Landskap, vetskap, släktskap, boskap och baldersbrå

Gjorde ett avrundat slut på verksamheten inför långledigheten och gick ut till bilen. Vi kryssade genom landskapet på väg hemåt delvis lite planlöst när vi avvek från den inslagna geocachingturen och genade ner mot Ätradalen. Sydvästra Älvsborg och nordöstra Falkenbergs kommun är något av en geografisk bakficka, i alla fall för mig, regnrikt, skogrikt men inte folkrikt. För några århundraden sedan var det gränsbygder med allt vad det innebär av kommers, politiskt rävspel och militärstrategiska punkter. Ätran med biflöden var bra transportleder i båda riktningarna.    

Så passerar vi förbi en kyrkby och omedelbart såg jag att det är något bekant över vyn. 

Jag insåg snabbt att här var jag i slutet på 50-talet och hälsade på släktingar. Det saknades dock något för den fullständiga orienteringen: Den stora skolbyggnaden av trä var riven blev jag upplyst om av en dam som bedrev kombinerat kafé och smyckesförsäljning. Smyckena var ringar gjorda av gamla kaffeskedar i nysilver. Lite annorlunda återvinning än vad man är van vid.

Släktingarna då, de som var föremål för besöket i slutet på 50-talet? Ja de hade förstås gått ur tiden. 

 Det lite överraskande nostalgianfallet byttes raskt till ett humoristiskt inslag. Blängande boskap med nästintill identiska teckningar i pälsen betade i duggregnet på markerna intill ån. Klonade?

Längre ner utefter Ätran ner mot kustlandet byts det extensiva jordbruket på steniga marker ut mot intensivt jordbruk och sjöbrisen flyttar regnet 15 km in mot land.

Inte mycket boskap där inte men desto mer brödsäd på åkrarna.

Baldersbrå är ett gissel till ogräs och har blivit de övergivna åkrarnas herre men som enskilda plantor har de en plats. Uppkäftigheten går inte att ta miste på.

/MA

Amsterdam 1966

Den första semestern utanför Norden med mina föräldrar företogs med bil och gick till Holland. Fotografering och dagbok ingick i resans dokumentation. Diabilderna blev ett bra sätt att återuppleva resan mörka vinterkvällar. I en vit SAAB96:a av årsmodell 1962 styrdes kosan åt sydväst. Visserligen hade Eric Carlsson på taket vunnit Monte Carlo rallyt några år tidigare med en SAAB96:a men inte hjälpte det vid omkörningar ner mot danska Rödby på en tvåfilig tungt trafikerad och kuperad väg. Stressen var hög vid varje omkörning minns jag och den lilla 3-cylindriga tvåtaktaren fick göra skäl för sig. Eric Carlsson hade ju en sportmodell!

Här vid Ijselmeers vall Afsluitdijk mot havet blev det en paus. 

Det blåste kallt på försommaren men en traditionsenligt uppställning var obligatorisk. Havet på högersida och den invallade havsviken på den andra. 

Positivhalare frekventerade flitigt gatorna i Amsterdam. De finns nu också men är inte lika vanliga.

Vilket dock kanalerna är, alltså lika vanliga nu som då! 

Då, på den tiden, var jag en inbiten modelljärnvägsrallare utan ekonomiska resurser. Märklin-katalogen studerades flitigt. Holländska lokmodeller liksom svenska lokmodeller var sällsynta. Det fanns dock en holländsk minns jag med en tjusig blå färgsättning till skillnad från den svenska bruna. Jag hade turen att fotografera ett sådant lok men har inte lyckats hitta bilden i dia-arkivet. Kanske plockades den ur för sitt speciella innehåll och hamnade på fel ställe. Så den här bilden från Amsterdams centralstation är den enda tågbilden jag hittat.

På Dam-torget hände alltid någonting. Duvorna matades av besökande far- eller morföräldrar med barnbarn men småpojkarna gillade mera att klänga på räckena än hålla på med sånt larv som att mata duvor.

