Finstämt porträtt - som jag förstår triggar minnet. Är det Zeiss Nettar som utgör redskapet? Du kunde redan då!

Var vore vi - var skulle vi hamna utan bilder?

Jag satt för många år sedan och bedrev forskning i Länslantmäteriet i Uppsala. Min professor hade tipsat mig om en speciell akt, den hade ett intressant testamente bifogat. Testamentet i fråga var avfattat av en storbonde i Hållnäs i mitten av 1700-talet.
Han börjar lite sirligt: “... När jag nu är gamma vorden, och min levnads dag till ände går...”
Han talar varmt och kärleksfullt om en barsk “Fru Moder” som hade styrt gården med järnhand - och som hade lärt honom allt det viktiga här i livet. En Fru Moder som var grunden till alla hans framgångar och hans ekonomiska välstånd. Sedan mot slutet kom det som stämde mig till djup eftertanke (stuvningen till läsbar svenska av i dag är min):
“...Det är nu långeliga tider sedan min Kära Moder lämnade mig, och det står mig i dag före, att jag inte längre kan erinra mig min Moders anletsdrag...”
Han kom alltså inte längre ihåg hur mamma såg ut. Det blir verkligheten när man inte har bilder.

Riktigt fin bild. Härligt skuggspel och väl avvägd kontrast!

Hej Björn.
Jag har nog sagt det tidigare, men du hade kontroll över fotograferingen också då.
Det är ett mycket vackert porträtt, särskilt för att det inte ser så arrangeret ut - fint ansiktsuttryck.
Med många vänliga hälsningar från Erik.