Giv oss vårt dagliga bröd!

Hade ett tillfälle att hänga med som passagerare på en modern skördetröska. Spannmålskörden blev bra i år. På den här jorden blev det 8-10 ton per hektar och det får nog anses som bra. Torr spannmål vid skördedags är bra. Fukthalten har betydelse för priset och om axen blir tunga så att strået böjs ner mycket blir det svårare att få med allt.

GPS används för att skörda så effektivt som möjlig och skärbordet följer markens ojämnheter.

Kan någon gissa var det är för sädesslag? 

Den här skörden skulle kunnat gå till brödsäd, men den var avsedd för grisar. Grisar kräver också mat. Det finns ju likheter mellan grisar, människor och "svinpälsar". Alla är däggdjur och trivs i flock. Alla bor i hus, ja utom de vilda då förstås. De har en tanduppsättning som tyder på att det är allätare, men inte så mycket rått kött och får man tro miljövurmarna så skall alla äta mindre kött ur miljö- och hälsosynpunkt. En del märker att det har betydelse ur plånboksynpunkt också. Å andra sidan tar det längre tid att laga till "köttfritt" än med kött. Så kanske någon krona förloras där. Tid är ju pengar. 

Eftersom jag satt i tröskan uppstod reflexer vid fotografering inifrån och ut, men det behövde jag inte oroa mig för. Lightroom Classic, LrC, kom bara några dagar tidigare med en ny uppdatering av just borttagning av fönsterreflexer i digitala bilder. Så jag tillät mig att prova. 

Det fungerade bra och där det inte fungerade, 1 av 10,  kunde "Ta bort dis"-reglaget användas. 

Det bör väl tilläggas att reflexer inte alltid gör skada. De kan tillföra något också.

Även en tröska behöver då och då tömma sitt fångade innehåll. Den väntande traktorn med kärra får hålla samma fart som tröskan. Nu återstår att samla in halmen.

/MA

Dubbla måttstockar

Städar, eller snarare rensar i källarförråden. Det mesta är inte fotorelaterat. Visserligen står en gammal Minolta i ett hanterat svart läderfodral på en hylla men objektiven är för "mjuka" för tidens skärpejakt. Måhända blir det uttrycket (det småsuddiga alltså) trendigt någon gång, men trender brukar komma och gå, kanske snabbare än klivet ner till källarförrådet. Källarens innehållet i övrigt speglar tiden som passerat och i viss mån den tid som nu passerar. Ett är säkert: Den tid som passerat har en större del än den tid som passerar. 
Ett visst vemod infinner sig när sådant måste slängas bara för att tiden flytt och av platsbrist. Inte för att innehållet är ogiltigt utan för att har annan utformning än den som nu är förhärskande och ibland har en annan formulering.
Borde nog läsa "På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust. Sju delar. Den första är på drygt 500 sidor... Egentligen borde jag skriva en egen ”På städning efter tider som flytt”. Ett evigt psykologiserande i så där 5000 sidor är nog övermäktigt för mig. Det här blogginlägget får utgöra mitt övergripande bidrag till genren och förresten så är det inte subjektifierade tirader och dessutom med bilder på mitt sätt. 

Märkligt att allt snack om cirkulär ekonomi, återbruk och minskad miljöbelastning inte gäller när det kommer till kritan. Frugans försök att skänka kursböcker till en skola möttes av:

—Barnen känner av när något är gammalt, så tack, men nej tack!

Ett besök på ortens avfallsstation fick mig att bli häpen. Trots soligt badväder var det fyllt med bilar, släpkärror och folk som sorterade och slängde det de inte längre behöver.
Så efter en sejour i källaren och ett besök på återvinningsstationen blev det att söka tröst i svampplockning. Tänker varje gång att jag skall ta med makroobjektivet och åla omkring bland stubbar, granar och barr. Har sparat liggunderlaget från 1971 (det används då och då) och syntetiskt som det är fungerar det än. 

Och döm om min förvåning! Det verkade som om någon varit ute i skogen och placerat bilder till allmän åsyn. Märkligt på min ära, men samtidigt en behaglig överraskning. Någon från Fotosidan? Jag tycker mig känna igen bilderna... Hamnar de på den digitala sopstationen, eller i cyberrymden, eller än värre på den kommunala sopstation i fraktionen brännbart? 

Svampexcursionen blev lyckad. Överglänste det överraskande momentet av ramade bilder i skogen.  Grisarna (vildsvinen) verkar intressera sig för gula kantareller och konkurrens är ju bra. Överallt där vi hittade kantareller fanns också spår av grisarnas bökande i mossan.

Mjukt trots modernt objektiv!

/MA