Fotomaraton igen!

Ligger inte riktigt i fas med inläggen, tidsmässigt, men man kan ju ha en retrospektiv inställning till detta och vips blir det färsk historia. Denna gång ägde fotomaratonet rum i Varberg och till och med på World Photography Day, den 19 augusti i år. Något som hade gått mig spårlöst förbi om jag inte sett det av en händelse på Instagram. Å andra sidan "no big deal".  Fem teman på tre timmar var uppdraget: Mask, olikhet, kluven, porträtt och känsla. Läste instruktionen lite slarvigt och upptäckte efter halva tiden att det skulle vara liggande bilder, inte stående. Fick göra nya försök på porträtt. Hade nog gjort det ändå, då jag inte kände mig riktigt nöjd. Men man tager vad man ser och associerar med när man går förbi. Så någon av de bilder jag refuserade kanske kunde platsa i en blogg.

Speglingar på affischmonterns glas 0ch affischen bakom glaset samt undertecknad i aktion. Skulle sänkt kameran och fått med mitt eget ansikte. Då hade det kunnat bli ett självporträtt i Vivian Maier-stil.  

Vernissage på Varbergs fästning 1400 på söndag! 

/MA

Dags att torka löken!

Om man har odlat vill säga. Lyckades till slut att få en skörd av vitlök. Har provat tidigare under åren genom att på höstkanten sätta klyftor av en köpt vitlök. Det borde ju gå, kan man tycka. Men icke sa Nicke. Det "bidde" ingenting av det. Hustrun köpte riktig sättlök och si, då blev det något. Inte världsrekord i storlek men väl så smakliga. Det fantastiska är att de signalerar när de är mogna. Toppen på blasten böjer sig och hänger ner i en båge. Då är det dags att ta upp dem och låta dem torka. Därefter skall man fläta ihop lökarna, blasten alltså. Har aldrig varit bra på flätor så den delen finns risk för att frugan får ta. Kanske kan man också permanenta blasten, vad vet jag. Några rödlökar följde med, små de också. Får gödsla nästa år.

Fortsätter att hämningslöst använda fotoappen till mobilfånen. Tycker det blir riktigt bra, om jag får säga det själv. I alla fall lite spännande och inte så förutsägbart. Bilden blir lite mer än ren dokumentation och man tänjer på bildsynen, åtminstone tror jag det. Det som syns till vänster i speglingen är den sönderblåsta fasadflaggan som otroligt nog med hjälp av vinden kan kränga sig över stången. Fattar inte hur men det sker med vindens hjälp. Hade aldrig fått med den speglingen om jag använt ett polarisationsfilter på den ordinarie DSLR:en. 

/MA

Mammons tempel och bildtrender

Besökte Hyllie och Malmö i helgen. Inte för Emporias (Mammons tempel) skull eller Prideparadens skull eller det vackra vädrets skull utan för att se vinnarbilderna i Malmö fotomaraton 2017. Om jag vann något? Nej, har inte läst boken och har nog en traditionell bildtolkning, men ícke förty är det en rolig övning att deltaga OCH man får till sig något av bildtrenderna just nu. "Svartvitt rules", kan man nog säga! Samt att kanske inte göra den mest uppenbara tolkningen, (då blir det många med samma motiv). Lite politiskt korrekt tror jag också det skall vara. Serien, (12 bilder med 12 teman: Malmö fotomaraton, hårt/mjukt, abstraktion, fast, något att prata om, modet, skruvat, tron, lätt, sanning, solnedgång, det är tanken som räknas) på första plats var alla svartvita bilder. I serien på andra plats fanns det en bild i färg och i den serien som kom på tredjeplats var alla bilder i färg.  Etappsegrarna hade lite mer spridda gracer; fem av tolv bilder var svartvita.  På Malmö fotomaratons hemsida kommer alla serier att läggas upp har de lovat. Ett alltigenom trevligt och väl genomfört arrangemang.

Vinnande serien.

Andra pris

och tredje.

