Vimmel och vardag Mingle and monday

Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Inlägg när andan faller på

Att bada i klart vatten!

Är mycket renligare än att bada i grumligt vatten. Ofta är det dock kallare än i grumligt vatten. I kallare vatten går också ädlare fiskar, oftast. Jag tänker då på röding, harr och liknande. I Kattegatt går havsöring och lax men de ser man inte ens röken av när man badar.

Mobiltelefonens bilder blir inte så bra i hårt middagsljus. Det märks tydligt, men åter till vad man ser i klart vatten. 

Gallertång om jag tolkar boken rätt. 

Exkrementhögarna från sandormen kan tyckas äckliga, men faktum är att den ringlande bajskorven är sand som masken processat när den gjort sin U-formade gång i sanden. (Det är en mask men kalls orm). Den äter plankton och annat organiskt material och ut kommer en sandkorv i andra änden.

Den här har jag tagit med mig ner till stranden för att mäta temperaturen. Då kan jag se om jag skall våga doppa mig. Nu är det så lyckligt att man måste gå ut sådär 50 m för att ha vattendjup att mäta på och då är man redan blöt upp till grenen om inte annat. När man nu är så blöt är det lika så gott att fullfölja och doppa resten av sin lekamen. Tempen? Den är inte 37 oC men faktiskt 19 oC.

/MA

 

Postat 2018-05-29 17:13 | Läst 1310 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Att bada i grumliga vatten!

Att fiska i grumliga vatten är en politisk anklagelse! Det insinuerar att någon går med håven i något som  inte står rätt till, i alla fall inte politiskt korrekt, just för tillfället är väl bäst att tillägga. Hur är det med att bada i grumliga vatten? Jag fick erfarenhet av det någon gång i mitten av åttiotalet, (nittonhundraåttio inte artonhundraåttio). Hemresan från Key West upp mot Miami gick i varmt väder trots att det var under orkansäsongen i november.  Halvvägs upp utefter vägen dök det upp en naturpark med möjlighet till bad. Kom snabbt ut på korallsanden och hoppade i, eller vadade i snarare. Det var långgrunt med ett siktdjup på max 5 mm, grumligt alltså. Lite längre bort på stranden satt en familj, två vuxna och ett barn. Plötsligt kom flickan upp ur vattnet och gallskrek. Familjen packade ihop snabbt och försvann i sin bil. Jag sänkte ner min lekamen i de ljumma tropiska vattnet och började sedan vada mot stranden. Plötsligt kändes en brännande smärta i navelhöjd. En knivrispa från sida till sida med punktformiga blödningar varannan eller var femte centimeter. Närkontakt med den portugisiske örlogsmannen! Det visste jag inte då. Det satt i två, tre månader.

I mina vanliga badvatten är det mest pollen så här års och inga brännmaneter.

och det blir bara varmare. Nästan 17 grader nu! Blir det grumligt blir det ännu varmare, kanske rent av brännande hett!

/MA

Postat 2018-05-20 16:51 | Läst 1275 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Snart är det kokta fläsket stekt!

Nu menar jag inte valet fram i höst utan mer närliggande händelser.

Stränderna är än så länge tomma och vattentemperaturen är sådan att fläsket blir rått, och tur är väl det.

Det blir bara varmare, kanske!

/MA

 PS. Taget med Iphone. Jpg direkt ur telefonen. Inte dumt va? Sen att formatet inte riktigt passar fotosidans bloggformat är kanske inte bra. DS.

Postat 2018-05-18 20:05 | Läst 1331 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Kalkavlagringar

Var var vi nu igen....jo det här med kalkavlagringar. Platåbergen i Skaraborg är något speciellt. Att de har bidragit till den bördiga jorden runt omkring bergen är det inget tvivel om och inlandsisen har släpat med sig rester av kalkberget långt söder ut i Ätradalen. Rullstensåsar med orkidéer och andra botaniska rariteter i kölvattnet av isen. 

Många byggnader av det här slaget finns runt om bergen. Kalkstenar bundna med kalkbruk. Byggda på 1100-talet någon gång och framåt. Några är byggda i sandsten. Från lagret närmast urberget. Nu består de här bergen inte bara av kalksten. Från botten räknat är det över urberget: Sandsten, alunskiffer, (innehåller uran), kalksten, lerskiffer och på toppen diabas, (som man gör stenull av). 

Vattendragen rinner ner i trappsteg.

Nu skulle ju här vara en bild på de jack i berget som utvinningen av sten orsakar, men av någon anledning så fastnar inte sådana motiv på min sensor. Kanske är det amatörens förbannelse att bara avbilda det som ser vackert ut. 

Vid horisonten syns diabasplatån. Körsbärsblomningen runt bergen är något speciellt.

/MA  

Postat 2018-05-16 21:45 | Läst 2589 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Ostronspaning

Spanade efter japanska jätteostron i helgen på några ställen i Orusts skärgård. Bättre spaningsresultat än förväntat.

Mycket skal här och där och någon levande individ också.

Blir lite beklämd över att nedsmutsningen i form av plastpåsar finns här också, men varför skulle det vara befriat här? Å andra sidan jätteostronet sätter sig gärna på blåmusslor och tar kalken från blåmusslans skal, sas det av någon ur den lokala "semesterbefolkningen". Så man kanske inte vara så beklämd över några plastpåsar om man är blåmussla! Såg inte till någon invasiv krabbart i alla fall. Får vara nöjd med det!

Försökte mig inte på att förtära något ostron dock. Ostron skall bara ätas i månader med bokstaven r i månadsnamnet har jag fått lära mig. Antar att både algblomning och bakteriehalter är höga under de månaderna, alltså maj, juni, juli och augusti, de varma månaderna. Jodå algblomning finns på västkusten också. Har flugit några gånger sommartid mellan Göteborg och Oslo. Vid bra väder syntes det tydligt från luften hur ett gulbrunt färgat vatten låg i band utefter stränderna i vikar och runt näs. Mera påtagligt var det när det fanns tätorter intill vattnet. Hoppas det blivit bättre på senare år. Nya kraven på rätt typ av avloppssystem tränger ut det gamla synsättet; att det inte spelar någon roll. För ett tiotal år sedan, här nere i Halland, gjordes en koncentrerad insats för att lokalisera orenade avlopp. Första veckan hittades 40 stycken! Många bötesföreläggande blev det!

De här blåmusslorna har blivit rånade på sitt innehåll. Sannolikt av den invasiva arten Homo Sapiens som också odlar blötdjur.

De här fiskarna såg ut att vara mera kontemplativa än invasiva och hummer var de nog inte ute efter.

På tal om kalk och skal. Skall upp till platåbergen i Skaraborg och se vad kalkavlagringar för sådär 400 miljoner år sedan kan ha för betydelse idag och nu tänker jag inte på farsans förkalkade artärer i benen. Har slutat dricka mjölk...... Försöker städa stranden då och då. Att det finns så många förpackningar. Är det något invasivt som växer i havet?

/MA

Postat 2018-05-09 14:40 | Läst 2355 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
1 2 Nästa