Vimmel och vardag Mingle and monday

Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Inlägg när andan faller på

Att odla, är det konst? ”A Farmers Effort”

Likt Berlins riksdagshus, en gång, är träden insvepta i textil, men bara delvis för att vara korrekt. Blev odlarens vedermödor till konst? Dennes hustru blev dock synnerligen oroad när det blev ett fotostopp intill vägen, men hon insåg att det faktiskt mer liknade en konstinstallation än en förflugen fiberduk. Odling är i alla fall kultur och den korta resan blev en kul tur.

Nog för att vinddrivna trasor, plastpåsar mest, brukar sitta i vresrosbuskagen efter stormarna nere vid havet, men det här är i en helt annan skala. (”Brukar” är kanske att ta i, men det brukar irritera när man får syn på fenomenet). Det fanns något olycksbådande över synen En upplevelse så god som någon.

Kanske är den här typen av företeelse gångbar i tiden: Utomhusutställningar, lätt att hålla avstånd och uppstår som en sorts vinddrivna mobila utställningar. Såg nu att Wanås Konst i Skåne har ett nytt konstverk: ”A Laundry Fields” som mycket påminner om trasor i träden. Kanske skulle detta ha hetat:”A Farmers Effort”.


I skrivandets stund är det som odlats upplockat liksom trasorna i träden.

/MA

Postat 2020-08-20 09:27 | Läst 280 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Storasyster ser dig

Brukar inte åka norrut, men understundom görs undantag. Passerade Göteborg med vägtullar och svängde vänster i höjd med Stenungsund. Ni anar... Pilane gravfält med skulpturer. Sönderfotograferat men ändå...
Utomhusutställning och lätt att hålla avstånd.

Den här pjäsen ingick inte i utställningen och hälften av den är dessutom utanför det inhägnade området, men den är lättolkad som skulptur. Antar att den skall förstås som: ”Alla hinder kan övervinnas”. 

Trodde först att det var Tegnell som fick stå med hundhuvudet för Corona-strategin (eller frånvaron av egentlig strategi eller...), men insåg snabbt att läget för den inte ändrar sig och att den saknade glasögon.

Så det var någon annan: Anna. Skapad av den spanske konstnären Jaume Plensa.

Magnifikt placerad i landskapet. Skalan överraskar. Huvuden i den här storleken är ovanliga för att inte säga sällsynta.

Det fanns möjlighet att vila sig under ekarna på promenaden mellan skulpturerna. 

Området betas men någon Ferdinand sågs inte till, som tur var.

/MA

Postat 2020-08-06 10:52 | Läst 398 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera