningsbara bron för gamla E4:an, den passerade jag på väg till och från jobbet. Lite längre bort syns högbron där nuvarande E4:an passerar

*

*

Här i Norsholm passerar också järnvägen Stockholm - Malmö där ju också lokaltågen Norrköping - Linköping - Mjölby passerar. När jag nu gick här var det ett tåg ungefär var 5:e minut

*

På väg hem mot Finspång igen

*

***

VÅRFÅGLARNA - SÅNGSVAN, TRANA OCH TOFSVIPA

***

Återigen ute från Risingefälten. Där finns två små våtmarker. Dom två första bilderna är från det första efter att ha  passerat S:ta Maria och där växer bestånd av al mitt i svackan. Övriga bilder är från det andra, det där tofsviporna håller till. Bilderna är tagna för några dagar sen men under dagens förmiddagspromenad såg jag två sorgmantlar, det tror jag är extremt tidigt.

*

Sångsvanarna lyfter......

*

....medan tranparet står kvar

*

Andra våtmarken har bebyggelse ganska nära. Att åtminstone ibland visa fåglar och djur i miljöer dom delar med människan tycker jag inte alls sänker bildvärdet, tvärtom. Det är ju just såna miljöer som blir allt vanligare och som jag tycker vi skall glädjas åt, jag menar att vi får ha dom så nära att dom kan bli del i våra vardagsliv

*

Bryr mig inte lika mycket om skärpan längre nu när jag vet att jag (ibland) kan prestera den, däremot är det skoj att se så stora vingytor tofsviporna har

*

Starkt croppad bild, dessutom är den vita fågelkroppen helt urfrätt, ändå visar jag den därför att den visar en annan form av de vackra vingarna, i den här vinkeln ser vingarna ut som rovfågelsvingar

*

Här trycker den lite i våtmarksgräset

*

Och här ser det ut som den spelar

*

***

KOLTRAST OCH LÄNGTAN

***

Att höra koltrasten nu i marskvällarnas skymning sjunga sina vackraste, lite melankoliska, melodier är bara så skönt. Där finns våra nordiska själars innersta längtan. Inte längtan efter något, bara längtan i sig själv.

*

Respect your longings. To respect your longings is to respect the voice of God within you. (Osho)

*

Koltrasten ute i Risinge häromdagen

*

***