Flåsa, Van de Graaff-generatorn och gamla skitbilder. Ludvika 1957

***

Thomas M hade häromsistens en klok blogg om skitbilder. Spar dom var rådet! Instämmer helt. Jag har sparat alla gamla svartvita negativ från 50- och 60-talet. Och jag hittar hela tiden såna jag inte tidigare brytt mig om. Kanske har jag visat denna, men jag har fler från samma tillfälle

*

Jag vet att jag redan berättat om vår fysiklärare flåsa tidigare. Hon hette förstås inte flåsa men eftersom hon ofta kom andtruten och i sista minuten till lektionerna uppstod namnet av sig självt. Hon var liten till växten och nådde oss 17-årskillar knappt till axlarna men kunde sin fysik ganska bra. Vad jag minns var ordningen ganska bra. Att det är ellära på schemat är ju inte så svårt att se. Ser inte så avancerat ut men är nog alldeles i början av första ring, hösten -57.

*

Lite roligt att se Van de Graaffgeneratorn längst ut till höger på katedern. Kommer ihåg hur vi ställde oss i ring där de yttersta personerna i varje ände höll med den fria handen om en av generatorns elektroder. Visst kändes urladdningen, ganska bra tom. Googlade på van der Graafgenerator men hittade först bara rockband. Med korrekt stavning gick det bättre. En enkel Van de Graaffgenerator för tex skolbruk ger typ 300 kV, inte så dåligt. Eftersom luftens jonisationsspänning är 30 000 V/cm räcker en sån  för att generera blixtar på 10 cm . Kul.

*

Det är inte bara generatorn jag minns. Hela interiören med flåsa och Ingemar Rundström (?) vid den dubbla gröna tavlan, projektorduken i taket till höger, lärarboken , handväskan och nycklarna på katedern. Keramvasken med vattenkranar till vänster skulle väl tåla lite syror och telefonanslutning på väggen - mycket modernt 1957!  Lokalen låg i det som då kallades ASEA-skolan och som tillhörde ASEA.

Bilden är tagna med min Yashica-Mat, och rimligtvis en Tri-X, jag har inte orkat leta fram negativet just nu. Andra bilden är samma , lite beskuret.

*

*

*

***

LANDSKAP DECEMBER - DOVERSTORP IDAG

***

Med lite varmare luft kommer diset. Konturerna suddas långsamt ut och ljuden försvinner, absorberade av fukten. Utmed skogskanten därnere går Linköpingsvägen. Den är välbekant, jag pendlade till Malmslätt under drygt tjugo år, 23 för att vara exakt. Inte varje dag men de flesta. Drygt 7 mil, i vardera riktningen. Kändes aldrig tungt, jag stortrivdes med mitt jobb. Dessutom en vacker väg, oftast åkte jag "lilla" vägen över Vånga och Stjärnorp. Det händer att jag saknar både jobb och kompisar. Men var sak har sin tid liksom. This too shall pass. Lätt att glömma. Jag glädjer mig åt att fortfarande vara på benen, fortfarande kunna se, läsa och skriva, fota och blogga. 

*

*

***

A STRANGE WORLD

***

This world is a strange world

You try to change the inner world

by changing the outer world

which is simply impossible 

The reverse however is true

You can change the outer world

by changing the inner wolrd

*

*

***

ISGÄNGET

***

Tacksam för supermysig jul. Hela gänget liksom. Katarina och Göteborgsgänget från dagen före julafton tills igår, Stockholmsgänget från juldagen tills idag, Katarina fortfarande här. Som mest 12 pers plus Makai, tollaren. Tolv personer - I och jag, tre barn och fem barnbarn plus dom två respektive. Stökigt och roligt roligt. Före juldagsmiddagen var vi ute på Bönnernisen (20-30 cm), några med skridsko, några utan. 135 med bl 1,8 och AF-S var inte så bra kombination ur skärpesynpunkt eftersom alla rör sig och skärpedjupet är nå´n cm. Men det duger gott. 

*

Mamma Annika och Lovisa 11

*

Fyra av de fem barnbarnen är flickor, Lovisa (11), Vilma (13), Hilda (18) och Agnes (16). Stockholstjejerna Lovisa och Vilma till vänster har skridskor på sig och ser längre ut än Göteborgstjejerna till höger.

*

Här har Elias (11) anslutit liksom Makai (3)

*

Elias, Agnes, Hilda, Vilma, Bamse, Stefan, Hanna, Lovisa och Annika. I och jag och Katarina är inte med

*

Gänget på väg hem. 

*

Längre fram blir det förhör på barnens namn, ålder och hemort......

***

GOD JUL ALLA!

***

 GOD JUL ALLA!

Bilden är från julen 1954 , tagen med min Zeiss Ikon Nettar

Texten, som många av er läst förut, beskriver vårt julfirande då.

*

Från den gamla lägenheten där på Carlavägen 31, Ludvika. Huset står fortfarande kvar. Gran med levande ljus förstås. Högt i tak med ovanfönster och innanfönster med klistrade pappersremsor över springorna för att det inte skulle dra för kallt. Då var ju granen aldrig tänd hela dagarna som nu för tiden, den tände vi upp nån timme då och då när vi drack julkaffe och efter maten, en gran med brinnande ljus fick i princip aldrig lämnas ensam. Det ser lite enkelt ut men som jag kommer ihåg det var det lika festligt då. Minst.

*

Granen togs in och kläddes på julaftons morgon, pappa hade köpt den på torget några dagar innan. Så småningom blev det jullunch med sill, kalvsylta och skinka och två sorters korv, bla mammas egen värmlandskorv. Jullunchen avslutades med dopp i grytan, vörtlimpa som doppades i spadet, jag tror från något hon gjort tidigare, kalvsyltan kanske? Sen paus nån timme med versskrivning och lackdoft (det mesta var gjort kvällen innan som var uppesittarkväll), så blev det kaffe med alla julkakorna, typ 7 sorter. Efter kaffet julklappsutdelning med pappa som tomte.  När den var överstökad - högen med paket var inte så stor som nu för tiden och allt skräp undanplockat blev det så småningom dags för middan - risgrynsgröt och därefter lutfisk. Lutfisken hade mamma själv lutat några dar, och sen sköljt i typ tre bad och lika många dygn. Vi hade min morfar boende hos oss några år och det jag kommer ihåg bäst är att han alltid fick läsa julevangeliet efter gröten och lutfisken på julaftonen, då var klockan framåt tio på kvällen. Det hände sig vid den tiden att kejsar Augustus....... Sen var det hög tid att komma i säng, vi skulle upp före fem för att hinna till julottan i Ulrika Eleonora.

*

*

***