Vimmel och vardag Mingle and monday

Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Thoughts through the lens, TTL.

Design

är ju något man förknippar med tredimensionella kroppar, bruksföremål inte minst, kaffekannor, lampor, stolar med mera. De flesta föremål man har omkring sig är designade på något sätt. En rent teknisk utformning är också design men mera av en konstruktion och ger sällan några positiva estetiska intryck. Det blir mer neutralt kring det tekniska. När någon tänkt till hur ett föremål skall ge en skönhetsupplevelse så syns det.  

Museo del Disseny på Placa Glòries Catalanes i Barcelona har inte bara design som tema och utställningar på temat utan också en byggnad som som sticker ut med en särskild design. Även omgivande byggnader i det omedelbara grannskapet har en design som sticker ut eller kanske till och med sticker upp.  

En onsdagförmiddag så var det inte så befolkat på ytorna förutom en hord med gatuförsäljare som med sina filtknyten flyttade sig från ena hörnet till det andra på torgytorna för att slippa polisens närgångna frågor. Vi tog en frukost istället på museets kafé.

I bildens bortre del så pågick arbeten med en utställning om matdesign. Den skulle öppna någon dag senare. Tomt inomhus tomt men inte utomhus.

Ett temporärt antikvariat hade etablerat en disk i förhoppning om någon köpsugen kund under parasollerna. Underligt nog var det begagnade barnböcker som salufördes.

Högst upp fanns en utställning om olika stilar på affischer och bokomslag och hur dessa förändrats under det senaste århundradet. Lokalen låg i dunkel så att ingen blekning av utställningsföremålen skulle ske och fotografering var förbjudet, för det krävdes blixt. Interiören och färgsättningen gav dock intryck också.  Någon våning ner så fanns det en utställning av moderna föremål. De flesta ovanliga på marknaden, åtminstone än så länge. 

I bottenvåningen fanns en utställning om nya material och nya sammansättningar av material. Amorfa metaller, aerogeler, graphen, nanoteknik för att ändra ett materials egenskaper. Användningar som ingen ännu kommit på. Möjligheter till konsultation för att hitta lämpliga material till en produkt fanns också.

Nu är det ju på många fler håll man arbetar med materialutveckling och forskning men det verkade vara mycket lättillgängligt här.

/MA

Postat 2017-03-28 14:31 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

CCCB

står för Centre de Cultura Contemporània de Barcelona. Smet in på det när det blev en "lucka". Mest för nyfikenhetens skull. Byggnaden låg strax bakom MACBA . En innergård som befolkades av ungdomar där också liksom framför MACBA. Dock inte så många skateboards. Istället fanns det flera mindre grupper på fem sex stycken tonåringar som övade dans. I anslutning till museet fanns en bra bokhandel med många fotoböcker nästan alla på spanska men med intressanta fotografer och bilder. 

Glasfasader kan verkligen trolla bort annars stendöda fasader och ge lite variation när dagsljuset ändras över dagen och när man förflyttar sig.

Förberedelser för "Poetry slam" pågick i bottenvåningen.  På utvägen stannade jag till och lyssnade. Jag insåg att utan att kunna språket var det lönlöst. Enbart språkmelodin gav ingenting. Jag närvarade vid en "Poetry slam" på Dunkers i Helsingborg för något år sedan. Publiken där var påfallande ung likaså de som framförde sin poesi. Mycket mänsklig värme och lite rörande. Så var det också här på CCCB. 

Utställningen som var igång på CCCB handlade om hur utformning av byggnader och planlösningar påverkats av sexualiteten. Ett synnerligen ovanligt tema vill jag påstå men inte för den skull mindre relevant. Det var inget uttalat fotoförbud men.....

Gränderna i El Raval på hemvägen mot Metro stationen under Placa de Cataluyna.

/MA

Postat 2017-03-21 14:30 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

MACBA

Den yngste har rymt boet. Åtminstone för en termin. Dessutom har han haft den goda smaken att rymma till Barcelona. Ett ställe som jag inte varit på tidigare utan bara hört talas om. Tvunget att göra ett kontrollbesök. Både jag och frugan behövde göra det. Så vad gör man när han har föreläsningar, sonen alltså? Jo det blir de klassiska platserna och museerna som blir besökta.

MACBA står för Museu d'Art Contemporani de Barcelona. Det påminner till viss del om kulturhuset i Stockholm. Framför byggnaden så finns en stor öppen yta och på den hänger det många ungdomar. Flera åker skateboard andra spelar musik eller dansar. Plattan i Stockholm har kanske ett litet annorlunda klientel. Det är sällan man ser några som åker skateboard där. Man kanske åker på annat!

                                       

Interiör. Mycket vitt som ses.

