Vimmel och vardag Mingle and monday

Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Inlägg när andan faller på

Tog en promenad

Inget konstigt med det. Brukar ta åtminstone en, på sådär 6000-8000 steg, varje dag, (när jag hinner). Ibland blir det senare på dagen ibland något tidigare och allt är ju relativt så vad som är tidigt eller sent kan ju egentligen kvitta. Tidigt om det är fågelskådning som är huvudtemat, något senare om det handlar om att röra lite på påkarna och skåda samtidigt. Tar inte alltid med mig kameran, men understundom så händer det. Tänkte ta med den varje gång en vecka framöver för att se vad jag fastnar för och vad som gör att jag trycker på avtryckaren. Kan det kallas processfoto? Igår blev det så här:

Det hann inte mer än gå en dag innan kameran ”glömdes”, men än är dagen inte slut. Har fått ett persikoträd i present och nu blommar det! Läge för lite makrofotografering av de blivande frukterna! Kan nog fota gropen som blivit grävd. En rejäl en. Den skall fyllas med godsaker som persikoträd gillar, gödsel mest, uppblandad med planteringsjord och sand.

/MA

Postat 2021-04-19 23:47 | Läst 698 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Mysväder för inomhusaktiviteter

Nu skall man inte klaga. Sämre väder än så här kan det bli och vad är bättre än en grå himmel, 100 m i tak, lätt regn och vsv 8 m/s i medelvind och 12 m/s i byarna?
Ja det skulle i så fall vara mer än 1,6 grader Celsius i vattnet. Har inte provat att bada än egentligen. Råkade tappa några bordtennisbollar(!!?) som blåste ut till havs. Nja det var strömmen utefter stranden som drog utåt starkare än vinden som drev dem inåt. Tog av mig på underkroppen, alltså byxor, sockar och strumpor. Behöll kalsongerna på. Man får ju vara rädd om det man har och dessutom gardera sig för ett eventuellt besök av sedlighetspolisen. Att fånga en flyende bordtennisboll bland vågor och vind i januari är inte det varmaste man kan göra. 

Det gjorde ont i benen. Trots lite solsken någon minut.

Att arrangera supén är en bra sysselsättning när det är varmt inne.

/MA

  

Postat 2021-01-24 22:46 | Läst 663 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Såg jag en rest av solen?

Går ofta, nästan dagligen, en runda utefter stranden. Fynden man hittar varierar. Ibland är det joggare som "hittas" kutande över åker och äng. Ibland hundägare som låter sig bogseras av strävsamma taxar. Ibland motionerande pensionärspar med kontaktsökande blick. Ibland någon ensamt motionerande pensionär med skygg blick, ibland rester av ilandflutna hagelpatroner och ibland ilandflutna citroner, bland tång, lastpallar och lossrivna plastpåsehörn från någon "internationell" godispåse. Blekgula saltvattendränkta citronhalvor utgör ingen föda åt trutar och är knappast något som en strosande kamerautrustad dagdrivare plockar upp för att ta med sig hem. Men... en färgklick i den grå  västkustvintern. Nåja, vinter med minusgrader brukar det inte bli förrän i mitten av januari och några veckor in i februari. Minus 10 till minus 15 någon vecka, men "mittåt"!

Nu var det inte runt klimatet jag skulle uppehålla mig utan runt den blekgula citronhalvan. 

Hemkommen efter promenaden lyssnar jag med ett halvt öra på nyhetsflödet. Hans majestät konungen uttalar sig om Coronaproblematiken och säger det alla tänker och si: Det får han inte, enligt experter på konstitutionella frågor!

Vilken gubbe som helst på sta´n hade sagt det han sa. Knepigt att officiella personer inte får vara ärliga! Tror det är nyttigt att avvika från reglerna.

Det gäller även i fotografi!

/MA      

Postat 2020-12-17 12:52 | Läst 601 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Det här med antaganden

Siffran 174 på antalet avlidna i Covid-19 som angavs häromdagen öppnade för flera frågor. Information är viktig, men viktigast verkar det vara hur den tas emot. De som siat i våras och under året med olika beräkningar har kommit att hamna i skamvrån.   

Å andra sidan kan de inte annat än erkänna att antagandena var felaktiga och det ligger ju i antagandets natur; att det finns en osäkerhet i ett antagande. Att anta något är ett sätt att fastlägga en utgångspunkt. Man måste grunda fortsatt resonemang och kalkyl på något.

Sonderade terrängen på sociala medier en stund igår kväll och blev förundrad över alla antaganden:


Roar mig med dubbelexponeringar. En återupptäckt som är rätt kul men resultatet blir lite slumpartat för det mesta.

Det finns de som anser att Covid-19 inte existerar utan är en "stoor" konspiration och att vaccinering är bara ett sätt för myndigheterna att inoperera ett microchip så att myndighetsbevakningen kan bli hundraprocentig. Som av en händelse kan en Covid-19 förnekare sälja näringsämnen som hjälper mot virus!

"Ta inga vacciner! Målet är att göra oss sjuka så att läkemedelsindustrin kan tjäna pengar på oss".

"Metabola sjukdomar orsakas av köttfri och felaktig kost, som pasta och vegetarisk diet".  

"Man skall inte äta sådant som växt under jord! Då kan man bli sjuk! Där, under jord, råder mörkrets makter". Satan finns ju därnere någonstans är väl antagandet.


