BLOGG100 - 1: SMÅ OCH ENKLA TING
***
När jag vaknade i morse visste jag redan, 1 mars idag, alltså första Blogg100 dagen. Och tänkte, ska det funka måste jag lära mig se det enkla, vardagliga, det som jag oftast ser men inte ser, inte lägger märke till. Och i stort sett det första jag såg var det vackra överkastet mamma vävt, det som ligger på sängen bredvid
*
*
Egentligen var det nog min mormor som var riktigt duktig att väva och som hade fin smak för textilier men när vi åkte hem till mormor och morfar i Deje på somrarna då vävde mamma också. Och jag kommer ihåg hur roligt dom hade. Säkert hade dom träffats och vävt ibland innan vi barn kom och eftersom mamma gifte sig 1936 kan detta vara vävt redan till deras bröllop, det vet jag inte. Men som sagt, jag kommer ihåg dom fina sommardagarna där i Deje i början på 40-talet då mamma, mormor och ibland mamma syster Olga vävde på alla lediga stunder. Där fanns en glädje som spred sig hela huset, även om vävstolen satt uppsatt i källaren på ett annat hus. Och vackert b lir det, det här är mönster som följt mig sen min barndom
*
*
***




Tack Anders, det går säkert bra!/ Björn T
Det hoppas jag hon gör peter/ Björn T
Att väva tycker jag är mycket kul. Jag har haft egen vävstol och vävt en hel del i min dag. Och det är ett mycket fint överkast du visar tycker jag.
Tack Lena! Även I har vävt, något jag aldrig provat men säkert roligt!T Björn T
Mvh synnöve
Jo, vävning var nog väldigt vanligt förr. Nu är det mer foto :-) !/ Björn T
Hälsningar Lena
Jo, vi har en del såna också , dom är mest från I:s mamma och mormor. Tack Lena!/ Björn T
Kul med blogg100, det sätter nog lite fart här på FS-bloggarna.
Lycka till ! /Thomas
Tack för din kommentar Thomas och du har alldeles rätt, lukt och känsel kan ge väl så starka minnen som synintryck!/ Björn T
Tack Ingela, roligt att du gillar det!/ Björn T
Sten
Så var det, många kvinnor la ner otroligt mkt arbete på vackra initialer och det gjordes ofta på det linne dom hade med sig vid giftermål så det v ar ofta unga kvinnor som gjorde det arbetet!/ Björn T