SOMMARKVÄLL VID BÖNNERN

***

En sån kväll ni vet........

*

*

*

***

VÄNTAR PÅ HOPP

***

*

*

***

EN UPPLEVELSE RIKARE

***

I går söndag var I och jag och äldsta dottern på de Geerhallen, Norrköping, och såg Svansjön med den ryska nationalbaletten. Svårt att inte bli oerhört imponerad av dansarnas prestationer, fullständigt osannolik kroppskontroll. Och jag vet ungefär vad som krävs för att bli en dansare av klass, helst ska man börja före femårs ålder och sen låta dansen gradvis ta över större delen av livet i 15-20 år innan det är dags för dom stora rollerna. Fan vet om det är värt priset, men det kan ju inte jag som inte dansar veta.  

*

Några andra reflektioner är att det hade varit helt ok med en timme och tjuga minuter, inte två timmar och tjugo minuter. Och Tjajkovskijs musik är vacker men också ganska pompös, så bitvis blev det lite mycket kan jag tycka. Men låt inte dom här funderingarna avskräcka er, dansarna är huvudsaken och om ordet fantastiskt någon gång är helt berättigat tycker jag det är här. Dessutom har jag täppt till ett stort hål i min allmänbildning, nu har jags sett Svansjön. Nu är väl nästa att läsa Idioten och se Måsen, jag har ganska många luckor när jag börja  tänka efter, tur  att jag inte gör det så ofta.... 

Jag nöjde mig med några mobilbilder före föreställningen och i pausen. Tyvärr gjorde inte alla där det, synd. Jag tycker det är oartigt mot både mot dansarna och den omkringsittande publiken att sitta och filma sekvens efter sekvens i flera minuter och med mobilerna upplyfta till allmän beskådan. Noll fokus på dansarna irl, istället på en liten blåaktig bild i mobilen. Kan man njuta konst utan koncentration eller uppmärksamhet åtminstone? Nästa steg är väl att inte gå dit alls utan hitta en plats att sätta upp mobilerna på så kan man ju sitta och fika eller göra något annat under tiden ( sa han surgubben). Men fullsatt blev det!

*

En del av foajen

*

Prateeksha rör på sig under pausen

*

Tack och god natt, suss gott!

***

INGET ATT FÖRVÅNAS ÖVER LÄNGRE - ELLER?

***

Trots att jag  vet att mobilen duger till de flesta vardagsfoton blir det ganska sällan jag använder mobilkameran. Igår var den med, en kort promenad i går eftermiddag vid halv fyra tiden. Gråmulet, duggregn och begynnande kvällsmörker gjorde att jag inte tog med mig kameran på vilken Zeiss-135:an (135/1,8) satt på, den väger en del. Nästan tillbaka vid bilen igen tyckte jag ändå plogfårorna var fina och jag vet ju att mobilen hade bra skärpedjup  så den passade.

*

Ändå blir jag förvånad. Jag hade tvekat om det skulle vara värt att ta bilden med min A7RIII. Stor bländare och inte för kort tid för att inte ge så högt ISO hade jag då kört. Med följd att skärpedjupet aldrig hade räckt från åkern nere vid mina fötter bort till andra ändan. Säkert hade jag tagit ett antal bilder för att jämföra på plats, och därefter ytterligare några bilder. Med åtföljande jobb i datorn. Nu gör jag ingenting nästan, jag bara kollar att jag har med hela åkern och knäpper, bryr mig inget om inställningar och sånt. När jag kommer till bilen tar jag 4 minuter senare en bild av kyrkan som är ljusare än åkern. Med 135:an på sätter jag tiden på 1/160 s och väljer bl 5,6, vilket ger ISO 4000 så det säger ju lite om hur ljust (eg hur mörkt) det var.

iPhone 6S, brännvidd 4,15 mm sensor 1/3" eller 18 mm2  (160 gram): 1/35 s  bl 2,2  ISO 80

Så här blev mobilbilden efter att jag gjort den svartvit i Silver Efex. Det otroliga skärpedjupet finns där, hyfsad skärpa ända bort till horisonten, tillräcklig teckning och kontrast för att diset ska  synas bort mot horisonten och ingen skakningsokärpa som jag ser. Helt ok vardagsbild alltså

*

Sony A7RIII ff, med adapter och Zeiss 135/1,8 (totalt precis över 2 kg):  1/160 s   bl 5,6  ISO 4000

Det är klart att den här bilden har tekniska kvaliteter som inte mobilbilden har. Men det jag fortfarande förvånas över är hur väl mobilen fixar det dåliga ljuset, intressant också att den väljer lågt ISO, största bländare och en lång tid. Och den riktigt stora överaskningen, eller borde jag säga påminnelsen, är hur lätt det är. Bokstavligt talat bara att knäppa.  Inte så svårt att förstå att mobilerna tar över. Lägger vi så till att med mobilen kan jag omedelbart skicka bilden ut i världen och till kompisarna, ja, då ska man nog vara lite fotonörd för att fortfarande släpa omkring på kamera och några objektiv.....

*

***

SOMMARMORGON I KORSHEDEN

***

Idag

*

*

***