Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

INGEN VET

***

Fast alla låtsas att dom vet. Vad som som är rätt och vad som är fel. Eller vad som är bra och vad som inte är bra. Eller hur det går sen. Efteråt. Vi gör vad vi kan, för att rättfärdiga våra val. Men ingen vet. Om gud finns eller om det regnar morgon. Gräset växer och vinden blåser ändå, utan att vi gör något alls. En av mina vänner tog sitt liv förra måndagen.

***

Inlagt 2019-05-21 23:22 | Läst 1661 ggr. | Permalink

Dubbelolle 2019-05-21 23:28

Mycket väl skrivet, o gillar bilden mycket! Hils, LO

Besvara

Svar från Khalad 2019-05-21 23:31

Stort tack LO, uppskattar din kommentar mycket!/ Björn T

Svara

Måns H 2019-05-22 00:23

Fin betraktelse och jag blev bestört då jag kom till sista meningen.

Gillar bilden.

Besvara

Svar från Khalad 2019-05-22 15:06

Tack för det Måns, uppskattas!/ Björn T

Svara

präntare 2019-05-22 00:29

Livet lämnar egentligen inga garantier för något, fin bild...
😊

Besvara

Svar från Khalad 2019-05-22 15:07

Det gör det inte, tack Hans-Åke!/ Björn T

Svara

alf109 2019-05-22 00:30

Det är alltid lika tragiskt när någon nära väljer att sluta sitt liv. Kunde jag gjort något? Borde jag märkt något? Varför hörde han eller hon inte av sig?
Den enkla men tragiska sanningen är att vi som regel inte kunnat göra någonting 😢.
/Affe

Besvara

Svar från Khalad 2019-05-22 15:25

Tack för uppskattad kommentar Alf! Visst är det tragiskt, inte minst som hon var betydligt yngre än jag. Vi hade mest kontakt (som vänner) för ett tiotal år sen och hon bodde mer än trettio mil bort, ändå blir jag påverkad såklart. / Björn T

Svara

Stican 2019-05-22 07:50

Mycket välformulerat över något så tragiskt som din väns självmord, och din bild är mycket fin.
Ha det gott/Stig

Besvara

Svar från Khalad 2019-05-22 15:25

Tack för din kommentar Stig!/ Björn T

Svara

pic-tor 2019-05-22 09:16

Vi är både kloka och slagfärdiga – efteråt. Vad vet vi om våra vänners dagliga bekymmer. Hälsan tiger still. Men efteråt borde vi alla ha förstått. Så är det nog för de flesta av oss. Vi har nog med egna bekymmer och problem för att orka ens tänka på våra vänners dito. Fint att du skrev av dig din förtvivlan Björn.

Besvara

Svar från Khalad 2019-05-22 15:32

Tack för fin kommentar Torbjörn! Som jag skrev i svaret till Alf hade vi mest kontakt (som vänner) för ett tiotal år sen och hon bodde över trettio mil bort. Ändå blev jag ganska påverkad, inte minst därför att hon var betydligt yngre än jag. Många hälsningar/ Björn T

Svara

Erik Madsen 2019-05-22 20:03

Hej Björn.
Jag förstår helt dina tankar.
Jag förlorade många år sedan en vän som hade organiserat allt innan han tog sitt eget liv. Flera månader senare fick jag en mycket lång och personlig farväl brev (via advokaten). Det var väldigt konstigt. Förra året förlorade vi på samma sätt en mycket god vän till huset, som också hade bestämt hela begravningen, testamente etc. Båda var efter förlusten av deras fruar!
Med många vänliga hälsningar från Erik.

Besvara

Svar från Khalad 2019-05-22 22:19

Hej Erik, tack för din fina och personliga kommentar! Förstår att du har dina egna erfarenheter, många hälsningar/ Björn T

Svara

sears 2019-05-22 21:41

Ofattbart att det ska behöva gå så långt. Mycket tragiskt.
Fin bild!

MvH
Johnny

Besvara

Svar från Khalad 2019-05-22 22:19

Det är det, tack Johnny!/ Björn T

Svara

Gun-Inger Arvidsson 2019-05-23 22:17

När livets lina brister totalt då känns det svårt för de personer som finns runt den som ramlade ner. Värst blir det om där är någon som känner skuld. Skuld är något som tar hårt på själen.
Många menar inte att fullborda så livet tar slut utan det är ett rop på hjälp. Jag vet det.
Nu är det ett faktum att du mist din vän så då gäller det bearbeta det. Att skriva är ett mycket bra sätt. Ord kan vara läkande likaså promenera i skogen där tankarna kan sväva fritt.
Hälsningar
Gun-Inger.

Besvara

Svar från Khalad 2019-05-24 01:10

Hej Gun-Inger, tack för din inkännande kommentar! Inte en av mina nära vänner nu, men för ca 10 år sen hade vi mycket kontakt (som vänner) och hon bodde mer än trettio mil bort. Ändå har det har påverkat mig starkt. Som du kanske vet skriver jag gärna, mediterar och är nuensam några dagar uppe i Korsheden, ensam kan tankarna sväva fritt hela tiden.......Tack för kloka råd!/ Björn T

Svara

Bloggar

INGEN VET

Khalad

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Bloggar

INGEN VET

Khalad

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Kategorier