Girona, i skymningen, sett ur en kamerautrustad Opel Astra-förares perspektiv

Resan från Dole i Frankrike ner till Girona i Katalonien gick förvånansvärt smidigt. Visserligen kostade motorvägsavgiften 61€, men det var jämn väg och relativt lite trafik jämfört med tyska autobahn. Det var relativt låga temperaturer genom resten av franska Jura-området, strax över nollan. Ett tunt snötäcke låg på sluttningarna. Väl ute i Rhonedalen steg temperaturen uppåt 10 grader plus och det kändes som vårluft när man stannade för en bensträckare.

En stilla förundran dök upp i huvudet: Hur skall man komma till rätta med miljöproblemet som transporter ger upphov till? Är det ens möjligt med bibehållen handel? Nu tänker jag inte på vår egen transport ("gäller inte mig"-syndromet) utan på alla lastbilstransporter. Innerfilen under de 65 milen trafikerades av 12 m-trailers med runt 150-200 m lucka. Säg i snitt 3800 trailers på den sträckan i vardera riktningen. Nästan dygnet runt, som matas på hela tiden. Följaktligen fick man ligga i en av omkörningsfilerna mest hela tiden för att undvika att kontinuerligt byta fil. 

Nu inser jag varför man hela tiden blir omkörd av Teslor. Går de inte mer än 50-60 mil på en laddning måste man köra in laddningstiden. Det är ytterst sällan man kör om en Tesla, men den omvända situationen är desto vanligare. Dessutom laddar ju batterierna ur fortare ju högre fart de har. Kan det vara någon egenskap hos teslaförarna; att alltid ligga i omkörningsläge 20-30 km/timme över tillåten hastighet? Var det inte likadant med Volvo-förarna och Audi-förarna också på den tiden det begav sig, på 80-talet; att alltid ligga i den snabba vänsterfilen. Är det likadant med alla influensers? De som flyger kors och tvärs och som  veckopendlar till New York, men hävdar att folk skall sluta flyga!

Nåväl, på vår resa från Dole till Girona har vi släppt ut 117 kg CO₂. Hela resan på 300 mil, släpper vi ut 539 kg CO₂ på två personer. En enkel flygresa genererar 978 kg CO₂ på två personer plus några kilon för bil till Landvetter och från Alicante till slutdestinationen med bil eller buss. Grovt räknat ger bilresan halva miljöpåverkan jämfört med att flyga. Tåg hade säkert ge mindre CO₂ utsläpp än bilen. Om de nu går och om man nu har räknat rätt. Att bara räkna energiåtgången för transporten blir snävt. Alla anläggningar som krävs för biltransport, flygtransport och järnväg låter sig inte beräknas hur enkelt som helst. Så jag anar att det finns brister i kalkylen. Är teleportering framtidens transportsätt eller blir det VR? 

Den gula färgen finns överallt i form av gula rosetter och gula halsdukar. Gult är numer protestfärgen för de politiker och medborgare som stödjer de politiker och kulturpersonligheter som satts i fängelse av den spanska staten för uppvigling till att Katalonien skulle bli självständigt. De som är motståndare till självständighetsdrömmarna plockar bort de gula rosetterna och halsdukarna. Värst var det före valet i december 2018. Det gula städades undan, men nu verkar de gula symbolerna komma fram igen.

Att det är lågsäsong för turismen inser vi vid incheckningen på hotellet. Om inte öde så var det lugnt.

Och så turistskatt på runt 2,3€ per person och natt. Ingen pensionärsrabatt på det. 

/MA

Dole sett ur en kamerautrustad Opel Astra-förares perspektiv

Pattensen - Dole med lunchstopp i Heidelberg, 850 km. Det var lite frost på vindrutan på morgonen i Pattensen så försiktighet var påbjuden ute på autobahn.

Studenterna i Heidelberg cyklar som på räls. Minns hur det var att få ner cykelhjulet i spårvagnspåret i Göteborg. Endast spårvagnen gick på räls sedan. 

Hektisk på lunchrestaurangen, behövde inte sitta och äta själv, frugan var med.

Har varit här förut, i Dole alltså, i slutet på oktober 2017. Den gången blev det ett snabbt stopp utefter ån. (Kommer ihåg att jag var våldsamt pinkenödig och ingen bekvämlighetsinrättning fanns i sikte, men det var vackert vid strandbrinken). Den här gången blev det en övernattning i den medeltida stadskärnan.

Promenerade omkring på kvällskvisten och lyckades gå förbi Louis Pasteurs ampla boning. Det vill säga huset han föddes i första hälften av 1800-talet. Nja, det var nog inte så ampelt, snarare enkla förhållanden. Fick reda på att han, förutom jäsning, arbetade med ett vaccin mot rabies och mjältbrand.

Vårt boende låg inte på en adress som var uppenbar.  Jo, adressen var uppenbar, men inte läget. Ingången var en nisch i en vägg i mitten på en 150 m lång gränd med högst 100 cm mellan väggarna. Ingen skylt som talade om att gränden hette detsamma som gatan den mynnade på. Åt ena hållet vill säga. Vi hade aldrig hittat om inte en sen affärsidkare som stängde sin verksamhet för kvällen hade hjälpt oss. Smart entreprenörskap? Många ger upp och tar ett annat boende trots att vistelsen redan är betald på nätet. Nej, jag vill inte tro att det är smarthet. Bara lite olyckliga omständigheter.