Med Barcelonakortet har man tillträde till en mängd museer och tillgång till kollektivtrafiken i zon 1 som i stort omfattar Barcelona med förorter. Tåg, tunnelbana, spårvagn, bussar och några bergbanor ingick.  

Pensionärsrabatt på de allra flesta museerna inte kyrkorna dock. Om man inte skaffar sig Barcelonakortet så kan man åka mycket billigt på kollektivtrafiken med T-10 kortet. Det ger en resa i zon 1 för knappt en Euro och är dessutom inte personligt.

Postat 2017-03-16 11:21 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Likformighet med udd

TV-program är produkter som säljs som idéer. Inte bara den moderna arkitekturen blir likadan över nationsgränserna. Det blir också TV-programmen. Efter en stunds zappande mellan TV-kanalerna i Bedford så påminde de engelska programmen väldigt mycket om de svenska eller tvärtom, sannolikt mest tvärtom. Lite pratigare med en programledare som vet bäst visserligen men ändå.

Debattprogrammen hade emellertid lite vassare attityd. Nästan lite konfliktorienterat på ett sätt som man inte ser i svensk TV, åtminstone inte jag. IT warfare, digital warefare, cyberkriget var något som diskuterades och då med fokus på Rysslands. Flera EU-länder har valår inom kort och frågan om rysk inblandning togs upp rätt så aggressivt. Obehagligt. Det är ju så det börjar: en successiv upptrappning brett i samhället tills ingen återvändo finns, eller tills alla på en sida är övertygade om vad som är rätt och vad som är fel. Kanske är jag bara en i den rädda skocken? Bra att debattera men inte med en slagsida åt något håll. Skillnader i kultur kan skapa det där missförståndet som gör att en ledning tappar förståndet och ett decennium hamnar i källaren.

Nu skall man väl inte dra någon långtgående slutsatser av någon timmes TV-tittande men det brukar vara "the first four minutes" som ger bestående intryck.

/MA

Postat 2017-03-10 21:47 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

The Radical Eye

Tate Modern hade några fotoutställningar när jag råkade komma förbi. Råkade kanske är att ta i. Gjorde ett besök på The Photographers' Gallery i närheten av Oxford Circus men det var en besvikelse. En utställning om UFO:s och bilder på föremål som flugigt omkring. Jag vände direkt och tog en fika på deras kafé istället. Så småningom blev det så Tate Modern. Hann ju förstås inte se alla utställningar eller hallar utan ställde in mig på två: Elton Johns The Radikal Eye och Wolfgang Tillmans. Insåg försent att biljetten jag löst endast räckte till The Radikal Eye. (det mesta är fritt på Tate Modern utom några specialutställningar). Elton Johns fotointresse var tydligen ganska nytt och i en video visades hur belamrade en del väggar i hans bostad var med fotografier; en samlare. Bilder av de flesta epokbildande och nyskapande fotograferna sedan fotografins början hade han samlat på sig och nu var de utställda på Tate Modern. Fotoförbud rådde i utställningslokalen (!). Trots det så var det intressant att se de där bilderna (original?) inom glas och ram som man ser i pretentiösa bokverk som avbildar Ansel Adams, Man Rays, Dorothea Langes, Irvin Penns bilder med flera. Påfallande så var det inga stora format. De flesta var mindre än A4-storlek. 

Byggnaden var svårorienterad med rulltrappor i flera våningar och invändig gångbro som enda passage från Boiler house till Switch house när man kommit upp några våningar. Det fanns flera fotoorienterade utställningar som ingick i de fria utställningarna och 150 spänn för att se The Radikal Eye var nog i överkant. Bilderna finns ju som sagt i många fotoböcker.

En installation i den stora salen som påminde om proceduren för att ladda en reaktor.

Mycket annat spännande finns det att se och det är gott om restauranger runt omkring på Themsens södra strand för att inte tala om Shakespeares gamla teaterscen vars grunder återupptäckts för inte så länge sedan.

En pizza på en intilliggande restaurang hanns med och utsikten över Themsen i februarimörkret kunde samtidigt beskådas. Vistas man en heldag på Tate Modern och det är inte osannolikt, så kan man äta där också.

Hur var det nu med pensionärsrabatter? Jodå det fanns, tror det var några pund billigare! Pizzan vi inmundigade var dock till ordinarie pris.

Bilder från mobilphånens radikala öga.

/MA

Postat 2017-03-05 22:35 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
1 2 Nästa 
Instagram


Free counters!

Innehållskategorier

  • Intresse - Arkitektur
  • Intresse - Landskap
  • Intresse - Natur
  • Intresse - Reportage / Situation
  • Intresse - Resefoto
  • Intresse - Svart-vitt