Vimmel och vardag Mingle and monday
Offer för det inre trycket
Här small det! ”En så’n j***a smäll”, som Dynamitharry skulle uttryckt det.
Nu blev det inte så bokstavligt i söndags. Norrvikens trädgårdar har lockat under våren och nu tyckte vi att det var dags. Utomhus och inte så mycket folk, kanske. Låg smittorisk? Nåväl. Bilköer genom Båstad. Parkeringen för tennisstadion var däremot ganska tom, men fullt på parkeringen för Norrvikens trädgårdar och kö vid entrén. Tveksamma avstånd och stora sällskap. Dessutom bara 10% i pensionärsrabatt! Så vi avstod. Vid Hovs hallar var det likadant. Parkeringen full liksom restaurangen. (Kollade inte om gästerna var fulla). Kommer det en rekyl på det här?
Vi tog av mot Vråen och Ingelstorps strand istället. I den lilla hamnen, Norrebro hamn, har det under 1800-talet varit ett varv för skonerter på upp till 200 ton. Det kan man inte tro nu med alla småbåtar i hamnen. Rester av pålarbeten och stapelbäddar kan ses vid lågvatten och klar sikt, men nu blåste det mest.
Ringön, ön med stora stålöglor i berget på ett grund en bit ut kunde inte heller ses. Ringön användes för att med hjälp av rep genom öglorna dra båtarna av stapelbädden.
Glest med folk så fika intogs utanför Ljugarboden. I Ljugarboden var det förberett för födelsedagskalas.
På hemresan kom tanken att bada på Skummeslövsstrand. Egendomligt det här med att ta bilen ut på stranden. Stranden är lång och bred. Sveriges längsta skall det vara. Så det finns kanske en viss anledning. Någon tyckte att det borde förbjudas och anmälde sig själv för brott mot terrängkörningslagen för att få det prövat juridiskt. Han blev frikänd.
PS Det är populärt att hyra kanin i våra trakter. Har en under friggeboden. Den går att hyra, kaninen alltså. Men den som hyr får själv sköta om den. Själv är jag skeptisk. Trodde att ”bunnies” inte var ”pk” längre. DS
En lång fredag
Långfredagsmorgon. Vaknar till lätet av en gråhäger som skränar i skyn förutom allt måsskrik och ”gråsparvs-ruuit-chruuit”. Frugan har fått sparvarnas gunst. Visar hon sig i terrassdörrens fönster radar sparvarna upp sig på räcket utanför. Bamba.
Utposten mot väster, vitmenad av guano från förra årets skarvhäckning, ligger skarv-öde. Bobyggandet avbröts abrupt i år. Kvar är bara gråtrutarna och något par havstrut. I tisdags låg alla bobyggare i havet utanför och avvaktade. Nu är det bara den vanliga fågeltrafiken utanför. Fel störning i rätt tid ödelade häckningsentusiasmen.
Rabatten på terrassens kortsida är uppgrävd, förstärkt med planteringsjord och gödslad. Fyra rosbuskar är planterade. Nu skall bara resten i jorden. Alltså nyinköpta frön och räddade plantor från uppgrävningen. Den gångna nattens markfrost har nog tagit en del plantor.

På nätet kan man läsa att utrikesministern uttalats sig om folkets goda vilja att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Många är det som besvärar sig över trängseln som uppstått så här års i bohuskustens livsmedelsbutiker.
Sprang förbi några vitsippor. Kunde inte motstå frestelsen.
/MA
När sjöröken drar in över land om aftonen eller är det bara vanlig dimma?
Det händer med jämna mellanrum men inte så ofta i kvällningen. Solnedgången får en dimension till och det blir ingen riktig traditionell vykortsbild.
Och trots det fantastiska ljuset så måste potatisen upp annars blir det ingen pommes frites. Hästar är mera för nöjes skull.
Den halländska savannen. Kanalbrinkarna och åkerkanterna röjs på buskage, men några mindre träd får vara kvar som spridda solitärer i landskapet.
Årets sista vallskörd måste tas in även om mörkret gör sig gällande.
I medljus ser det kallare ut men än går det att jobba utan strålkastare.
JPEG direkt ur kameran, som någon myntat. Litet kontrastlöst i motljuset kanske, men något nedbländat med avsikt
/MA
Dags att rulla ihop sommaren?
Rulla ihop den och ställa in den i förrådet? Lite tidigt än kanske. Det har ju varit en bra sommar och är än. Den meteorologiska hösten har ännu inte infunnit sig. Så man kan inte hädiskt be vädergudarna att stoppa upp den någonstans. Sommaren alltså!
Sommaren kan heller inte betraktas som en produkt eller tjänst. Dithän har inte konsumismen nått och konsumismen är ju helt ute numera. Eller?
Bra bete är det fortfarande här på hallandskusten. Sommarboende har lite EHEC-skräck och stänger in kreaturen så att de inte kommer ut på strandängarna som skall naturvårdsbetas nedanför stugorna. Till bondens irritation för att inte säga ilska. Somliga av de sommarboende påstår att de har koallergi! Jag brukar plocka mockorna och gödsla kökslandet. Har inte fått några symtom av det, men kanske är det ett riskbeteende? Barnbarnen och frugan och jag tillhör riskgrupperna.
Spår av ystra kvigor i den våta sanden. Håller noga uppsikt på var de är. Man vill inte bli nedsprungen även om det är till glada krumsprång och hesa råmanden.
Det finns spår av säl också. Inte så ystra dock. Havet verkar ha placerat kotorna i rad. Hittar ingen svanskota. Det borde de ha gemensamt med kvigorna. Eller är det valrester? Är ingen osteolog så kanske ska jag lämna frågan därhän. Eller är det kanske rester av en tumlare? Valross är det i alla fall inte.
En tuva med strandaster ger lite mer glada vibbar!
Egendomligt nog finns en varningsskylt vänd ut mot havet och på en nedgjuten stolpe längst ut på randmoränen. En varningsskylt för land eller är det för annat som sjöfarare varnas? Farliga landkrabbor? Avstjälpning förbjuden? Varning för EHEC?

Kvarg i plastförpackning från Lettland. Bara 9% fetthalt. (Pastöriserad med tanke på EHEC). Ganska tungt. Paketet flyter knappt. Hur har havsströmmarna lyckats transportera den ända hit? Kan det vara så att någon lettisk viktväktare tröttnat ute på Skagerack och slängt smörjan i sjön?
Några tomma hagelpatroner ligger också i sanden. Hur hagelpatronerna kommit hit anar jag. Närvaron av kanadagås är inte så påtaglig som den var i juli! Frånvaron är större än närvaron. Ett par sportskor finns det också, men inga fotspår av den som glömt skorna.
Kallfrontsväder ger en intressant himmel. Kanske det bästa med kallfronter.
Ett välformat mindre flyttblock är utan sin väktare. Kanhända har jag skrämt bort den men troligare är att den är på födojakt.
/MA
Jag har sommarjackan på.

Fortfarande. Milt och soligt intill havet. Sommarjackan har dragkedjor på innerfickorna så ett visst skydd mot ficktjuvar finns. Ute på strandängarna är det inte så frekvent med ficktjuvar, så jag hade lika gärna kunnat ta vinterjackan, men den är inte tvättad på ett tag. Sedan förra vintern? Även om ingen upptäcker det så har det en effekt på självkänslan.
Kollegorna, det vill säga de andra strandängsströvarna, har däremot av födsel och ohejdad vana, redan fårskinnspälsen på. De har ingen chans att fundera på tillfällig sommarpäls. Fårskinnsmocka? Och inte är pälsen tvättad heller, men vem bryr sig?
Mitt i gänget står det svarta fåret. Ulv i fårakläder eller bara otvättad? Kommer på att jag har en fårskinnspäls i källarförrådet.
Gör det mig till en svinpäls?
/MA