Sta´n omformas i centrum. Det byggs nytt. 

Bilder på fysiska effekter av provvaccineringen florerar. Ett par variga och illaluktande (framgick inte i bild men väl i kommentaren :-) ) fötter visas med informationen att det luktar upp till himlen. Förmodligen humor, men som någon påpekar: Man vet aldrig!

"Aids är man-made liksom Ebola" Påstår någon och drar paralleller till Covid-19.

"De vill bara komma åt vårt DNA". ”De” är de 5 %  som äger 95 % av världens tillgångar. "De" vill skapa en slavunderklass påstår någon.

Man kan ju anta att de som gjort sina uttalanden bara gjort några antaganden. Så här i isoleringstider, när inte ens djungeltrummorna tycks fungera som de ska, kan man ju inte veta. Inte veta bättre?   

Det här med information har betydelse. Tänk bara på EXIF-data som följer med bilderna (om man låter den vara kvar vid export). Inte för att den har någon betydelse för bildupplevelsen, men för den som går på djupet kan det ha betydelse. 

Spännande med en sådan spännvidd på verklighetsuppfattningen! :-)

/MA

 

Postat 2020-12-04 23:08 | Läst 799 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Likhet mellan en fotografisk bild och ost?

Finns den? Har varit inne på detta spår förut. Hade tillfället att vara med på en vernissage härom lördagskvällen. På Centro Cultural Virgen del Carmen de Torrevieja. Sensaciones var titeln på utställningen med tillhörande bok. Ett 50-tal bilder från 1977-1990 tagna just i Torrevieja, semesterorten på Costa Blanca. Inbjudan gick ut via Facebook förutom vanliga kanaler som anslagstavlor etc. Öppningen samlade nog runt 150 personer som sorlade glatt och högljutt. Från min horisont, som är turistens, var bilderna av lite allmänt intresse. Informativa ur den aspekten att de visade hur delar av staden sett ut före dagens datum och före 1990. Några stadsdelar och byggnader kände jag igen men de mesta var oidentifierat. Människorna i bilderna där de förekom var likaså okända. De flesta för att inte säga alla bilderna var dokumentära avbildningar förutom bilden i marknadsföringen som hade en annan verkshöjd.

Publikens glädje över igenkänning, ”återseendet” och nostalgin var inte att ta miste på. Bilderna var mycket intressanta! 

Hade samma typ av bilder visats från dagens datum hade de säkerligen inte rönt samma intresse, om något intresse alls. Och lite grand är det nog så med mycket av gatufotografin, (bilder från stadsmiljön), som presenteras nu. Det mesta är egentligen inte vidare värst intressant.

Det är mest dokumentärt utan någon uppenbar berättelse i bilden. Om ett tiotal år däremot så speglar bilden den tidens mode och rent av samhällsklimat och stadsbild. Det intressanta i bilderna ökar med åren, men om det är linjär eller exponentiell ökning är kanske av mindre intresse.

Osten då, var kommer den in? Jo färsk ost är smaklös och ofta lös i konsistensen. Med tiden blir den oftast torrare och hårdare men framför allt smakar gammal ost mera. (Nu tänker jag inte på uttrycket "att ge igen för gammal ost"). Så småningom torkar den ihop till en hård oätlig massa. Så dålig blir aldrig en bild (såvida det inte är en pappersbild). Speciellt inte i det digitala tidevarvet när bilden inte bleknar. Förutsatt att man fortfarande kan läsa bildfilens format.  

Hur är det med naturbilder, bilder av växter, insekter, djur, makrobilder och landskap? Kommer gamla bilder, säg 50-år gamla bilder av växter, djur eller insekter vara av intresse. Tiden för att se någon biologisk evolution kommer förmodligen att vara för kort. Vissa arter har kanske blivit utrotade medan andra blivit vanligare och då blir det dokumentära värdet för vetenskapen högt om alla data för fototillfället finns kvar. Betraktas fortfarande natursköna bilder som sköna efter 50-100 år? Ofta är det här med skönhet en tidsberoende modesak så förmodligen är andra bilder ansedda som vackra än de som var det vid fototillfället.

Likheten med ostens utveckling är inte stor i det här fallet.

Vad är naturfotografins framtid? (Pretentiös frågeställning!) 3D-bilder tror jag kommer att höja upplevelsen och bli framtidens naturfotografi. VR, virtuell verklighet, när man kan vara kvar hemma och gå ut i naturen och se blommorna, fåglarna, fjärilarna och björnarna. Företeelser som kanske inte längre finns. Hologram dröjer nog än ett tag. För utveckling MÅSTE det vara, eller?

Landskapsbilder är nog i samma intresseklass som gatubilder. Bilderna visar tidens gång och förändringarna, liksom familjebilder, om nu någon kommer ihåg vem det är på bilden! Har ett album från morfar med gubbar som ingen längre känner igen.

För er som inte gillar ost kan jämförelsen kanske göras med vin. Det blir liksom osten och bilden starkare med tiden, men jäsningen måste avbrytas i tid. Passar man sig inte blir det vinäger om lagringen är fel! 

Exempel på spanska aristokratins vinhushåll på 1700-1900-tal. Ett lås på den högra för det fina vinet och kanske också för det fina folket. Den till vänster har inget lås. Vin för ofint folk eller för de som hade problem med ”spånken”. Folksvin?

/MA   

Postat 2019-04-01 19:55 | Läst 1364 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 3 Nästa