FOTORESA I HÖSTTID - ETAPP 1: JÄRNA

*

Det fina med att vara pensionär är att kunna rå sin tid. Jag gör helt enkelt det jag vill. Naturligtvis med rimlig hänsyn till andra. Men ändå. Egentligen beror det inte bara på att jag är pensionär, jag menar att jag gör som jag vill. Det beror också på åldern. Det behövs inte särskilt mycket funderande för att inse att det är dags att göra det jag vill göra. Nästa år kan det vara för sent. Det kan det vara nästa vecka också. Alltså vill jag göra så lite som möjligt av sånt jag inte vill. Och mer av det jag vill 

*

Det mesta är ganska enkla saker. Som det här tex. Har länge velat göra ett besök i Robertsfors där min farfars far kom från. Han var lite halvkändis däruppe, det ska finnas en Tundalsskola och en Tundalsgata.

Han hade nog lite tillgångar också. Av det hamnade dock inte ett öre hos pappa. Min pappa blev nämligen aldrig erkänd av farfars far. Farfar och farmor var bara trolovade, så det "dög" inte. Dessutom dog farfar innan pappa föddes (men såklart efter att han blev till), så han kunde aldrig föra talan till pappas förmån.

Alltså blev pappa aldrig erkänd som en Tundal av farfars far och hans familj. Dessutom vågade farmor inte berätta för sina föräldrar att pappa fanns, förrän han var 12. Pappa växte alltså upp med sin mamma (som förblev ensam) i något slags vakuum - han var inte bekräftad någonstans bakåt, det tog slut vid farmor. Pappa skämdes så mycket för detta att han aldrig berättade det här för mig, det är det mamma som gjort. För mig är det tvärtom, jag vill berätta hur det var.

*

Nu åker jag inte upp med någon slags "revanchlust", tvärtom, jag tycker det ska bli intressant. Jag vill se trakterna däruppe. Istället har jag tänkt att det ska få bli en fotoresa med bil i hösttid. Vi kan säga att jag startade med resan till Uppsala och Dagnys i lördags. Första bilderna blir av en speciell anledning Järna

*

Skälet till Järna är nästan roligt. Hade tänkt åka hemifrån Finspång vid 7, alltså ställde jag klockan på 6. Eftersom jag vaknade straxt före 6 så stängde jag av mobilen, duschade, fikade och läste tidningen och var mycket riktigt klar att åka straxt efter 7. När jag så åkte ut från gatan hemma tyckte jag det var ovanligt mörkt fortfarande så jag slängde en blick på klockan just när jag rullade iväg. Ni har redan förstått förstås - hon var 5 över 6.

För att inte komma alldeles för tidigt till Uppsala blev det därför ett besök ute hos antroposoferna  i Järna.  Det är inget jag diggar - antroposofi alltså - men dom har fantastiskt vackra byggnader, massor av fina växter och ekologiska odlingar och sist men inte minst - kaffe med gott, hembakt fikabröd. Den här morgonen var det dimmigt, så det blir några bilder med lite klassisk höstkänsla 

*

*

*

*

*

*

Sten Björklund 2014-10-06 00:03

En fin berättelse om din släkt. Instämmer i dina tankar i första stycket. Det är bara det att sedan jag blev pensionär har jag mer än någonsin att gör. Inte det jag vill göra utan det andra vill att jag ska göra. Å som sagt, man ska unna sig det man vill ha, i morgon kan det vara för sent. D750 har inte kommit ut ännu så jag hoppas jag klarar mig ett tag till.
Det var mycket man inte fick prata om förr i tiden. Pigorna blev med barn och det var mycket hemlighetsmakeri. Särskillt på min mormors sida var det väldigt vanligt. Frågade man så slingrade hon sig undan. Tittar man på släktforskningen så är det många fader okänd i min släkt.
Sten

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 21:37

Hej Sten, tack för ditt fina inlägg! / Björn T

Svara

Lena Holm 2014-10-06 07:38

Intressant att få ta del av din historia. Det var nog inte helt ovanligt att barn växte upp I det vacuum du berättar om för att föräldrarna inte var gifta. Sista bilden med cykelvägen är en fin illustration till din resa.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 21:56

Tack Lena! Det var nog inte så ovanligt. Det som är viktigt för mig är att komma ihåg den uppenbara skam han bar med sig hela sitt liv och som färgade mkt av hans personlighet och som jag ibland kan ta upp om jag inte tänker mig för/ Björn T

Svara

janolof 2014-10-06 09:25

Ett fint stopp på vägen till Robertsfors. Ser fram mot fortsättningen.
Sista bilden tycker jag är storartad.