 Samt

etappvinnare.

Mammons tempel då? Lådor på lågkant, högkant och mycket glas.  Att vandra omkring i det relativt koncentrerade området gav faktisk lite internationell känsla.

Emporiaentrén från stationstorget med blicken riktad uppåt.

Entrén från parkeringssidan.

och lite grand mitt i området.

Alla bilder är tagna med mobilfånen och med något filter.

/MA

I år igen!

Havsfiske är för oss en återkommande aktivitet, åtminstone en gång om året, på sommaren. Så ock i år.

Successivt har det blivit restriktioner. Torsken skall vara minst 400 mm lång om den skall tas upp. Torsk får man på kroken men knappast någon når upp till det stipulerade måttet. En eller två godkända fångster på ca 30 fiskare! Makrillen med hyfsad storlek lyser också den med sin frånvaro eller åtminstone gles närvaro. Jo visst kan fiskelyckan variera, ibland bra ibland mindre bra så, man kanske inte skall döma av enskild tur på sommaren. Hörde att makrillen utefter västkusten inte går till som den brukar men däremot gör den det utefter norska västkusten. Nästan samma visa hörde jag förra eller var det förraförra året eller kanske året dessförinnan eller var det ännu tidigare?  Hur som helst, då var det islänningarna som drog upp mycket makrill sas det i fiskeläget. Först visste de inte vad det var för något, islänningarna alltså, sas det. Makrillen har tidigare inte varit så vanlig i de fiskevattnen och definitivt inte i sådan mängder. Nu tar nationerna runt Nordatlanten  upp drygt 1 miljon ton makrill.  Att den kanske ökat i mängd tror man beror på att havet är varmare numera så att den även trivs i grönländska vatten. 

Det har varit en relativt sval sommar i år därför, kanske, är fångsten skral och lite otur är det nog också, kanske. De flesta torskarna som fastnade på kroken höll, som sagt, inte måttet så de fick komma tillbaka till havet. Vitling med en makrill räcker dock faktiskt till en lunch.

Även en liten fångst skall rensas och med fördel gör man det på sjön när man både har tillgång till sköljvatten och de som vill ta renset. Mest gråtrut men faktiskt också mycket silltrut. Jag hade förväntat mig flera havstrutar men de var i minoritet. Det som höjde pulsen var en ungfågel av havssula som kom in bland trutarna men den ratade renset. Den dyker efter färsk fisk.

En viss trötthet infinner sig efter en halvdags gungning och lite kontemplation över sakernas tillstånd finns det plats för.

Bilderna är tagna med en mobilfån med ett filter som ger ett utseende som om de vore Polaroidbilder. De är sedan lite bearbetade i Lightroom, neddrag av högdagrar och lite skärpning. 

Jag blev överraskad av att Lightrooms framkallarmodul kände igen mobilfånens kamera, lite imponerad faktiskt. Det gav också en bra motivering till att fortsätta med Adobe CC. 

/MA

Kvarglömt

Strövade längs kuststräckan där jag för det mesta bor och kom på att jag måste ju skriva ett blogginlägg och inte bara det, också ta några bilder. Ja, måste och måste, det kan vara bra att ha en rutin även när det är mulet väder. Typiskt varmfrontsväder med svag frånlandsvind, mulet, duggregn och varmt. Det drog förbi en lärkfalk utefter badstranden men jag hann inte med att få den att fastna på sensorn. Ovanligt med lärkfalk på ett sådant här ställe. En änkeman är kvar i det gamla fiskarbostället i området. Han syns aldrig till utomhus längre. 

Semesterfamiljen har glömt kvar en vattenkanna. Är de kvar imorgon och kommer ihåg vattenkannan så är den nog kvar, om inte vinden vänder.

Båten har legat här länge, säkert runt 30-40 år. Tidigare fanns här en liten bod, som man kunde ta lä bakom när det stormade och spektakulära fågelarter kunde dyka upp. Synd att den inte glömdes kvar. 

/MA