INTELLIGENT, RIK ELLER SNYGG?

***

Eller kan det vara så att starkast fortfarande är bäst? Vad är det som gäller, åt vilket håll går vi? Ni vet det här med Survival of the fittest. Tittar vi i backspegeln kan vi följa utvecklingen, även om det saknas steg bland. Framåt är det osannolikt svårt att gissa. Naturen påverkar, men styr inte. Det finns ingen som helst plan, slumpen styr vilka varianter som  presenteras verkligheten, men det är alltid någon eller några som i längden funkar bättre än andra. Med funkar bättre förstås ta överhand, tränga ut alternativen. Så småningom försvinner alternativen, utträngda av det som funkar bäst. Funkar bäst betyder helt enkelt dom det blir flest av i längden. Bakslag förekommer, ibland tar det 1 000 år, ibland kanske 100  000 år innan det visar sig. Och funkar bäst innebär ju också en oupphörlig konkurrens med allting annat som lever samtidigt. Funkar bäst i den totala omgivning som finns i varje ögonblick.

Den andra aspekten på "funkar bäst" är att det handlar om att funka bäst fram till produktiv (barnaalstrande) ålder. Vad som händer därefter påverkar inte populationsförändringstakten. Lång livslängd är ur den här synpunkten inget plus (möjligtvis tvärtom, vi äldre tar av resurserna utan att vi bidrar mer till populationsökning). Av alla djurprogram jag ser på TV framstår med all önskvärd tydlighet att honorna inte väljer vem som helst, oftast väljer man den starkaste, tåligaste eller uthålligaste. Ibland har också utseendet stor betydelse: färgrikast, störst fjäderstjärt eller vackrast tuppkam tex. Inte för att jag kommit underfund med hur det påverkar den långsiktiga framgången men betydelse tycks det ha. Stora klor på humrarna och kräftorna kan jag däremot förstå.

*

Nåväl, allt det här är ju inledning. Det jag undrar är vad som leder till långsiktig framgång nu? Hur ser vi människor ut om en miljon år? Om vi finns då förstås? Förändringar borde märkas inom 100 000 år, medan 10 000 är i kortaste laget. Den moderna människan verkar inte särskilt olik dom vi var för 10 000 år sen. Det borde finnas mönster i hur vi väljer partner som så småningom kommer påverka vår utveckling. Manliga kändisar och rika män har ofta vackra kvinnor, tyder sånt på något?  Samtidigt föds väldigt många fler barn i fattiga länder än rika, ur den aspekten verkar rikedom negativt.  Kanske är det rent biologiska/medicinska faktorer som kommer styra? Dom som bättre klarar Coronavirus, apkoppor eller ebola är kanske dom som kommer klarar sig bäst? Innesvaret idag är väl att ju mer värmetålig människan är desto bättre. Själv tror jag framtiden är mkt mer komplex än så.

*   

*

Fönstertvätt tar vi numera hjälp med, det klarar inte min rygg

*

***

SNAPSHOTS FRÅN STAN - NORRKÖPING

***

Eftersom jag nästan aldrig rör mig i stadsmiljö numera blir det heller inga bilder därifrån. I måndags förmiddag hade jag ett ärende in till Norrköping, yngsta dottern var hemma så jag kunde vara borta ett par timmar. Ärendet tog sin tid, så någon egentlig fotopromenad blev det aldrig. Bilen stod dock ca fem kvarter bort, så både till och från bilen blev det några bilder. Mer snapshots än gatufoto kanske, men jag var lite ivrig att åtminstone få några bilder från stan. Började fö redan i bilen vid ett stopp på väg in, dom första två, (24:an behagade fokusera på bilfönstret i st f på mitt motiv i första). Egentligen gillar jag inte bilder med olika karaktär i samma blogg, här har jag gjort ett undantag, ni får se varje bild för sig så att säga. En bild har ni fö redan sett i annat utförande.

*

Började redan i bilen vid ett stopp på väg in mot stan. 24:an behagade fokusera på bilfönstret i stället för på mitt motiv

*

*

*

*

*

*

*

***

LADUSVALORNA I RISINGE

***

Vattnet på vägen ute vid Risinge försvann snabbt. När jag passerade i går var det borta, i stället var det en mängd svalor som jagade över de fortfarande översvämmade fälten. Ladusvalor såg jag snart. Och det var gott om dem. Som jag inte har en chans att pinpointa dom med spot AF fick jag köra en annan metod. Dom var så många att jag tänkte det går nog att sätta skärpan i gräset på de ställen de flög som tätast och sen bara chansa. Säkert inte riktigt skarpa bilder men kanske lite konstnärligt oskarpa? Skarpt är ju ute, särskilt digitalskarpt. OK, sånt kallas för att göra en dygd av nödvändigheten. Det blev 250  bilder att välja på, här är 24. Åtminstone jag själv upplever lite av känslan att se svalorna jag tätt över fälten så jag är nöjd.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Ursäkta, en sädesärla mitt upp i

*

Gulsparv?

*

*

*

***

ÖVERSVÄMMAT I RISINGE

***

Regnade gjorde det i lördags-söndags, sådär 75-80 mm. Inte förrän i går passerade jag fälten utanför S:ta Maria där det ofta svämmar över. Och visst fanns där extra vatten. Vägen var som vanligt lätt översvämmad. Inte avstängd men varningstecken och uppmaning att ta det lugnt. Inte som i Pakistan där kanske en tredjedel av landet ligger under vatten, fruktansvärt. För drygt tio år sen, 2010, var det nästan lika illa, ca en femtedel av landet låg under vatten. Monsunregnen ställer ganska ofta till det, både i Pakistan och i Bangladesh, i år kombinerat med värme och stark avsmältning av glaciärer i Himalaya

*

*

*

*

*

*

***

Cathédrale Notre-Dame de Strasbourg 1959

***

Båda mina föräldrar var mycket intresserade av Frankrike. Mamma läste franska som vuxen många, många år och pappas intresse var historia, särskilt fransk historia. Det resulterade i tre frankrikeresor på 50-talet (1953, -56 och -59). Dom sparade pengar i tre år varje gång för att sen ha råd att åka. Vi åkte bil, hade inga detaljrouter eller hotell planerade, däremot hade dom bestämt vilka områden dom ville se. Detta är 1959, Simca Vedetten (sidventilad V8 på 84 hkr) är ny för året och jag är 18 år och vi körde en timme var, jag, mamma och pappa. Eftersom historia och kultur var deras stora intressen besökte vi alltid dom kända slotten och kyrkorna vi passerade. Här kommer några bilder när vi är på väg på Autobahn och sen kommer in till Strasbourg där katedralens första delar grundlades redan på 1000-talet. Som artonåring var väl inte kyrkorna och slotten mitt eget stora intresse men det var ändå  spännande att resa ut i Europa. Och kanske har respekten för det gamla och kulturerna grundats redan där. 

Bilderna är tagna med min Yashica-Mat, 6x6.  Här har jag skannat negativen för att göra bilderna. Slutresultatet den vägen är blir alltid långt mycket bättre än jag nånsin fick pappersbilderna jag förstorade från negativen.

*

*

Mamma, lillebror Dag (15) och pappa. Och så Simcan då

*

*

*

*

*

***