UFO´s PÅ RIKTIGT?

***

Vet inte om ni noterat att Pentagon för ett par dagar sen officiellt bekräftat att dom tre videoklipp som har cirkulerat på nätet är äkta. "Det luftburna fenomenet som kan observeras i videorna är fortfarande oidentifierat" skriver Pentagon. 

*

Det ser ut att röra sig vådligt fort. Och visst kittlar det fantasin en smula. Kanske är det det här som påverkat mig, men efter att ha lagt ut kvällsbilden över Bönnern i går kväll blev jag varse att där finns en absolut rund ljus cirkelyta på himlen jag inte kan förklara. Jag menar inte att det är något liknande Pentagon sett, det är säkert bara något med fotograferingen, men jag har ingen förklaring

*

Första bilden är den jag visade i går, bild två samma croppad. Bild 3 tagen  en halv minut senare och bild 4 samma bild croppad. Bilderna 1 och 2 är som ni ser tagna med kameran i liggande format, 3 och 4 med kameran i stående. Eftersom den ljusa  cirkelytan befinner sig på olika ställen av sensorn är det uppenbarligen inte sensorsmuts. Av dom croppade bilderna framgår det att lite av molnen skymmer den ljusa cirkelytan, det ser ju ut att vara ett fenomen därute. Och månen är det inte, den var mindre än halv i går. Så vad är det?

*

*

*

*

*

***

BOGÅRDSMUREN OCH CORONAVIRUSET

***

När vi går våra promenader till det jag kallar Ekbacken ute vid Risinge parkerar vi bilen precis bakom bogårdsmuren i öster. Alltså blir det då och då bilder både på kyrkan och den vackra muren. Muren med tiondeboden  är medeltida. Det visste jag men kollade nyss extra i den kulturhistoriska inventering av kyrkan som stiftet gjort och som finns på nätet, för att se om medeltida där definieras bättre, men inte så, bara medeltida. I Sverige räknar man med att medeltiden började omkring 1050 och sträckte sig fram till omkring 1520, fram till Gustaf Vasa ungefär alltså. Kyrkan har byggts och byggts till i etapper med första start i slutet av 1100-talet eller möjligen i början av 1200-talet. Äldsta takmålningen bedöms vara 1200-tal. Rimligtvis är muren något senare än kyrkan, 1300-talet kanske?

*

Tankarna får löpa fritt när vi tar våra promenader. Coronapandemin tränger sig på, det går ju inte att öppna en tidning eller sätta på radion eller TV:n förrän man översvämmas av nyheter och funderingar. Guds straff är ett populärt tema. Och om det inte är Guds straff är det nog ändå vi människor som bär skulden, ett sätt är att koppla ihop det med klimat- och miljöproblematiken som Finspångsfödde Rockström gjorde i SvD i går. Vi har oss själv att skylla liksom. Varje gång han skriver i SvD tappar jag det förtroende jag ändå haft för honom.  För några veckor sen förklarade han frankt att alla krig sen typ 1900-talets början har gällt kampen om oljan. Och att skogsbränderna i Australien i fjol var nog så omfattande tror jag vi alla vet, men större än nånsin? Tydligt motbevisat, men det gäller att ta i för att höras och synas och skrämmas ordentligt.

*

Frågan är ändå om världen nånsin kommer vara sig lik? Såklart inte tänker jag, världen är sig aldrig lik, det är bara människorna som är sig lika, från århundrade till århundrade. Det enda vi vet är att världen ändrar sig. Gudskelov liksom. Och nu har vi suttit i karantän sen snart en månad, undrar hur mycket vi tål? Det vet vi förstås inte förrän vi själva blir drabbade. Men jag tänker att den här bogårdsmuren stod där under två världskrig och spanska sjukan, den står där fortfarande. Kanske byggdes den rentav under det att digerdöden härjade, i Sverige och Europa? Man bedömer att ca 1/3 av Europas befolkning dog under dom där åren, 1350-1352. Hela byar dog här hemma, många var dom tomma gårdarna ute på landsbygden.  Hur mycket tålde människorna då? Både spanska sjukan och digerdöden  var ju liksom Corona fö zoonotiska sjukdomar, dvs sjukdomar som har koppling till djur. Men idag har vi sjukhus och läkare, vi har info om vad som går att göra och vad vi inte bör göra. Och inte minst, vi förstår ungefär vad som händer, även om vi inte gillar det.  

*

*

***

KVÄLLSLJUSET

***

*

*

***

MOLNFRONTEN ÖVER DOVERN OCH EKÖN

***

*

Molnfronten låg precis över Ekön och Dovern i kväll

*

***

BRUKSMILJÖN FINSPÅNG

***

Under 300 år var Finspång Sveriges största kanongjuteri och omfattningen av verksamheten har gjort att bruket kallats svenska industrins vagga. Då och då gör jag en promenad med kameran bland alla dom gamla fina byggnaderna, dom flesta fortfarande i bruk, om än inte för sitt ursprungliga syfte. Redan 1587 arrenderades bruket av holländaren Wellam De Wijk och det skulle dröja nästan 270 år innan bruket återigen blev svenskt. De Besche och De Geer är andra kända namn i Finspång och det var Louis De Geer dy som började bygga slottet 1668 och som nu ägs av Siemens. Dom gamla industribyggnaderna är sedan 1913 del av det som ursprungligen hette Finspongs Metallverk, sedermera uppsplittrat i en rad företag.

*

Kanske är det inte den vackraste tiden att fota bruksmiljön nu innan löven kommit men det gör inget, då finns det anledning att göra om det nå´n gång i maj - juni! Dom första tio bilderna tog jag på seneftermiddagen i förrgår med en lågt stående sol  från nordväst och med vidvinkel, dom sista fyra bilderna på förmiddagen i går med sol från söder och med 135:an

*

Värdshuset stod klart 1818 och har en brokig historia bakom sig. Förutom att det förstås varit värdshus har tingsrätten funnits där med arrestlokaler i källaren , rumsuthyrning och nu bas för Vallonbygden, snyggt och smakfullt restaurerat

*

Fortfarande Värdshuset

*

Ena slottsflygeln från Värdshussidan

*

Översiktsbild: Finspångsån med industrin till vänster och slottet till höger, utanför bild

*

Står på nästan samma ställe men vridit kameran åt höger

*

När jag kom till Finspång 1965 användes denna byggnad som  laboratorium av Metallverkens kvalitetsavdelning. Dess ursprungliga användning vet jag inte, den stod klar 1773, tydligt angivet på gaveln.

*

Årtal för denna vet jag inte, mekaniska verkstan huserade i övre våningsplanet  under 60- och 70-talen. Nedre var garage för tjänstebilarna, då när såna fanns

*

Slottet i eftermiddagsljus

*

Från slottsparken och orangeriet

*

Den gavel i vilken slottskapellet ligger, fortfarande i kvällssol

*

Gavelfasad, slottet

*

*

Varmvalsverket, Gränges reser sig över  de gamla byggnaderna, till vänster  del av gamla kopparverket, undre huset hör till slottes byggnader

*

Inifrån slottsgården, "gamla labbet" Metallverken och över det mekverkstan och uppe till höger nya forskningslabbet där jag började 1965, nu kontor för flera olika delverksamheter. En liten del av slottsmuren syns till höger om "gamla labbet"

*

***