SVARTVITT

***

Svartvitt är populärt. Inte bara bland fotografer fö, politiker tex älskar svartvitt. Fast då är det svart eller vitt, inte både och. I verkligheten är förstås nästan allt både och, ytterst sällan bara det ena. Eller det andra. Men det gör det lättare för politiker, om det är bara ett perspektiv - i taget - som gäller . Också vetenskapsmän måste ändra sig då och då, när verkligheten  visar sig mer komplex än man tänkt. Och journalister ja.....För inte så länge sen  fick vi lära oss - av en vetenskapsjournalist om jag minns rätt -  att det inte finns några genier, inte ens några ådror, allt handlade om övning och träning och uppmuntran från omgivningen. 10 000 timmar så blir man författare, målare eller fotograf för den delen. Också gymnast eller fotbollsstjärna. Jag tyckte det lät tråkigt redan då, kan det inte få finnas människor som är extra speciella? Jag menar, var och en av oss är ju redan speciella på vårt eget vis, då kan det väl få finnas lite extra förmågor?

*

Nåväl, såg nå´n gång under sommaren att  påståendet hade undersökts lite mer vetenskapligt och med  mer och slumpvist valda data, och det stämde inte alls.  Snarare tvärt om faktiskt. I stället för att helt fokusera på det man vill bli bra på visade det sig att  mångsidighet snarare var en fördel än en nackdel. Att hitta uppgifter som styrker det man tror (sig veta)  är lätt, alldeles oavsett vad man tror på. Det betyder ändå inte att det är sant eller representativt för verkligheten. Nåväl, här kommer några svartvita ekar som stod i dimman ute vid Risinge i morse.

*

*

***

FINSPÅNG I KVÄLL

***

Så klarnade det upp igen i kväll, västerhimlen fick färg och dimman kom  smygande över fälten och över Doversund steg månen......

*

*

*

*

*

*

***

SEPTEMBERSTRAND

***

*

*

***

WAITING FOR GOD

***

*

Ludvika måndag eftermiddag

*

***

ANOMALIER OCH TIDSKAPSLAR

***

Tidskapslar har ni säkert hört talas om. I SF-böckerna sätter man sig i en tidskapsel när man vill förflytta sig i tiden. Dom finns, fastän fungerar på ett annat sätt än i SF-romanerna. Jag passerar några varje dag på Saxevägspromenaderna. Det är små avsnitt av verkligheten där tiden är avstängd, tidknappen är ställd på Off helt enkelt. Så har den varit ställd rätt länge. Som här tex. Allt ser ut som vanligt för den som är van vid landet (fast det ser inte alls ut som i City, det varken låter, luktar eller ser ut som i City). Men som sagt, på landet är det som vanligt. Korna betar, idisslar, råmar och kliar sig mot det döda trädet. Just så har det sett ut inte bara de sista tjugo åren utan de senaste  200 åren, minst. Kanske var grusvägen lite lerigare förr, i varje fall när det regnat. Men annars lika.  

*

Såna här tidskapslar är sköna att gå i. Den avstannade tiden gör gott i själen, var den nu sitter, i alla fall känns det skönt, både i knoppen och själen. Det är inte bara det att jag flyttas 200 år bakåt i tiden, det är just det här med Off-knappen.Tiden "går" helt enkelt inte här. Då försvinner jäktet och pressen, alla jämförelser blir meningslösa och begreppet konkurrens har ingen mening. I stället finns plats för annat som har ont om plats när tidsknappen står på On - frihet, glädje, kärlek till livet, längtan.

*

*

***