Vimmel och vardag Mingle and monday

Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Inlägg när andan faller på

Fixat femte fixen!

Så var det dags att ta nummer fem. Än är det inte över, sägs det. Och för en fakir är det ett rent nöje. Den åttonde november är det dessutom dags för influensafixen. Kan knappt bärga mig tills dess. Rena julafton för en antiantivaxare. 

/MA

Postat 2022-10-07 21:50 | Läst 675 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Mitten av England i juli 2022

Passkontrollmaskinerna på Stansted vid inresan fallerade i så hög grad så de fick kompletteras med visuell kontroll som sköttes med humana ögon. Det fungerade.

Funderade ett tag om stavfelet på passets baksida spelade roll. Ni vet att på passbaksidan finns en klisterlapp med passinnehavarens namn, tillverkningsnummer och något nummer till samt texten Utförandedatum: åååå-mm-dd. På mitt pass står det "Utfärandedatum:". Kanske ska det vara "Utfärdandedatum"? Nåväl, svenskan i England är nog inte så utbredd att passkontrollmaskinerna kan se skillnad.

Varmt, periodvis, helvetesvarmt ställvis, fyrtio grader, men på det hela uthärdligt då saharahettan inte höll i sig mer än några dagar. Många akutfall med uttorkning som orsak, men även det hanterbart. Något man får träna med att hålla uppsikt på i fortsättningen? 

Tropiska nätter och mathaken finns där sent in på natten.

En avgående premiärminister som tackar för sig med orden: Hasta la vista, baby! I övrigt lite pandemisordin och uppmaningar att ha munskydd på bussarna. En del följer uppmaningen andra inte.

Annars rullar det på som vanligt bortsett från igenslagna butiker här och där. The River Festival i Bedford gick av stapeln som planerat. Mycket folk och de som bar munskydd var få. Vi tröttnade så smått i värmen, så det blev buss hem. En sådan här dag går inte bussarna som vanligt i centrala stan, men det är fortfarande lika billigt: £1. Alltså i storleksordningen 13-14 spänn för en biljett inom stan. Något för svensk kollektivtrafik att ta efter. Man skall ju åka mera kollektivt... Då blir det inte så varmt.

De gamla järnvägsbroarna över Great River Ouse är ”uppiffade” med graffiti. Vid en av dem har det varit ett gasläckage i ett par år. Lukten av stadsgas var påtaglig. Explosionsrisk? Någon har nog räknat ut att spädningen av gasen inte innebär någon risk, men miljöpåverkan. Har någon tänkt? Metan, som stadsgas till stor del består av ( runt 40- 45% siffrorna varierar. Över 50% i en del uppgifter) bidrar mycket till växthuseffekten. Koldioxidekvivalenten är 28! Det vill säga en kubikmeter metan motsvarar i stort 28 m3 CO2. Tror inte man tänkt här eller låter man andra tänka och sköta den problematiken? Inser att varje tändning av en gasspis innebär spill som blandas i atmosfären. Gas som alternativ för privatpersoner borde man nog ”tända av”. Tänk alla gasgrillar och alla ruttnande avfallstippar. 

Flygskam? Nej det verkar komma på skam. Flygplatserna är överfulla. Det måste nog till andra medel för att hålla nere CO2 utsläppen.

/MA

Postat 2022-08-16 12:12 | Läst 904 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Avhängt!

Associerar med det militära kommandot "avsittning" när manskapet skall lämna fordonen. En kommandorest från kavalleriet sannolikt. En utställning är en sorts resa dock inte till häst utan i det här fallet med bild. Vi hade inget direkt tema utom det fysiska formatet och färg kontra svartvitt i huvudsak.

Plockade alltså ner mina alster idag efter nästan en månads utställningstid! Något kortare "effektiv" tid om man räknar tillgänglighet. Det var ju helgdagar under perioden. Kollegan tog ner efter en vecka. Lång transport hem med stora format gjorde det nödvändigt att korta ner utställningstiden för hans del.

Spännande är det att visa sina bilder. Betraktarnas reaktioner inte minst. Inte alltid som det går att utröna och det bästa är väl att var och en får göra sin "resa". Utställningar är väl just det: en upplevelse. Positiv, negativ eller indifferent, men förhoppningsvis inte likgiltigt. 

Bildurvalet är en process, som om den får för mycket tid, blir vankelmodigt. Man måste bestämma sig och så hålla den linjen. Har man ett medvetet budskap eller är det betraktaren som skall tolka bilden? Personligen tycker jag att det är betraktaren som avgör även om urvalet är gjort av fotografen och i sådana här mindre sammanhang är det svårt att få till en curator. Även om det nog behövs. Distans till egna bilder är svårt för att inte säga snudd på omöjligt.

Hur som helst: Nu är det bara att börja på nästa!  

/MA

 

Postat 2022-06-17 20:10 | Läst 766 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Liljor i vassen eller liljor så in i vassen?

Den präktigaste liljekvasten vi har är den som står i vassen.  Hur den nu kom dit?

Den stora samlingen liljor, är liljor så in i vassen. De ger ett mäktigt intryck. Övermäktigt många.

Knippfryle, antar jag, riggad på terrassen inte i vassen.

En bra början på plommon. 

Och musselsquashplantorna tar sig bra. Snart dags för omskolning till friland. 

/MA

Postat 2022-05-06 23:00 | Läst 1268 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Trankoll

Nu menar jag inte kvalitetskontroll av tran från fiskleverolja eller dylikt utan observation av tranor, fåglar. Ett återkommande ”vårevent”. Denna gång en påskupplevelse.

Kan dra mig till minnes flera anekdoter om ”samarbetet” mellan traktens bönder och tillresta transkådare. Parkeringsplatser var det inte så gott om och grusvägarna proppades snabbt igen av trafiken på de intensivaste tranhelgerna. Det hände att åkrar intill vägarna uppläts av någon bonde som också tog en avgift för parkeringen. Oftast var det enkelt att med bilen ta sig ut i ”plöjsla”, men betydligt värre att ta sig därifrån. Mot en bärgningsavgift kunde man få hjälp av åkerägarens traktor med förare att bli lossdragen.  Numera är det välordnat med Naturum och torra grusade P-platser.

I Bjurums gamla skola, fattighus mm är det kafeteria och i souterrängvåningen, som en gång varit förråd och kök finns ett skolmuseum. Standarden på skolbänkar och övrig utrustning är påver. Det är trots allt inte så länge sedan den var i bruk. En folkskolelärare från Skara tjänstgjorde där och barnen, de som överlevt till skolåldern, fick i alla fall möjlighet att lära sig läsa och räkna lite. Annars var det väl arbete i lantbruket som gällde. Är det 100 år sedan? Mycket mer är det inte! Kommer vi att bombas tillbaka till den tiden? Med en annan statsreligion än den vi hade då? 

Vad som förvånade mig var att man i syslöjden tydligen också hade någon form av bespisning. Nej, det är nog rester från köksregionerna som bara hamnat där. 

Påsken firades på olika sätt i år. Det kan man lugnt konstatera. Det religiösa verkar ha tagit överhanden i en annars sekulär stat, men påsken är ju en religiös högtid…

/MA

Postat 2022-05-02 13:25 | Läst 1043 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 3 ... 5 Nästa