Mitten av England i juli 2022

Passkontrollmaskinerna på Stansted vid inresan fallerade i så hög grad så de fick kompletteras med visuell kontroll som sköttes med humana ögon. Det fungerade.

Funderade ett tag om stavfelet på passets baksida spelade roll. Ni vet att på passbaksidan finns en klisterlapp med passinnehavarens namn, tillverkningsnummer och något nummer till samt texten Utförandedatum: åååå-mm-dd. På mitt pass står det "Utfärandedatum:". Kanske ska det vara "Utfärdandedatum"? Nåväl, svenskan i England är nog inte så utbredd att passkontrollmaskinerna kan se skillnad.

Varmt, periodvis, helvetesvarmt ställvis, fyrtio grader, men på det hela uthärdligt då saharahettan inte höll i sig mer än några dagar. Många akutfall med uttorkning som orsak, men även det hanterbart. Något man får träna med att hålla uppsikt på i fortsättningen? 

Tropiska nätter och mathaken finns där sent in på natten.

En avgående premiärminister som tackar för sig med orden: Hasta la vista, baby! I övrigt lite pandemisordin och uppmaningar att ha munskydd på bussarna. En del följer uppmaningen andra inte.

Annars rullar det på som vanligt bortsett från igenslagna butiker här och där. The River Festival i Bedford gick av stapeln som planerat. Mycket folk och de som bar munskydd var få. Vi tröttnade så smått i värmen, så det blev buss hem. En sådan här dag går inte bussarna som vanligt i centrala stan, men det är fortfarande lika billigt: £1. Alltså i storleksordningen 13-14 spänn för en biljett inom stan. Något för svensk kollektivtrafik att ta efter. Man skall ju åka mera kollektivt... Då blir det inte så varmt.

De gamla järnvägsbroarna över Great River Ouse är ”uppiffade” med graffiti. Vid en av dem har det varit ett gasläckage i ett par år. Lukten av stadsgas var påtaglig. Explosionsrisk? Någon har nog räknat ut att spädningen av gasen inte innebär någon risk, men miljöpåverkan. Har någon tänkt? Metan, som stadsgas till stor del består av ( runt 40- 45% siffrorna varierar. Över 50% i en del uppgifter) bidrar mycket till växthuseffekten. Koldioxidekvivalenten är 28! Det vill säga en kubikmeter metan motsvarar i stort 28 m3 CO2. Tror inte man tänkt här eller låter man andra tänka och sköta den problematiken? Inser att varje tändning av en gasspis innebär spill som blandas i atmosfären. Gas som alternativ för privatpersoner borde man nog ”tända av”. Tänk alla gasgrillar och alla ruttnande avfallstippar. 

Flygskam? Nej det verkar komma på skam. Flygplatserna är överfulla. Det måste nog till andra medel för att hålla nere CO2 utsläppen.

/MA

I väntan på att något skall dra igång

Knallar förbi Vallarna på förmiddagarna och slinker in genom öppna portar till utomhusteatern. 

Så här års finns en förväntan i luften.

Och förberedelserna är i full gång eller är det återhämtning från gårdagens evenemang.

Har inte själv bevistat vare sig allsång eller buskis. Bor för nära, uppenbarligen.  

/MA

Fixat fjärde fixen!

Söndagsmorgon med stark vårsol, glest med morgonpigga flanörer. Bara extrainkallad vårdpersonal är vakna och en och annan flanerande 65-plussare. Flanerande till den temporära vaccinationscentralen. Flanerande kanske inte är rätt ord; målmedveten gång mot vaccinationslokalen är nog mera adekvat. Frugan läste i lördagens lokalblaska att det fanns möjligheter att boka tid för spruta 4. Vi bokade första tiden på söndagsmorgonen. Hängde på låset för att få det gjort! 

Alltså ytterligare en dos, denna gång i vänster överarm. Under väntandet framkommer i kön en viss nervositet för biverkningar. Sprutfobi är nog inte onaturligt. En av 65-plussarna berättar tröstande att en tysk påkommits med att ha tagit 89 säger, 89 doser. För att sedan förfalska intygen och sälja till de som inte vågat ta någon spruta, men som behövt intygen. Någon annan i kön ondgör sig över den som utfärdat falska vaccinationsintyg till ett lämpligt pris. Entreprenöriella personer hittar alltid på något sätt att få utlopp för sin kreativitet. Vad kostar det att få en passtid?

Knallade förbi den gamla borgruinen vid Ätrans södra strand. Inom 50 -100 m från ruinen växer pestskråp i en sydlig brink. Det slog mig att de måste nog vara rester av sjukdomsbekämpning från 1300-talet. Då munkar tog med sig medicinalväxter från södra Europa och en borg på 1300-talet med självaktning måste ju ha ett botemedel mot digerdöden.

/MA

En kris börjar ebba ut medan en annan börjar

Den ena krisen avlöser den andra. Det verkar inte vara någon ände på skeenden som förändrar synsätt och samhällsriktning. Dynamiken i det mänskliga samhället är ständigt igång.

Tråkigt bara att inte vett och sans någon gång får dominera helt.

Gick förbi en husfasad häromsistens. Här måste plattsättare och husägare ha haft både fantasi och en rolig stund. Man pratar ju ofta om snickarglädje, men här får man nog anta att det funnits en plattglädje, inte bara platt glädje. 

/MA

Goa gubbar och format

Nu menar jag inte göteborgare av hankön i övre medelåldern, utan på säsongens gubbar. 

Till sommaren hör självplock. Inte pojksporten att palla äpplen och päron, men att utnyttja möjligheterna att skörda andras odlarmödor genom att mot betalning plocka till sig bär, grönsaker och rotfrukter. Mellanleden elimineras och resultatet hamnar från ”kvist/jord” nästan direkt i magen. Hyfsat energieffektivt och näringsrikt. 

Alltid finns det omständigheter som påverkar tillgången. Regnig sommar, kall vår, het sommar, långsam mognad eller allt på en gång. 

Men marknaden anpassar sig och fenomenet blir ett inslag i sommarnöjenas utbud.

En korts stunds arbete och dagens skörd är bärgad.

Tidens ofrivilliga lägre tempo i Coronaskuggan och gör att man börjar komma ikapp planerna. Plocka gubbar  känns inte som tidsspillan. Men än är det mycket kvar.

Har haft X-E3:an inställd på 16:9 formatet ett tag. Det blir "stabila bilder". Även hastigt påkomna snapshots ger med automatik en stabilare känsla än 3:2. Sensorn brukar ju vara 3:2. Med 16:9 utnyttjas inte alla pixlar! En snabbinställning för att skifta mellan formaten i tagningsögonblicket skulle eliminera beskärningsmomentet. Men 16:9 på höjden blir ogörligt på en vanlig bildskärm. I många mindre fototävlingar förordas liggande format. Mycket enklare att hantera, men mister man inte lite av möjlig bildupplevelse?

/MA