MOTIVVAL
***
Kanske är jag mest lat men mina motiv har nästan alltid varit från min vardag, från det som är närmast helt enkelt. Eller viktigast då . Oftast är ju det som är närmast också viktigast. I början var det bilder hemifrån, på familjen, eller från skolan och på kompisarna och tjejerna. Och så stan förstås, Ludvika. Och på den vägen är det. Nu är bilderna från Finspång och Korsheden och på barn och barnbarn, dvs det som är hemma nu och det som är viktigast nu.
*
Det må vara min inbillning, men nu i vuxen ålder tänker jag att den här typen av hemmamotiv inte självklart behöver vara ointressanta för andra. Alla trakter, här eller på andra sidan jorden, är någons hembygd. Varför skulle jag inte visa bilder från min hembygd, jag känner den bättre än många andra? Och vardagsbilder hemifrån för snart 70 år sen säger ju mer än att berätta just om min familj, dom berättar hur vanligt folk hade det till vardags. För 70 år sen.
*
Bilden är från 1954 eller 1955 och en del av er har sett den förut. Vi äter lunch hemma på Carlavägen 31 i Ludvika, bilden är tagen med min Zeiss Ikon Nettar. Vaxduk på bordet där jag för övrigt känner igen alla saker, uppläggningsfat, servettringar, tillbringare mm. Det gör inte ni såklart. Men kanske vedspisen är bekant med spiskroken hängande på väggen ovanför sopborsten? Och aluminiumkastrullerna? Högt i tak i den gamla lägenheten, 3,40. Mycket enkel inredning, vi flyttade in här 1947 och sen dess är ingenting gjort. Gissar att det mesta av inredningen tillkommit före kriget, dvs på 30-talet.
Nu när jag tittar undrar jag om jag inte tyckte att vi hade det omodernt och obekvämt. Aldrig vet jag att den tanken for genommitt huvud då, ungefär så här såg det ut hemma hos kompisarna också.
*
Mamma Maj sitter ju rakt fram, pappa Gustaf skymtar till vänster.. Emellan sitter lillebror Dag , då 10 eller 11 år. I förrgår togs han in på sjukhus och mår just nu inte så bra.
*
*
***


/B
Instämmer i det, tack Bengt! Men också dagsländor kan ge ögonblicket innehåll :-)
Bland annat skriver han om just detta, att de flesta glömt att fotografera vardagen. Det vanliga.
När han sökte igenom föräldrarnas bilder brydde han sig (förstås) strunt i alla semesterbilder från södern, han sökte efter bilder från hem-miljöer, kök och vardagsrum. Barndomsmiljöer.
- hawk
Det har jag faktiskt inte gjort, få se om den går att få tag, har förstått att den är bra. Tack Håkan!
jag gillar dina gamla bilder. Både i hemmiljö och ute på gator och torg, fast de är från en tid långt före min egen. Jag önskar att det funnits bilder från mina föräldrars hem men av olika anledningar gör det inte det. Servetter och servettringar till lunch känns som lite extra, men det kanske var rutin i ditt hem. Vedspis i lägenheter har jag aldrig tänkt på (det är mer torp-miljö för mej) men det är klart att man hade. Är det möjligen en el-platta som är inkopplad som man kan skymta bakom din mamma? Skomakarlampan i taket känner jag också igen, de har kommit tillbaka i olika omgångar och jag har en. Hoppas det går bra för din bror.
Hälsningar Lena
Hej Lena, tack för fin kommentar. Servetter och servettringar hade vi nog i princip till alla måltider. Mitt komihåg är att hushållspapper inte fanns eller i alla fall var väldigt ovanligt. Toapapper fanns, men oftast inte av den mjuka kvalitet som är standard idag. Papper var ännu inte riktigt en commodity som fanns överallt, överhuvudtaget var engångsartiklar ganska ovanliga. Inga Wettexdisktrasor tex, det var mest tygtrasor som då och så tvättades. Elplattorna glömde jag nämna, dom var mamma väldigt glad över när dom skaffade dom, mycket kunde klaras av på dom och spisen behövde inte tändas varje dag.
