Tung börda...

Ekologiskt hållbart men slitsamt. Kanske ett sätt att motionsträna upp och ner för backarna i Istanbul med lite förtjänst samtidigt. 

En vanlig syn i Istanbuls handelskvarter särskilt framåt kvällen. Mycket är emballage så tyngden motsvarar inte volymen men det blir tungt ändå. Åt andra hållet är det inte lättare. Att hålla emot utan att fastna med fötterna är en konst.  

/MA

Anonyma blommor

Har haft ett träd i 25 år på tomten. Sedan det planterades har det blommat och växt. Vad det är för sorts träd har jag vetat hela tiden men vetskapen att det är ett vanligt trädslag har på något sätt lett till att man sett det, men ändå inte. Här är det:

Kan någon gissa vad är för trädslag?

Bokskogen har slagit ut. Kunde kanske ha väntat en vecka för att få den massiva skira grönskan på bild men det är inte alltid som tillfällena dyker upp i rätt tid.

Det här med att undvika en rörig bakgrund i skogen kräver lite planering. Spontanfotografering tar det som det är!

/MA

När sista bussen gått och den första inte börjat gå...

Lika dystert varje gång......

/MA

Island 1971

Hittade bland dialådorna bilder från en Islandsresa 1971. Jag fick för mig digitalisera några av bilderna för att se om de höll för en sådan konvertering. Svårt med skärpan när de är monterade och visst har de sjangserat lite men de ger ändå lite återblickar.

Torslanda var flygplats då. Minns att det största intrycket vid landningen på Keflavik var de stora B52:orna, NATO:s atombombflyg på Nordkalotten,  som stod uppradade på plattan i Keflavik. Kalla kriget fanns påtagligt nära. Missade dock att ta en bild på armadan.  I tullen fick vi problem för fiskespöet var inte desinficerat men ett löfte om att endast fiska i havet lät oss slippa igenom utan kostbar desinficering.  

Tanken med resan var naturupplevelser och det fick vi. Efter några nätter på sjömansskolan i Reykjavik blev det hyrbil upp till Akureyri. På vägen upp passerade vi förbi Valfjördur. Mängder med blåval fanns i hamnbassängen. Processen med att ta till vara fångsten var i full gång. Lite skärrande att se dessa stora valkroppar bli uppsnittade av män med långa knivar på långa trähandtag. 

Huvudvägen var på den tiden inte asfalterad och tjälskotten fanns kvar i juli. De vi samåkte med var inte så vana vid rullgrus och tjälskott så det blev en tur i diket. Ingen blev dock skadad men att fara fram i diket i 80 km/tim vid sidan om vägen med staketstolpar som slog i plåten var lite oroande. Färden slutade med att vi flög över ett tvärdike och landade tvärt på andra sidan diket. Den fortsatta färden ca 200 km gick i modiga 40 km/tim. Framvagnen var svårt skadad så när vägen svängde skarpt vänster fick alla gå ur och lyfta framvagnen i rätt riktning.

Akureyri är en stad  på Islands norra sida, nummer två i storleksordning efter Reykavik. En fjord från Norra Ishavet gick lång in och längst in låg staden. 

Vi blev varnade för isbjörn som följde med de isberg som drev in i fjorden. Även i juli uppstod det isbjörnsincidenter enligt ortsbefolkningen så vi tog det säkra före det osäkra och tog in på ortens vandrarhem. En dags båtfärd norrut på Ishavet ligger Grimsey. En ö med fågelberg och en fiskarbefolkning som då uppgick till ca 15 personer. Varannan vecka gick det en kombinerad isbrytare och postbåt dit ut. Vi hade turen att råka vara där kvällen innan den avgick. Klockan 5 på morgonen kunde vi kliva ombord.

Ön är ca 1 km bred och 5 km lång ligger på polcirkeln. Så kryssningsturister från Reykjaviks hamn flög upp med mindre sportflygplan och gjorde en "touch and go" för att få ett bevis för polcirkelpassage. Landningsbanan var ett grässtråk ca 600 m långt och vi tältade strax intill. Maten hämtades ur havet. Bergtorsk fångades med kastspö och fileades direkt efter fångst. Det blev fisk morgon, middag och kväll. Prästen i byn var samtidigt specerihandlare och hos honom gick det att köpa bröd.  

Lite fågelbilder blev möjligheter till.

Lunnefåglar häckade i branterna ner mot havet liksom stormfågel 

och tretåig mås. Efter nästan en vecka på ön liftade vi med en pilot som skjutsade kryssningsturister över polcirkeln.

Efter landning i Akureyri blev det en vandring via Myvatn tvärs över ön ner till de södra delarna men de bilderna är inte digitaliserade ännu. Är inte säker på att de finns kvar...

/MA

Nu börjar det bli bråda tider med att få båtarna i sjön!

Det hjälper inte att ta paus när mörkret faller. Med tänd arbetsbelysning blir natt som dag och tempot kan hållas uppe, 

men så har man flyt i arbetet också.......

/MA