Vimmel och vardag Mingle and monday

Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Thoughts through the lens, TTL.

Gökotta mellan lakanen

En lätt provokativ rubrik, men bli inte besviken. Det blir inte mer än så!

Vaknar 0315 varje morgon numera, eller snarare under en kort period, fram till midsommar skulle jag tro. En rödstjärtshanne drar igång dagens litania och slutar inte helt förrän framåt 22 ungefär. I toppen på rönnen ropar han ut sitt budskap. Och jag ids inte att gå upp och stänga sovrumsfönstret. Märker inte av att han blir hes, vilket jag skulle ha blivit. Somnar om rätt fort när han sätter sig 15 meter bort. Efter en timme kommer han tillbaka, fem meter från fönstret och drar sin visa igen. Däremellan är det hämplingar, någon törnsångare och sädesärla med flera som var en genomför sin konsert. Imorse runt 0515 blev varse att jag hörde en kustpipare locka. Lockropet avtog allteftersom den fortsatte norrut utefter kusten. Jag blev förstås klarvaken och steg upp.  Vad kan man mera höra i klarvaket tillstånd? Göken förstås, bland måsskrik och ärtsångare. Men det är inte bara fåglar som flyttar. Flyttfjärilarna drar in över kusten. Tistelfjärilar dyker upp överallt. 

Gråsparvarna matas en gång om dagen och fiskmåsparet håller utkik. Så länge någon står i fönstret och tittar vågar de sig inte fram då ”äger” sparvarna. 

Gränslar stålstoet av märket Skepshult med djupt insteg och trampar ut. Ner mot havet.

Storskarvarnas koloni på kobben verkar inte ha lyckats lika bra i år som förra året.

Lägger in morgonens obsar i Artportalen, några näktergalar och några gräshoppsångare. 

/MA

Postat 2019-05-24 18:26 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

I väntan på sommargyllingen eller var det Godot?

Larmet gick! "Sommargylling hörd sporadiskt på Lönestig"! Hade tänkt att vara uppe i ottan men somnade om. Härmsångare, trädgårdssångare, rörsångare(!!), svartvit flugsnappare, svarthätta, törnskata, steglits, gransångare, lövsångare, näktergal, gulsparv, ringduva, nötväcka, bofink, blåmes, gråsiska (förmodligen den bruna varianten), gärdsmyg, koltrast, rödhake, stare, hussvala, ladusvala, ropande tranor, göktyta, rödstjärt,

men sommargyllingen hördes när jag avlägsnade mig 250 meter för att kolla in en törnskata av feminint utförande. Fem, sex stycken väntade med spänning kvar i gläntan men bara två uppfattade en kort sångstrof i skogens kör. 

Någon hade sinnesnärvaro att ta med kaffe, men koppen glömdes kvar.

Vitsippor? Nej, buskstjärnblommor.

Så det blev att sysselsätta sig med annat i väntan på Godot. 

Får försöka i ottan imorgon igen.

/MA

Postat 2019-05-19 23:03 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Fotoexkursion (del 9)

Denna exkursion avviker något från de övriga. Den som är pigg på något nytt skall titta på det här inlägget. Den som är känslig för förändringar kanske ska sluta läsa här. Avvikelsen består i att denna exkursion företogs i Västsverige och inte som brukligt på Öland. (Del 10 kommer från Öland men inte förrän i juni). Farhågor om en ny torrsommar fanns där i mannamun och även i kvinnomun för att inte säga folkmun. Ja då hade det blivit två torrsomrar i rad, är väl det lakoniska svaret. Så kom då regnet som slutade successivt på torsdags eftermiddagen förra veckan. En inplanerad aktivitet med fotosession vid Sumpafallen i Högvadsån var på väg att gå om intet. I rätt tid infann sig uppehållet, men det var mörkt. Nja dunkelt, kanske är rätt uttryck. Nere i ådalen med omgivande grönska i form av bokskog blir det inte så mycket ljus. Skam den som ger sig!

Men med en hyfsad sensor och stativ duger det, lite mörkt men det var ont om ljus. 1/400, bl 8 och ISO 1250.  Svårt med en minimalistisk ambition i den här miljön.

 

0,5 s bl 18 ISO 100. Inte fullt så dunkelt som i föregående bild.

 

En kvarn har det naturligtvis funnits här. Det finns inte mycket kvar. Stenen i murarna har nog använts till andra byggnader. Några rester av ett kvarnhjul eller kvarnsten finns inte heller.

Det växer en rar växt i den här miljön: Kungsbräken eller safsa som den också heter. En ormbunksväxt som är fullt utvecklad längre fram på sommaren. I början på maj har den inte hunnit så långt.

 

Någon lax syntes inte till även om det är ett biflöde till Ätran. Tröttnar man på forsarnas brus kan man åka till Ullared och handla för några laxar. 

Även om det var lite dunkelt så gick det utmärkt att grilla korv. Det finns ved under tak och en bra eldstad och vatten finns det att släcka glöden med.

Fotoexkursion (del 8)

/MA

Postat 2019-05-14 20:48 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Tid att så

Det blev lite senare i år än andra år, men har nu sått dill och sallad. I år får salladen och dillen växa i blomlådor. Två lådor vardera som kan ge två skördar eller rent av tre innan solen behagar gå ner för tidigt och upp för sent. Enkelt att så om under säsongen och kunna skörda löpande. 

Pallkragarna får hysa bönor, ärtor och rotfrukter samt inte minst vitlökarna. De har redan spirat. De sattes i höstas.

Förodling av tomater i år fick en sen start. Risk att det blir syltning av gröna tomater om inte september blir en solig månad. 

Ringvält är inte nödvändigt i pallkragarna som tur är. Det räcker med spade, grep och kratta. Å andra sidan räcker inte odlingen till en familj under ett år, men det är ett nöje.

Potatisen får groddas lite till. 

Skönt med prylar som funkar! Alla bilderna är tagna med ett 70-300 mm. Större användningsområde än man kan tro. Det går nästan att odla med den!

/MA

Postat 2019-04-25 12:16 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Klimatlära och Montesquieu, spekulationer

Mandelblom! Blommar tidigt. I februari. På håll ser det ut som körsbärsblom med den skillnaden att körsbärsträden inte är planterade i snörräta rader utan är spontanspridda och då menar jag inte Kungsträdgårdens trädrader eller planteringen vid ”Den lille havsfruen” utan körsbärsblomningen runt Billingen i Skaraborg, Västergötland. Sveriges vagga. I Skaraborg finns inga traditioner att ta ut nöten från körsbärskärnor eller krossa körsbärskärnor annat än vid hembryggt körsbärsvin. Beskt blir det dessutom även om körsbären är söta. Mandel och körsbär är både stenfrukter.

Vad som frapperar mig är bristen på marsipan i mandelodlingstrakter, åtminstone i de här trakterna. Det finns Turrón men det är inte samma sak. Det är en nougat som inte alls smakar marsipan och ofta ingår andra nötter än mandel. Marsipan, i lämplig blandning av mandelmjöl och socker, dyker upp först 250 mil norrut. Där odlas det sockerbetor inte mandel!

Tyck nu inte att detta är ett i-landsproblem möjligtvis ett gottegris-problem. Mandel blandat med något sött framställdes redan under antiken, men då med honung. (Marsipan, som vi känner den, antas komma från Persien på 900-talet och via Italien vidare upp till norra Europa. Allt enligt NE). Snacka om jämförelsevis u-landsnivå på den kulturen. Visserligen var de bra på att skulptera, spela teater mm, men inte var det ett samhälle så framstående som vårt! Inget Internet!

I Sverige så var biskop Brask (Skarabispen) den som först har en notering om marsipan i sitt hushålls kokbok. Redan i början på 1500-talet! Under den tiden som kallades den lilla istiden.

Men tillbaka till klimatet. Mandel kan inte odlas norrut. Än.

Vad har nu detta med klimatlära och Montesquieu att göra? Lite klimatberoende finns det allt. Skulle tro att den höga sockerhalten hänger ihop med hög förbränning och låg temperatur. Söderut modifierar man behovet genom att blanda ut sockret med annat, alltså det blir nougat och dylikt. Det är ju varmt ändå.

Kommer det varmare klimatet att påverka marsipankonsumtionen eller är det bara matkultur?

Trädgränsen har stigit med ca 45 m från 1971 till 1999  i Abisko och skulle, om det är ett linjärt förlopp ha stigit, med ytterligare 30 m fram till idag. I höjdled är temperaturgradienten runt -10  till -6 oC per 1 km i höjdled. 75 m skulle alltså motsvara mellan 0,75 och 0,45 oC varmare. I nord-sydlig riktning är gradienten ca 1 oC per 100 km. Så möjlig mandelträdsodling har kommit mellan 75 och 45 km närmare oss i Skandinavien. Nu ser temperaturhöjningen ut att vara exponentiell....  Har hört någonstans att trädgränsen höjts runt 110 m sedan man började observera fenomenet. Då skulle temperaturhöjningen vara runt 1 oC. I grova drag. En pågående process och träden är inte snabba. Det finns en eftersläpning. Odlingsgränsen för mandel har alltså förskjutits minst 100 km.

En del skidtillverkare i alptrakterna har fått lägga om sin produktion med hänsyn till det ändrade klimatet och framför allt den i årscykeln förskjutna snövintern.

Förhoppningsvis behöver inte marsipankonsumtionen omlokaliseras.

/MA

Postat 2019-03-01 12:55 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
1 2 3 ... 6 Nästa 
Instagram


Free counters!

Innehållskategorier

  • Intresse - Arkitektur
  • Intresse - Landskap
  • Intresse - Natur
  • Intresse - Reportage / Situation
  • Intresse - Resefoto
  • Intresse - Svart-vitt