Eller var det 1965? Får kolla på filmen.

/MA

Midsommar trots Brexit!

Det var med besvikelse som beskedet från Brexit-röstningen togs emot på midsommaraftonens morgon. Desto mer bedövande var vädret och värmen i södra Halland.

Världspolitiska frågor hindrar dock inte ett midsommarfirande. Förresten, när skall midsommarfirande införas i EU:s medlemsländer? Det är ju faktiskt ett globalt och astronomiskt fenomen och det kanske till och med borde regleras av FN eller den Interstellära Federationen.

Gemensamma regelsystem som spänner över flera nationer blir komplicerade men underlättar kommunikation och samarbete. Skall framtidens frågeställningar lösas krävs samarbete. Det är jag övertygad om. Det finns inga nya kontinenter att upptäcka och än så länge kan ingen kolonisering av grannplaneterna ske, så samarbete är nödvändigt för att hantera utvecklingstrycket.

Handeln med krondill kommer nog inte att påverkas direkt. Möjligtvis kommer en prisstegring i slutet av augusti när kräftskivorna drar igång men den kommer inte att registreras på några börser.

Samma gäller också för plocksallad. Den hinner vissna innan värdet ens är noterat. Närproducerat har alla fördelar jämfört med det som transporteras kors och tvärs över kontinenten. Näringsvärdet har inte hunnit försvinna innan det når konsumenten.

Av en sådan här invasion blir det vackra fjärilar om de får äta och överleva. Det ser kanske förödande ut först men de tillhör ekosystemet.

Kommer det nu att bli så här glest på badstränderna i Europa när britterna lämnar EU? Nej knappast, badväder är trots allt ingen EU-fråga men kvalitén på badvattnet är det!

/MA

Vårbäckar med gråfilter

Skaffade gråfilter för att få med de fantastiska himlar som uppstår när en kallfront passerar där vi bor vid kusten. När det nu inte passerar några med dramatiska himlar i inlandet och när det finns fototid så föll blicken på bäckar, vårbäckar i Kröklinge hage i Fristad, Borås. 

Ljudet syns inte i bild...

Skulle förstås filmat med  ljud, det går ju med kamerorna numera men jag har inte använt mig av det. Dumt kanske när man nu har möjligheten men den glöms bort faktiskt. Är inställd på stillbild, mentalt alltså.

 Kröklinge hage hyser även en äldre kvarnanläggning.  

Inväntar med spänning på sommarens åskväder över havet.

/MA

Cirkulär ekonomi

Ett nytt begrepp är på väg att etableras vad jag förstår. Ett slutet kretslopp är något som också kan införas i det ekonomiska systemet, om det nu inte redan är det, sett ur ett stort perspektiv. Hjulen skall ju snurra! Hållbarhet är en nödvändighet ur resurssynpunkt och produkter med inbyggd begränsning genom slitage och som inte längre kan användas utan måste kastas, utan att de kan delas upp i lämpliga fraktioner eller delar som kan återanvändas, leder till en ödesdiger spiral hävdas det. En produkt måste i sin uppbyggnad vara modulär så att delar av produkten enkelt kan ersättas med nya vid förbrukning eller när delen är tekniskt föråldrad. Produkter skall inte längre ägas av brukaren utan hyras ut av producenten som förnyar och byter ut delar. Leasing?

Systemkameran borde väl vara en pryl som skulle kunna ingå i ett sådant system? Objektiven och kamerahusen kan enkelt bytas. Sensorstorlekarna är bestämda till storlek så de borde också kunna bytas ut enkelt när de blir tekniskt föråldrade och resten är ju bara programmering eller...? En programuppdatering är enkel att göra via nätet och en USB-anslutning.

Finns det risk för likformighet? En del av kryddan i tillvaron är just variationen; att det finns så många lösningar på samma sak.  

/MA