Det syns tydligt i en närståendes lägenhet, i likhet med den ovan med högt i tak, att det varit vedspis i den från början. Sedan moderniserades det med sådant som stadsgas och centralvärme. Gasen gick via mätare som tog gaspoletter, men den monterades ned vid en renovering då även den något tveksamma avstängningskranen byttes. En av kakelugnarna är kvar, dock för närvarande/numera med eldningsförbud har det visat sig, men det har varit fler. Åtminstone en till, men det kan ha varit två till. Det beror på om den tredje platsen har varit en kakelugn eller en kamin e dyl, vilket jag är lite osäker på.
Hej Martin, kakelugn hade vi inte men väl en gammal öppen spis, den låg diagonalt mot kökshörnet här, samma skorstensstock kan jag tänka :-)
Tack för det Lars!
Så här tror jag att det också såg ut i många danska hem vid den tiden. När vi flyttade in i vår egen lägenhet 1966 hade vi till och med stadsgas med en gasmätare och fick en elspis först 1970 !
Jag har förmodligen sagt det till dig förut - du har en ovärderlig samling av tidstypiske -fotografier i din samling.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Tack Erik, visst var det så här det såg ut, detta var inget ovanligt. Stadsgas har aldrig funnits i Ludvika, det var (är) mest i storstäderna, åtminstone i Sverige. Göteborgsfamiljen (alltså ett av barnen med familj) har fortfarande uppvärmning med stadsgas i sin villa i Bäcke/ Göteborg
Men en och annan bild har jag väl från en liknande period i livet, särskilt i början och slutet på filmrullar... :)
Jo, men så är det. Men i ärlighetens namn tänkte jag aldrig på att sånt här skull vara viktigt att fotografera för att spara på något sätt, jag tog bilder på det som fanns närmast och det som helt enkelt fanns i mitt liv. Sen tror jag att det var den gamla "Fotolärobok i bild" som poängterade vikten av att spara negativen i negativpärmar som fick mig att göra det. Och där stod, 5-6 negativpärmar orörda genom åren men fick följa med på flyttningarna, förs nån gång runt 2015 började jag intressera mig för vad dom innehöll. Tack Martin!
Sten
Tack för intressant kommentar Sten! Visst var det ofta kallt i lägenheten, under vinterhalvåret drog det ju alltid från alla fönster tex. Det var ju enkelt fönsterglas i alla ramar, på vintrarna satte vi in lösa innerfönster som tejpades med papperstejp. Jag tyckte vi hade de bra och det hade vi också :-)
Men nu är det verkligen inte unikt.Tusentals mobilfoton tas varje dag på kompisar syrror bröder, bröllop dop, deras nya bostad ,festligheter resor. Men skillnaden är väl den kommer dom finnas kvar? Kanske suddas dom lika fort som dom är tagna??? Det digitala, som skulle kunna berätta så enormt mycket om en viss tid i dag spars nog inte med samma omsorg.
Jag blir glad jag när ser dina bilder, men också avundsjuk. Från vår bardom i Aspudden finns inte många bilder.
/ Bengt H.
Hej .Bengt, jag är glad för det, det är roligt att då och då bläddra tillbaka. Det väcker också många tankar, som nu här då min bror just tagits in på sjukhus.
Och av mobilbildena blir nog inte många kvar, det tror inte jag heller. Dom har dock en annan fördel, dom kan spridas till vänner och bekanta på ett sätt vi inte kunde göra förr, till mostrar och fastrar i USA och Nya Zeeland, och alltså bidra till att hålla kontakt med också långväga släkt och vänner, om än inte över tid.
Så tänker jag att det finns tillräckligt många av oss som då och då gör pappersbilder för att det ska bli något kvar till eftervärlden också........Tack för intressant och positiv kommentar!
MvH
Johnny
Tack Johnny, det glädjer mig!
Hälsningar Jörgen