Lite problematiskt var det förstås med parkeringen. En medeltida stadskärna är inte byggd för bilar, möjligtvis hästkärror som parkeras utanför stadsmuren. P-avgift skulle erläggas mellan 8 och 11 samt mellan 14 och 19. Däremellan fri parkering. Avgiften kunde inte betalas i förväg. Frukosten var beställd till 8 så en viss nervositet infann sig. Jag kutade ut 5 minuter in på frukosten och försökte betala parkeringsavgiften i automaten, men det var tji. En kvinna med sin dotter kom ut ur en entrédörren intill automaten och hon kunde konstatera att automaten förmodligen var ur funktion. Något brydd stod jag framför den icke fungerande maskinen medan en man i 40-årsåldern öppnade fönsterluckor och fönster på andra våningen för att vädra ut sängkammarluften. Jag slängde ur mig frågan om maskinen var trasig. Han hade inte funderat så mycket på det, men han kunde inte minnas när den fungerade sist. 

Den huvudsakliga sysselsättningen i Dole efter mörkrets inbrott verkar vara att vistas inomhus.

Kan det vara så att i Frankrike går tågen, men inte parkeringsautomaterna? Kan det ha med klimatet att göra? Att parkeringsautomaterna inte går är kanske en självklarhet. De är ju fastskruvade på en stålstolpe som är nedgjuten i ett betongfundament. Likheten med svensk tågtrafik är ur den aspekten inte slående. Jag kom på att jag hade två gula västar i bagaget, ett lagkrav i Frankrike och Spanien, men saknade drivkraften att åka till Paris till helgen och demonstrera för bättre tågtrafik i Sverige, trots klimatet.

/MA

PS Editeraren har buggar. Den vill inte alltid leda till att bilden, på spaltbredden, hamnar där den placerats med Format/justering/centrum. DS

Museifoto

Finns det som genre eller är det bara en form av gatufoto? Vardagsfoto av människor i offentlig innemiljö bland museala föremål och konstföremål? Alltså inte fotografering av museiföremål. En del besökare är museala men kan inte räknas som föremål.

Många museilokaler är speciella i sin utformning och det triggar mitt bildseendet. Kanske är det den ovana miljön som triggar mest, egentligen. Tate Modern är en sådan miljö.

Den museala anakondan?

Före detta oljeförvaringsrum har nu blivit visningsrum.  Det gällde att trampa försiktigt. 

Väskkontroll är obligatoriskt! Vätskekontroll ligger däremot utanför befogenheterna.

Även om de flesta besökare har ett gemensamt intresse så är det långt mellan individerna.

/MA

Canary Wharf - en del av det

På södra sidan av Themsen ligger nästa höghusområde Skärvan The Shard

Londons finanscentrum är numera till stor del Canary Wharf. Det gamla Docklands som byggts om med skyskrapor och en och annan bostadsbyggnad. Det här området anses vara det mest välbeställda i England. Bara några hållplatser in mot city ligger området med den lägsta standarden i England. Den ekonomiska spännvidden är stor men inte den geografiska. Det verkar finnas ett enkelt samband mellan hushöjd och välstånd! Ju högre hus desto högre välstånd! Fast enligt mitt förmenande borde det vara tvärtom, men det beror förstås på var husen är placerade.

Heron Quays, längs den förarlösa tågbanan DLR:en (Dockland Light Railway) 

Entrén till J P Morgan och Canada tower, One Canada square rakt fram

Entré i J P Morgans skrapa när alla gått hem.

South Dock söderut när bara de som jobbar över är kvar

/MA

Hälsade på i England

Och passade på att ta några bilder.

Infrastrukturen vid Heathrow är imponerande.

Naturligtvis är brexit något som finns under ytan hela tiden. Hur f-n skall det gå om alla EU-immigranter måste dra? En del tror att så kan bli fallet. Kan enkla servicefunktioner bibehållas? Checkade in på ett större hotell i Canary Wharf och kunde konstatera att bemanningen var sämre på att tala engelska än vad jag är.

Alltså halvkassa för att inte säga helkassa i några fall. Bidrar till dagskassan gör de i alla fall även om det blir lite stappliga språkövningar. Hanteringen av en pint Guinness kan oftast redas ut oavsett språk liksom en halv pint lager. De flesta ärenden på ett hotell är rätt enkla som kan klaras med enbart kroppsspråk, himlande med ögon, lyftade ögonbryn och långfingret. Nej kanske inte det fingret. Tummen är nog bättre. I många fall kan grundläggande internationell kunskap räcka, som när kökspersonalen vid frukosten slevade till mig en rejäl portion katrinplommon och sa med pakistansk/indisk brytning ”it’s good for your stomach you know”. Utomeuropéer har ofta visum vilket inte inomeuropéer har behövt så de verkar ligga bättre till för att kunna stanna, i alla fall visumtiden ut. Läste i The Times att rumäner nu är största gruppen efter irländare och indier. 500 000 rumäner finns i Britannien enligt The Times, men britterna är fortfarande, i allra högsta grad, flest.

Även i Canary Wharf har man ljusshower den mörka årstiden. Inte som i Alingsås, före jul utan efter, och dessutom interaktiva i flera fall. 

Trots en hotande brexit utan avtal så kommer nog inte någon att behöva lämna hals över huvud. Oklart hur det blir men pragmatiska administrativa lösningar är nog att förvänta.

Imponerande byggen!

Alla, nästan, har bråttom.

Morgonkaffe i flygande fläng.

3,5 miljoner EU-medborgare måste ansöka om "settle status" online via Home Office. Den som inte gör det får inte vistas eller arbeta i England. För "permanent settler" skall ett 85-sidigt dokument fyllas i. Bara hanteringen hos myndigheterna beräknas kosta ca 100£ per ansökan. 

Tror det blir en pragmatisk lösning trots allt. Här finns ju lite "good will" att vinna till enskilda individer.

/MA