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 21:45

Hej Jan-Olof, roligt att du gillar inlägget, det glädjer mig, tack!/ Björn T

Svara

Lena Eriksson 2014-10-06 10:06

Hej!
När jag gick på förskollärarutbildningen (för många år sedan) gjorde jag studiebesök i Järna i antroposofernas by, och det var arkitekturen som gjorde starkast intryck. Sedan har jag varit där några fler gånger, senast nu i somras på väg "hem" från Gnestaplanket...och jag tycker fortfarande att några av de byggnader man kan se känns spännande.

Klokt att göra det man verkligen vill göra...när man har möjlighet. Lycka till med resandet och sökandet! Och sista bilden tar jag till mitt hjärta, helt underbar!
Mvh Lena

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 21:40

Hej Lena, stort tack! Vad det gäller antropsofernas arkitektur är det framförallt interiörerna och det lugn som där finns som gjort intryck på mig! Och jag blir glad för din kommentar till sista bilden!/ Björn T

Svara

Peter-L 2014-10-06 10:09

En fin och lite gripande story från förr och kopplad till dig... Och, vad härlig din tillvaro låter... Unna dig det med gott samvete. Njut av att ha gjort ditt, och njut av nutiden.... Fina bilder!! Speciellt den sista sätter sig lite extra!!
Och du, ha en fin vecka!!! Gör vad du vill, nästan!! ;) //Peter

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 21:57

Fokuserar gärna på det som är fint i livet! Tack Peter!/ Björn T

Svara

yka 2014-10-06 10:13

Sista bilden känns som en riktigt bra metafor till din text! På väg, men ett stopp där något lockar! Det var mycket hyschhysch kring saker och ting som bröt mot normen och moralen förr i tiden! Fader okänd är ett vanligt begrepp i de gamla kyrkböckerna! Lycka till i ditt sökande bakåt! Trevligt och intressant inlägg! Så skönt att få ta dagen som den kommer! Kan knappt tya mig, men har några år kvar än tills jag rår helt över min tid! Yvonne

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 22:01

Tack Yvonne! I det här fallet var ju inte fadern okänd, men när han dog så blev det enkelt sätt för släkten att inte bry sig. För mig är inte historien i sig det viktiga utan att komma ihåg pappas skam och förstå vad det inneburit, som jag skriver i svaret till Lena H/ Björn T

Svara

optimal 2014-10-06 10:20

Sista bilden härlig/bert

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 21:42

Kul att du gillar den, tack Bert!/ Björn T

Svara

imse 59 2014-10-06 10:37

Oh, vilken lycka det skulle vara att för en gångs skull vakna en timme före utsatt tid :-)
Din historia stämmer nog in på liknade sätt hos många. Så det kanske är positivt att barnen idag nästan skryter om hur många mormoar och farmoar dom har :-)
Sista bilden gillas skarpt !
ing-marie

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 21:47

Hej Ing-marie, tack för en fin kommentar! Och jag tror det det kan vara en stor glädje att ha mormor/farmor/morfar/farfar eller någon av dem!/ Björn T

Svara

Erik Madsen 2014-10-06 13:40

Hej Björn.
Det är en mycket känslig och personlig historia som du berättar.
Detta fenomen är känt i många länder. Här i Danmark är kyrkböckerna fulla av den typ av information om okänd fader.
Jag tror inte att det nödvändigtvis innebär att flickan inte visste vem fadern var, men hon, i flera fall var "hotade" eller ville inte säga vem han var.
Som vanligt, fine bilder och vi ser fram emot mer.
Hälsningar från Erik / DK

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 21:49

Skoj att höra från dig Erik, uppskattas! Tack!/ Björn T

Svara

Dubbelolle 2014-10-06 15:18

Vilken fin berättelse! Mycket tankeväckande, ja tänk vad tiderna förändrats! Fina bilder är det också, med extra plus för den sista, som illustrerar texten så fint, LO

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 21:49

Bugar och tackar LO!/ Björn T

Svara

Ingemar Svensson 2014-10-06 20:37

Ja det är verkligen inte mycket som var bättre förr. Tänk vad många har fått utstå, acceptera, eller förneka. Din sista bild är fantastiskt bra.

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 21:52

Tror livet var hårdare för dom flesta förr, möjligen med undantag för dom som hade det riktigt bra. Tack för din kommentar och fina bildkritik Ingemar!/ Björn T

Svara

begust 2014-10-06 22:11

Så mycket dumheter som funnits i vårt samhälle
Och att barnen straffades trots att de aldrig haft möjlighet att påverka något.
Intressant berättelse och fina bilder

Besvara

Svar från Khalad 2014-10-06 22:38

Tack Bengt, uppskattar dina kommentarer!/ Björn T

Svara